Senaste kommentarerna i forumet

till dig Anders! Visst är vi värda en nykter och fin höst, fattas bara annat. 10 juni satte jag på korken, och har vaknat nykter varje dag sedan dess, alla mornar mer eller mindre suveräna. Tankar finns på alkohol förstås, men sug kan jag inte påstå att jag drabbats av särskilt hårt. Åkte i dag förbi bostaden som en man jag känner har, han har varit alkis sedan jag träffade honom för drygt 20 år sedan, och det går bara utför. Ser honom på stan ibland, och han ser ut att ha närmare till döden än till livet. Hans dagar handlar om att ta sig med bussen till stan och systemet och sedan hem igen för att dra igång ett nytt medvetslöst dygn. Det handlar om långsamt självmord. Tål att tänka på.

Jag är inne och läser i andras trådar ganska ofta men vet inte riktigt vad jag ska skriva om här. Alkohol finns inte med i bilden alls längre och jag känner inget sug alls. :-)

Jag har slutat äta socker och stärkelse också efter att ha sökt hjälp för min undervikt, min coach sa då att alkoholmissbruk och sockerberoende ofta går hand i hand och om man slutar med det ena så är det lättare att sluta med det andra. Jag har i princip bara ätit kolhydrater innan och nu mer fokus på protein och framför allt fett. Känner att jag mår mycket bättre nu på en gång.

Hoppas ni alla därute får en fin, alkoholfri helg!

Tack för era kommentarer! Ni kämpar på rätt bra själva tycker jag......:-)

Så var det då dags att avrunda semestern - och komma tillbaks till vardagen. Är så glad att jag utan vidare har varit alkoholfri sedan den 18 juli, då min "fyllesjukskrivning" övergick i semester. Jag har tidigare skrivit att jag under en semestervecka utomlands tillät mig att dricka ett par kalla öl under den veckan. (Blev dock inte varje dag under veckan!!). Efter detta - inte en droppe.

Jag har i stort sätt varit här inne på forumet varje dag och kikat. Läst både min egen tråd, och andras. Ibland kommenterat, ibland skrivit i min egen tråd. Det är sååååå skönt att vara nykter - och att ha fått lite distans till det som hände strax innan semestern. Jag är glad att jag har lyckats varva ner på semestern - och kan kika i backspegeln på de oerhört ångestfyllda dagar jag hade precis innan. Jag känner mig tämligen stark - men är fullständigt medveten om att jag måste vara på min vakt gentemot alkoholen - och de tillfällen jag är "svag" och lätt skulle kunna ta till alkohol för att dämpa ångest/fly verkligheten. Jag vill inte att det skall hända igen!

Jag ser fram emot hösten - den bästa årstiden om ni frågar mig:-) Hade ett "helvetes" första halvåret i år, med sjuk anhörig och för många flyktförsök med hjälp (stjälp) av alkohol: "Självstjälp" m.a.o. Hjälp till självstjälp: Alkohol. Detta andra halvår bör inte kunna bli annat än bättre än det första. Så vill jag ha det - och kommer att göra allt för att det skall bli så.......

Önskar styrka till mig själv - och alla andra som kämpar här inne på forumet!

Hahaha, nä, det ska man faan inte göra, F!

man (jag) gör i kampen mot A ska man ta mig faan inte svära åt!

morgon Borgward till en nykter dag! Det är oslagbart. 79 mornar kan jag nu räkna in som varit nyktra och jag har verkligen gillat varenda en! Skyllde också på sömnsvårigheter många gånger under mina aktiva år, men faktum är att om jag är ärligt så somnar jag numera rätt fort, och somnar även om ganska lätt. Ett annat trick är att ligga varken och tänka bra tankar, skit i sömnen. Att ligga och vila på ett behaglig sätt är nästa lika mycket värt ur sömnsynpunkt, och när jag slappnar av stressen kring att inte kunna sova brukar jag - just det - somna. Lycka till på din arktiska resa, låta den is du ser vara utomhus och inte i glasen i baren:-)

Jag. Jag svär mindre. Ah, tänk ett liv helt frustrationsfritt! Jag skulle vandra omkring from som ett lamm!

... ens sinne är nytt, fräscht och oförstört. Att då tänka sig att det skulle vara besudlat med jordens hangover ... oj, vad tacksam jag är för gårdagens nyktra dag varje efterföljande morgon.

När jag skrev det där inlägget var det med ett visst mått av självtvivel. Jag upplevde det plötsligt som att min nykterhet i dag skulle vara lika krampaktig som för snart ett år sen. Men så tänkte jag efter lite, jämförde, och fann att visst är det skillnad på då och nu. Jag räknar fortfarande, men månader, inte dagar. Och tiden går fortare. Det är som att min omloppsbana runt alkoholen är vidare och dragningskraften därmed mindre.

Det här är så värdefullt att se och påminna sig själv om. Framstegen. Varje litet ett ska man uppmärksamma, ta till sig och hålla högt. Då svär man mindre också.

;)

Borgward. Finner även jag stor hjälp i att skriva och läsa andras inlägg. Bra att det finns människor i liknande situation som man kan relatera sina egna problem till. Även om många av oss har olika mål med vårt framtida förhållande till alkohol så finns ju den gemensamma nämnaren att den ställer till eller har ställt till problem för oss. Kör nu vidare på samma väg som du gjort den sista tiden. Det ska jag också göra.

Ett inlägg helt till er, Rallan, answe77, nystart, svanen och alla andra här som stödjer mig. Att hålla tråden levande och aktiv och titta i den regelbundet kommer den närmaste tiden vara ett av de viktigaste verktygen i min strävan att vara nykter.
Tack till er

I går räckte tiden inte till för rörelse och det märktes vid läggdags, kröp i kroppen. MEN vad hände? Köpte familjegodis som vi skulle ha i helgen (stor påse)...och jag frossade i godis på ett sätt jag sällan gör! Fanns liksom inget stopp och övriga familjen bara glodde på mig. Sockerchock! Godis slut. Nåväl, dagen blev vit. Nu är det helg och jag har laddat upp ett gäng Schweppes Tonic Water Zero, "spetsat" med lime & isbitar, smakar som GT. Första helgen på länge utan kvällsaktiviteter - känns perfekt! Den blir vit för min del! Lycka till ni andra under helgen!

I går räckte tiden inte till för rörelse och det märktes vid läggdags, kröp i kroppen. MEN vad hände? Köpte familjegodis som vi skulle ha i helgen (stor påse)...och jag frossade i godis på ett sätt jag sällan gör! Fanns liksom inget stopp och övriga familjen bara glodde på mig. Sockerchock! Godis slut. Nåväl, dagen blev vit. Nu är det helg och jag har laddat upp ett gäng Schweppes Tonic Water Zero, "spetsat" med lime & isbitar, smakar som GT. Första helgen på länge utan kvällsaktiviteter - känns perfekt! Den blir vit för min del! Lycka till ni andra under helgen!

Jag känner igen känslan och känslan av att vilja försvinna in i a-världen istället för att faktiskt stå rakryggad och ta det som en man tänkte jag säga... ta det som en kvinna! ;)
Det ÄR ett fantastiskt verktyg att få feedback och även om man inte håller med om det, så ska man kanske ändå vara tacksam över personer i ens omgivning som törs säga vad de tycker och inte håller inne på det. Det ger ju också dig en möjlighet att om du vill och om det är något relevant, också utveckla dig själv. Det gör ont ibland och det är inte kul, inte minst för oss människor som alltid vill vara "bror eller fru duktig". Där gör det ännu ondare om något inte är bra nog och jag undrar om sådana personligheter inte har lättare att ta till flaskan (och svårare att ta till sig misslyckanden eller påpekanden).

Du gjorde helt rätt iaf, jag blir stolt av att bara läsa ditt inlägg!

Starkt gjort, det ar inte enkelt i loungerna med den fria drycken. Dar har jag ramlat igenom manga ganger. Lycka till resten av din resa.

... och gör idiotiska saker under berusning, så har man i varje fall något slags problem och bör definitivt råda bot på det. Välkommen till forumet och bra att du har insikten om att måste få ett slut. För din egen skull, men inte minst för dina barns skull och din relation.

Det du kanske gjort under alkoholpåverkan kan du inte få ogjort, men du kan vinna tillbaka enormt mycket respekt om du tar tag i problemet på riktigt och söker en lösning. Ta den hjälp som vården har att erbjuda! Den finns där. Instämmer med Drycker och Fruhoppfulls råd ovan. Lycka till nu Herrn och ta tjuren vid hornen!

Svart-vitt* ;)

Min allra käraste kollega uttryckte som besvikelse och ilska över mitt agerande under ett samtal häromdagen.

Skönt att jag INTE gick förbi systemet och köpte en flarra vin för att dränka mina sorger! Jag valde att möta skammen, ha ångesten och sorgen i magen och utvärderade mitt eget agerande. Jag kan se vad hon menade. Jag har förståelse över hennes besvikelse och jag tar ansvar. Men jag håller inte med i det hon sa till 100 %.

Vanligtvis hade jag mer eller mindre utplånat mig själv mha skam och skuld. Jag står knappt ut med att människor jag värdesätter och håller kära är besvikna på mig. Men idag håller jag huvudet högt och vilar tryggt i att jag är jag och att livet inte är, och aldrig kommer att bli, svart-vit.

Gå till VC och be att få Antabus. Även om du inte dricker ofta så är det ETT av de sätt du kan visa din sambo och dina barn att du tar det här på allvar.

Jag vet inte i vilken stad du bor, men här i stan har vi "råd och behandling" dit en kan gå för att få samtalsstöd med en behandlare med kunskap om alkohol och problem som kommer i alkoholens kölvatten. Där finns även stöd för anhöriga.
Om du har varit våldsam i samband med alkoholintag behöver du och din sambo hjälp. Det brukar finnas mansmottagningar dit du kan söka dig så att du får hjälp och verktyg att bearbeta det som hänt och lär dig hantera detta. Barnen, har de varit hemma när du har blivit aggressiv? Som förälder är det lätt att tro att barn inte märker (de kanske sover under tiden osv), men jag kan utifrån min yrkeserfarenhet säga att de med största sannolikhet märkt av mycket. Oro, sorg, frustration osv.

Jag säger inte ovanstående för att strö salt i sår. Det är fruktansvärt att behöva ta in, och ta ansvar för, hur illa en kan ha gjort de en älskar mest. Men det är det enda sättet; ta ansvar, benämna, se till att det inte händer igen, lyssna och finnas till hands.

Mycket går att göra helt igen, bara en hittar modet och kraften att se problemet i vitögat.

Gäsp. Ännu en nykter dag. Tacksam.

men har vänner som fått hjälp av mansjouren. Behandlaren där var en person med erfarenhet av samma problem som du beskriver, men som i sin tur fått hjälp. Han som jag refererar till sökte hjälp i Stockholm. Kolla upp vilken mansjour som finns i närheten av där du bor, du har inget att förlora på det. Önskar dig ett stort lycka till.

Behöver hjälp!! Vill prata med en psykolog eller någon kunnig. Innan jag förlorar min älskade sambo och mina 2 underbara barn

Du är ju grymt stark! Kämpa med allt du har!!! Du har klarat de svåraste dagarna. Nu gäller det att fortsätta i samma stil. Släpp inte garden. Nu är det du som vinner och a- jäveln kan stå där med sina horn och lång näsa :)

Starkt av dig idag! Kan tänka mig att louncher är triggers för dig? Låter som att du är på ett ställe dit många inte åker! JA, ta en promenad & njut av omgivningen på morgonen! Fjordar är ju grymma vyer! Ta tillfället i akt!

Samma för mig, jag mår ju bra som det är nu. Det jag är rädd över är när polarna frågar en fredags kväll om vi ska ses, ta ett glas vin och snacka skit. HA, ett glas? Roligt, det finns inte. Dom borde inse mitt problem men jag ärrädd för att umgås med dom om dom dricker. Kommer falla tillbaka och förlora allt.

Tack för stödet, jag hoppas jag är lika stark som dig.