Senaste kommentarerna i forumet

Jag tror att mitt problem är att jag vill bli full när jag har druckit över en viss mängd. Hur trist det än är så är det fyllan, berusningen, jag måste undvika. Att dricka på helgen innebär för mig inte att jag super mig full. Om det lyckas eller inte vet jag förstås inte. Jag vet att jag kan dricka ett par glas vin och sluta där. Det gör jag oftast på middagar och fester numera. Hemma däremot har det blivit en falska vin och mer därtill. Angående sömnen så har jag sovit jättebra ända sedan jag förändrade mitt drickande för snart två veckor sedan. Det är möjligt att det kommer att förändras men nu är det i alla fall bra och det är skönt att vakna upp helt utvilad.
Just nu tänker jag att jag har varit full mer än nödvändigt i mitt liv - det får räcka med det. Jag ska inte bli full någon mer gång. Jag är nu i alla fall på gång på denna resa som jag själv har valt att göra och inget som någon annan "tvingar" mig till.
Jag har heller inte stängt dörren för att vara helt nykter för all framtid. Det blir kanske så till sist. Vem vet.

Jag tvekade aldrig över att du skulle lära dig sitta Ebba.

Så vackra och generösa. Hjärtetack, varenda en. Blir så jäkla rörd av all omtanke ni visar.

Har en massa jag vill säga men också ett huvud som sprängvärker och en ork som tryter så jag avvaktar och återkommer. Promillefri, förstås.

♥

Det är något du skrivit om graven, din pappa och din känsla som får mig att undra om det är någonting du borde reda i. Kanske få hjälp att reda ut.

Man kommer inte till ro.
Alkoholen hjälper en för stunden.
Du vet ju precis.
Att alkoholen är en falsk djävul som griper tag i lämpliga offer hårt som fan och lurar i dem att lugnet den ger är behaglig och lösningen.

Lugnet kommer när man lyckas slita sig loss och låter hjärnan slippa bekämpa alkohol.
Det är sant.

Mitt huvud snurrar också som fan titt som tätt.
Jag önskar dig ro fina LP.

Du förtjänar all respekt och ömhet. Bra jobbat. Det svåra är ju att motstå.

Flyter ja, inte på fel sätt. Just nu känns det enkelt och utan saknad. Hade tillfälle att dricka med det sociala som ursäkt i veckan, men drack a-fritt för att jag valde det. Ett aktivt val. Det börjar bli stressigt på jobbet och min vanliga reaktion hade varit att koppla sv med vin. Det är ju omöjligt för mig att dricka hemma annars kanske jag hade behövt ta hjälp sv möten eller medicin för att ändå inte falla dit. Men ska jag dricka hemma så måste jag gå på smygdrickande direkt och det steget är ju väldigt längt. Och just nu med de här förhållandena är jag trygg och nöjd i min nykterhet. Älskar att vara nykter och vill aldrig glömma bort det igen för att få en stunds avkoppling från stress.

Hoppas det gick bra på konferensen. Tycker inte du är ett dugg fånig som som är orolig för allt möjligt och omöjligt. Det kommer en hel del tankar som man vanligtvis tystat med alkohol och det är jobbigt också att tänka på jobbiga saker man gjort. Just det är ff jobbigt och de är min hemlighet. Kanske skulle vara bra att berätta, men är inte där ännu. Hur som helst fantastiskt bra att du inte sköt upp ditt beslut och väntade in nåt lämpligt tillfälle. Önskar dig lycka till på ditt möte i veckan.

Har du trillat dit på den fruktade konferensen vill jag säga:

Du är inte dålig.
Du är inte hopplös.
Det behöver inte vara såhär jobbigt för alltid.
Du har en tid bokad på beroendemottagning.
Du behöver stöd.
Du förtjänar hjälp för att få må bra.
Du ska inte kämpa ensam i det tysta.
Du är värdefull och ditt liv är viktigt.
Det kommer att bli bättre och gå över.
Kram.

Det är fint med mig.
Det går att lära gamla hundar att sitta.
Trodde jag var hopplös.
Det är jag inte.
Ingen är hopplös eller ett hopplöst fall.
Det är faktiskt helt jävla sant :)

När kroppen gör sig av med a mår man hemskt men det blir bättre, jag lovar. Så försök att inte trilla dit nu på konferensen. Ta ingen alkohol för då kommer du säkerligen få börja om. Jag håller tummat och ger dig lite stärkande energi genom att ge mig din största sympati för vad du går igenom.

Åh LenaNyman som nästan är oumbärlig hör inne. Vi får följa dig i toppar och dalar och du ger så mycket åt andra med dina kloka inpass. Glöm nu inte att du har en ryggrad därinne, hämtat från ett av dina kloka inlägg som har hjälpt mig. Läste lite i din tråd och såg inpass #221 tror jag det var. Det är INTE så synd om dig så att du behöver alkohol nu!
Jag tror på sätt och vis att min sambo skulle reagera på samma sätt som Lucas om jag skulle bryta ihop i soffan. Inte veta hur hsn skulle hantera det och därför lämna mig ensam i mitt hörn. Och jag skulle känna mig ensam, besviken och övergiven. Han skulle känna sig otillräcklig och förtvivlad. Eventuellt skulle jag bli arg (särskilt om jag druckit) och skälla på honom för något han inte riktigt skulle förstå. Och den där jäkla rosa elefanten fylld av allt som sagt och gjorts och allt som inte sagts och inte gjorts skulle stå där mitt i rummet och skymma både dagsljus och TV. Kanske har det blivit en vana för Lucas att inget säga eller göra. Läste inlägget där han släpper av dig utanför systemet. Vissa menar att han är snäll och klok... Ja kanske, men också lite passiv. Nu när du haft en relativt lång nykter period kanske ni skulle behöva lite stöd för att få ordning på ert liv tillsammans. Börja på nytt med alla förändringar. Mår Lucas bra eller har han också toppar och dalar? Hösten börjar komma vilket påverkar många. Och regnet... Igår fanns det mycket i vädret som påverkar måendet. Hoppas du har fått lite klarhet, lugn och lite ryggrad där inatt. Kramar!

Har tänkt som du. Och helgdricksndet har periodvis fungerat. Men jag tycker kanske att du skulle prova total nykterhet en period. Du skriver att sömnen påverkas. Bara att sömnkvaliteten blir bättre kommer att göra underverk för själen. Tänkte länge att helgdrickan var ett livselixir - nödvändigt, rogivande och uppiggande. Allt i ett. Men för mig är det bättre utan. Har inte heller lagt av helt utan dricker i sociala sammanhang. Det kanske känns som ett stort steg för dig, men det finns mycket att vinna på att 2 mån uppehåll till en början. Men annars all minskning bra och om du lyckas hålla det till helger så hinner kanske sömnen förbättras.

.

Klart du ska vara med. Ge inte upp nu, du har kommit så långt. Jag tänker att du till viss del lever lite farligt när du räknar med att kunna helgdricka. För mig var det länge otänkbart att inte kunna slappna av med vin på helgen, nu fattar jag faktiskt inte varför det kändes så viktigt. Jag förde min kamp i det tysta och misslyckades gång på gång. Har ff inte stängt dörren helt. Kanske gör det en vacker dag. Hur som helst, lär dig av detta i stället. Varför hönde det? När och hur kom suget? Hur ska du hantera det nästa gång. Det är lätt att tycka ibland att alla anta verkar ha det lätt och att man själv är ett stort misslyckande. Men jag tror att man är i olika faser när man börjar skriva härinne. Jag tycker at du är både bra och stark som finns härinne både när det går bra och när det går dåligt. Och att du öppet deklarerar var du står och hur du tänker. Du har kommit långt, valeria. Häng i nu!

Vet du, det där med att sörja alkoholen och se andra sitta och ha trevligt.
Se dem promenera med en påse från systemet i ena handen och en bukett blommor i den andra en fredag.

De stunder du sörjer kan du tänka att det är att glorifiera det.
Jag följer din tråd.
Kram

Tack för era kommentarer.. Tog en promenad på en timme sent nu ikväll och för en stund så kunde jag känna en glädje.. Det är nu livet börjar liksom.. Det är nu jag äntligen har alla chanser i världen att få ett fantastiskt liv! Det är inte lika lätt att känna den där livsglädjen jag förr så lätt kunde locka fram..känner mig lite avtrubbad. Små små korta stunder kommer det men sen blir det ganska neutralt igen.. Det kommer nog att bli bättre med tiden. . Framför allt när jag släpper taget om den relationen som inte blev något.. den spökar ju mycket i min hjärna.. Jag har alltid väldigt svårt att gå vidare när det inte varit mitt beslut att avsluta.. Skulle nog varit lättare nu om jag inte hade haft det som drar ner mig. .å andra sidan skulle jag inte slutat dricka om det inte hade hänt eftersom att det var det som satte bollen i rullning. Så det är ju liksom något jobbigt som fört med sig något mycket mer positivt, men som jag ändå måste sörja över och blanka. Ja, jag är en överanalyserande person..;)

I helgen väntar jobbresa i 3 dagar till Finland..Mina kollegor brukar gå ut och ta några öl på kvällarna.. Ut och äta kommer jag ju göra med dem men i övrigt tänkte jag släpa med träningskläder och träna på hotellgymet och ligga och läsa på hotellrummet..

Tack! Jag har gjort en del ansträngningar. Som har varit helt bortkastade. Men jag skriver mer när jag är nykter.
Tack Sisyfos!

hoppas man får vara med ändå.....

Du ska vara stolt över dig själv. Det är starkt gjort. Förstår att man inte kan slappna av, man ska väl kanske aldrig glömma eller sluta påminna sig.

15 månader snart. Äter antabus än. Klarar man ett år ökar chansen att förbli nykter ganska så mycket. Suget kommer ibland så då håller jag mig sysselsatt så går det över. Tänker ibland på att ta en öl men det blir cola zero istället. Kommer nog inte slappna av än iaf.

Tänker på dig, hoppas du får ut det du vill av kvällen, får mer klarhet och ett lugn... Du om någon är värd det, du som ger så mycket av dig själv och stöttar andra. Vi finns här för dig, liksom du alltid finns för oss. Kram

Känner som du, så jag ska inte kunna gå på resturang och äta och drika gott. Funderar mycket på hur jag ska släppa de tankarna. Samtidigt är jag nöjd med mitt beslut. Vill inte vara den som driker bort den jag är och bli ansvarslös. Men visst vore det skönt om man inte var så fixerad vid tankar kring A. Fortsatt trevlig kväll

Över att sörja alkoholen men precis som du säger, vi blir sjuka av det.
Och precis som du har jag mer och mer börjat inse att om jag ska kunna ha sunda relationer, så får jag börja med mig själv och en del av det är att avstå alkohol.

Fredag.. Sitter på bussen och ser folk med påsar från bolaget och känner såklart lite sorg eller liknande känsla.. Saknar det. Eller jag saknar det på förhand inför framtiden att inte kunna få ha kul med alkohol..Känns skitjobbigt och trist! Men samtidigt.. Jag blir sjuk av alkohol. Jag får problem med ångest, dålig självkänsla, får ett trasigt liv, blir ansvarslöst. Så i stället för att se det som att jag har en sjukdom försöker jag se det som att jag inte kan dricka alkohol eftersom den gör mig sjuk. Hjälper för att förstå varför jag inte kan..Inte ens lite. Och vill jag någonsin träffa en partner, en kärlek där relationen är sund och balanserad, ja då är enda alternativet att jag är nykter. För den omogna, osäkra, medberoende-personen som jag blir om jag dricker kommer göra att jag bara fortsätter träffa "fel" personer.. För att hitta en trygg, stabil, kärleksfull person måste jag bli trygg i mig själv, stabil och kärleksfull mot mig själv..

Kvällens funderingar..