Senaste kommentarerna i forumet

Om du går till en läkare och säger att du vill ha hjälp kommer han/hon inte ringa till socialen. Du går ju dit för att ta tag i ditt problem, visar att du menar allvar, det är väl inte dem som socialen ska kopplas in på? Våga skaffa hjälp om du känner att du behöver det, många mår så mycket bättre när de möts av stöd och får hjälp att klara det de föresatt sig. Styrkekram

Jag har någon gång gått ut i sociala medier och bara uppmanat mina vänner att ta det lite lugnt med semesterdrickandet, att tänka på hur barn uppfattar sina föräldrar när de är lite på pickalurven osv. OJ vad jag har fått många som ska försvara sitt semesterdrickande, att det minsann är legitimt att svara smålullig om dagarna, att barnen inte bryr sig osv. Det är verkligen en het potatis, liksom jag uppmanar bara folk att ta det lite piano och det är som om jag ifrågasatt hela deras existens. Det är nog bra många som är mer slavar under alkoholen än vad de själva inser.

Här, om någonstans, så behöver man inte vara duktig flicka/pojke - eller: man SKALL inte vara det. Här knådas vi tillsamman i med- och motgång. Lyfter upp varandra när någon har fallit, så gott det går. Jag tycker det är en av de stora fördelarna med forumet - man kan vara helt ärlig med allting! Jag ser ingen anledning till att man skulle "mörka" på den här sidan, då man ofta har fullt upp med att "mörka" ute i den vanliga världen. /Anders

... ska jag skriva här inne att jag druckit igen? "Alla andra verkar ju så duktiga och inte har problem att stå emot" osv... men så tänkte jag att jag är ju här av en anledning och här om något kan jag faktiskt vara ärlig, inte minst då många också känner igen sig i sina egna kamper. Drack du mycket eller litet? ensam eller ihop med andra? Införskaffade du alkohol eller hamnade du någonstans där det fanns tillgängligt?

Känner igen så mycket i det du skriver, är så galet likt mitt eget liv i flera avseenden.

Hoppas allt är bra med dig! Känns som att det var ett tag sen jag läste någon klok kommentar från dig:-)

Jag har inte heller berättat för mina vänner om mitt alkoholproblem. Bara en vän och med tanke på hur hon reagerade så törs jag inte berätta för någon annan. Frivårdsinspektören förstod mig när jag berättade och sa att alla behöver faktiskt inte veta allt heller. Det jag menar är att man kan nyttja ens vänner ändå när det är som svårast, även om de inte vet ens mörka hemlighet.

Det är ett skönt nick du valt. Ger en positiv boost till forumet överlag!

Vet inte hur många kvällar jag velat träna, men där viljan att dricka har varit större... och flytande kalorier i form av vin är exceptionellt bra om man vill lägga på sig bukfetma mm snabbt. Kallas inte ölmage för intet... det sköna är att precis som med mycket annat i livet så går det också att åtgärda relativt "enkelt", även om det kan ta lite tid. Blir man kvitt alkoholen först och främst så har man skapat riktigt goda förutsättningar för att komma i balans vad gäller sin hälsa överlag.

...att en stor del av njutningen ligger där, i den nästan outsinliga mängden liksom. Jag är nog en "allt-eller-inget människa" i mångt och mycket :). Läste i din tråd att du är väldigt aktiv, önskar att jag kunde omvandla lite av min slapphet till löplust igen. Jag gillar ju att löpträna, varför är jag nu överviktig och i dålig form? Livet och vinet kom emellan och jag lät det.

Du har säkert helt legitima och personliga anledningar till att du vill ta bort dig och din profil. Full respekt för det! Ville bara säga att det vore tråkigt om du försvann. Tror att många läser din tråd och är hjälpt av den. Om du inte skriver själv så halkar den ju längre ner med tiden. Kanske vill du själv någon gång gå tillbaks och läsa? Bara en tanke. Gör som du vill, men det vore tråkigt om alla dina skrivna klokheter skulle försvinna ut i världsrymden /Anders

Härligt med 10 dagar!

Kände igen mig i en del i din trådstart, jag undrar hur en del reagerar när jag säger "nej tack" till vin när den dagen kommer. Jag som alltid brukar göra en stor affär av hur gärna jag vill dricka vin, hur peppad jag är på AW/kräftskiva/middag/supa-skallen-i-bitar-nu-kör-vi-in-i-dimman osv. Jag tänker nog säga som det är om någon undrar: jag har druckit så mycket under en period (oj, 15 år) att jag nu låter min kropp vila och återhämta sig. Det är ju sant. Så definierar jag också mitt problem för mig själv, faktiskt. Jag har kommit att förknippa alkohol med kul, lugn, avslappning, kravlöshet och vardagsflykt. Dags att lära om. Alkoholen definierar inte på långa vägar vem jag är.

Känner också igen en längtan efter tystnad i huvudet.

Men du, bra jobbat som sagt!

Vi som befinner oss i den situationen du beskriver har en tuff utmaning framför oss. Det vi nog måste måla upp är bilden av hur glada och lyckliga både vi själva och människorna i vår närhet blir då vi lyckas. För lyckas ska vi ju hur tufft det än kommer att bli. Vi vill och vi kan!! Eller hur?

10 dagar. Gått fint. Men idag är det jobbigt. Allt känns trist och jag börjar längta till mitt mysiga "rum", där jag kan vara för mig själv en stund. Där allt är tyst och stilla, när det äntligen slutar surra i huvudet och tankarna inte rör sig fortare än att man hinner tänka på dem på riktigt en i taget.

Men (!), NEJ! Glöm, jag tänker inte!!

Usch, känns så sjukt onödigt att det här skall behöva vara så jobbigt och ta så mycket kraft och energi.

Hej "Alla dessa dagar". Har inte varit inne på sajten på ett tag förrän i går kväll då jag av en händelse var nyfiken på att följa trådar i forumet och läsa hur det har gått för er. Så många tappra, starka själar det finns i forumet! Grymt imponerad! Varför är inte jag stark nog, varför skjuter jag upp det? Det klassiska "tar det där sen". I övrigt så målinriktad i allt annat... Det kanske är dags att ta tag i fajten en gång för alla och som du säger, finna andra glädjeämnen vilket jag också skulle behöva, nåt spännande, nåt nytt. Chapter 2.

Önskar även ta bort mitt konto. Går det?

Önskar radera min tråd. Går det?

för att du skriver om din resa! Känner så väl igen mig, och jag har senaste tiden tänkt mycket på att det skulle vara katastrof för mig om jag provade att dricka igen. Nu är det omkring 2,5 månader som jag sluppit A, och faktiskt har jag äntligen ingen längtan. Var nu senaste på en liten 3-dagarsresa med flyg och hotell. Var så glad att jag inte var i närheten av att dricka, gick igenom minibaren och kollade alla sorter, whisky, gin, vodka, vin och öl fanns. Jag gjorde en fantasi att jag faktiskt hade hällt i mig något med A i, och jag såg framför mig ett sådant elände av berusning, självförakt och jag vet precis hur illa det gått, har varit där så många gånger. Hoppas nu Buzz att du så fort som möjligt bygger upp din kraft mot A igen och kan hoppa av den karusellen.

Blir nästan pinsamt att ställa de här frågorna, men har du kollat att allt är som det ska med blodvärden, hormonhalter och annat? Jag gick en lång period med alldeles för lågt blodvärde och den trötthet jag kände då bidrog nog i högsta grad till att alkoholkonsumtionen ökade för att psykiskt klara vardagen. Om man inte riktigt känner igen sig själv, så kanske man åtminstone bör kolla att det inte har kroppsliga orsaker. Sen påverkar ju alkohol på ett helt hopplöst sätt också. Nog den sämsta lösningen för att få ordning på tillvaron. Och det vet vi ju allihop härinne. Tycker också att det känns så tråkigt med din chef. Att må bra och känna sig uppskattad på jobbet är viktigt. Känns skönt ändå att du verkar veta att du är bra på ditt jobb. Både tror och hoppas att det blir bra med terapeuten. Lycka till och jag hoppas du kan hitta tillbaka till den som var du. Ironisk humor, brukar ju ändå tyda på en gladlynt personlighet.

Sååå nöjd! Var på en uteservering i solsken med nya vänner. På alla bord runt omkring stod vinglas som såg otroligt lockande ut då efter jobbet. Men jag lyckades säga NEJ! och det visade sig vara en tjej till som bestämt sig för att det blivit för mycket och nu var det dags att säga stopp. Vi gav varandra en "hejja" kram och det kändes så bra när vi gick därifrån att vi stod emot. Doftade på en av väninnornas vitvin och det luktade riktigt surt och dåligt. Då kändes det ännu bättre!

Mycket klokt och tänkvärt resonerat! Det är precis det vi behöver och då är ju A sååååå oeeerhöööört lätt att ta till, vilket som bekant har fått förödande konsekvenser för oss. Vi måste hitta andra verktyg och att läsa här på forumet och göra små inpass här och där hjälper mig enormt mycket. Det där du skrev på Myrkottens tråd om grundpersonlighet var en riktig pärla för mig! Kram

Hade önskat att jag känt mer att de var värt att leva. Men senaste åren har de känts mer tvärtom tyvärr. Slösar bort mitt liv totalt.

Bara vara är exakt vad jag gjort idag. Sett 20 avsnitt av en serie.. Men får egentligen bara mer ångest av de. Borde vara ute i sommarvädret. Fast har ändå inte energi till att göra något. Och depressionen (vilket jag är övertygad om att jag haft en släng av senaste åren) sätter stopp för någon som helst fysisk aktivitet. Sitter som fast. Vill göra något åt mitt liv men orkar inte så sitter mest av dagarna.
När man fått lite alkohol i sig finns iaf energin och lusten där till att ta sig utanför dörren.
Som sex nyktra veckorna jag hade innan semestern var nog dom tråkigaste på länge :/

Men tack för dina ord! Lyser upp en smula i mörkret.

inte maken....!

Håller med Sattva om detta och tror att vi måste lära oss att stå ut med oss själva. Jag fattar vad du känner, Myrkotten, när du skriver att du önskar dig mera glädje än helt flyktig. Är du säker på att du var gladlynt tidigare i livet? Du kanske har blivit mera kritisk mot dig själv och tillvaron i övrigt? Jaja, vem är jag att ställa frågor....? Är verkligen ingen amatörpsykolog och har inga råd att ge. Jo förresten, ett har jag och det är att man inte ska låta A få herraväldet och maken, men det där kan du ju redan och har blivit riktigt bra på. Det bevisade du i lördags, grattis !

Jag beklagar verkligen att du har närstående som är sjuka, det måste vara jättejobbigt. Det är ju en självmedicinering med alkoholen men du vet själv att den medicinen bara kommer få dig att må sämre i det stora hela.

Du ska inte vara rädd att erkänna att du druckit här inne, det är ju därför forumet finns, för stt vi ska stötta varandra när det är svårt.

Kanske behöver du prata med någon om allt som du har omkring dig? Kanske hjälper det om du skulle vara ledig från jobbet lite och fokusera på dina anhöriga? Snälla Soff, låt det vara ett litet avsteg och hoppa upp på banan igen. Du förtjänar att må bra från insidan och ut, vilket kommer uppnås lättare utan Sir Väs som bara förstör.
Massor med kramar från mig till dig!!

Ditt liv suger inte utan är värt att leva och det vet du också, annars hade du inte gått in på forumet och skrivit. Nu när du har druckit så mycket har du ju en djävulsk ångest och kan inte tänka klart. Du kanske ska försöka att stänga av hjärnan några dagar och bara existera? Leta fram någon gammal TV-serie på Öppet arkiv? Promenera? Läsa? Lyssna på musik?