Senaste kommentarerna i forumet

Jag minns inte känslan längre, men jag kan rent konkret minnas att jag var en gladlynt person. Livet hade sina ups and downs men i grunden var jag glad. Vet att jag aldrig kommer bli som förr och har sörjt det färdigt, men jag blir utled på att stunderna av gladhet är numera korta och flyktiga. Varför kan jag inte glädjas en längre stund? Även om min gladlynta grundstämning är borta för alltid vill jag kunna känna mig äkta glad en timme i sträck. Orka leva på ngn minuts glädje nån enstaka dag räcker inte. Snacka om att vara en miserabel klagomur, står inte ut med mig själv. Ska äntligen få komma till en terapeut, nervös inför första mötet - tror jag åtminstone - svårt att avgöra vad jag känner i mitt apatiska tillstånd.
Oh Happy Days tra la la laa
Har alltid haft en ironisk humor, den verkar jag ha kvar i vart fall.

Vi körde en lek som hette "drick med Dallas" En snaps för varje Dallas drink. I första säsongerna dracks det väldigt frekvent.
Nu är det ju &så mängder med alkohol reklam hela tiden, det förbättrar ju inte heller.

Har druckit för att koppla av, för att somna.Tänk så jäkla dum den lösningen är. Hjärnan får ingen vila och ingen återhämtning. Nu sover jag gott, drömmer och börjar känna effekten av att hjärnan får sin vila. Bara jag minns detta när suget kommer. Usch vilket jökla gift alkohol är. Undrar hur kpnsumtionen egentligen påverkas av sociala medier oc drickande i Tv. Minns ni Dallas? Där drack man en whisky när man kom hem, men bara sue-Ellen hade svårt att hantera a. Sen var det väl först på 90-talet som det dracks vin ofta i svenska serier. Minns att jag noterade att de drack vin jämt i nån av de där långkörarna. Och efter att ha läst här inne, så ser man ju vad alkoholkulturen ställer till med. Kanske dags för motbok igen?

vänta, för att jag var för sjuk för att åka hem. Fördelen med det var att jag kom iväg på första AA mötet ikväll. Blev så sjuk igår & kände mig så värdelös så jag insåg (inser) att jag antagligen behöver ngt mer än antabus för att känna att jag inte ska dricka alkohol. Försökte gå & handla cigg för att lugna ner hjärtklappningen & kände pulsslagen i hela tänderna, tjejen i kassan såg ut som hon sett ett ufo eller liknande. Såg förjävlig ut.
Jag ska gå på ett möte till senare i veckan har jag bestämt mig för. Känner mig tacksam för att okända människor bryr sig på ett så öppenhjärtligt sätt, jag försöker ta till mig det.

Du hade ju också kunnat vara helt utan åtaganden, dvs inga barn, inget jobb och... hur hade det varit måtro? Frid och fröjd, lugn och ro, massor av tid. Flytten stressar, det är förståeligt, men det går över tack och lov. Lägg inte ribban för högt bara, beboeligt är det även om man inte totalrenoverar allt direkt ;)

Funderar lite på vad som är ett "vanligt liv" för dig och varför det känns så mastigt för dig. Svaret vet givetvis bara du. Jag kommer bara o tänka på min mor (igen) som glömde bort sig själv för att hon alltid skulle göra allt så perfekt för alla andra. Familjen skulle ha det så tipptopp och allt skulle vara så städat, maten skulle alltid vara hemlagad och hon tyckte livet satte press på henne för att hon skulle hinna med allt. I själva verket pressade hon sig själv bara för att hon (och ingen annan) satte ribban så högt. Hade hon bara taggat ner, köpt pizza istället, satt sig i soffan och sagt "idag lagar jag ingen mat, jag städar inte och jag ska inte göra något annat än att bara sitta här och läsa min bok" - då hade jag kanske haft en nykter mor. Hon vägrade dessutom ta hjälp, inte ens av mig som ändå var så pass stort barn att jag hade kunnat hjälpa till. Någon slags stolthet där och en vilja att göra alla andra till lags - men hon hade gjort mig mer till lags om hon hade bett mig om hjälp och på så vis fått loss mer tid själv att kunna slappna av.

Jag står själv med hur mycket som helst att göra och bara todolistan innan jag kan sälja huset är ytterligare a 1,5 års arbete på min fritid om jag renoverar 30 timmar utöver mitt 40-timmarsjobb. Är det något jag dock lärt mig så är att inte gå i min mors fotspår på just denna punkt, utan med gott samvete krypa ner i utespa't, lägga mig och pilla mig i naveln en timme och bara vara. Todolistan finns kvar imorgon med och jag kan välja att slita mig i fördärvet i 1,5 år, eller beta av den på 1,6 år, men ha använt den extra månaden till att ta hand o mig själv.

Glöm inte bort dig själv mitt i allt bara Sattva och var rädd om dig :)

Tack för varningen... Starkt att du skriver. Hoppas du snart hittar tillbaka.

Tack alla för input. Detta forum och allas engagemang är så värdefullt.

Mitt möte hos alkoholcenter i Mörby gick fint och jag går nu på något som heter Naltrexone.
Skall göra att suget försvinner och jag kan tillstå att det hjälper en del. Dock inte fullt ut.

Jag skall inte ljuga och säga att allt är perfekt men 60% av dagarna har varit vita och restan hyfsade. Två dagar har det blivit lite för mkt men i det stora hela är det ett steg i rätt riktning.
Jag måste bara ge en STOR eloge till personalen på alkoholcenter i Mörby. Utan er hade det inte gått bra. Trots att jag kommer dit och inte har skött mina åtaganden blir jag så enormt bra bemött och får sådant stöd vilket gör att jag verkligen skäms. Detta gör att man vill bättra sig. Tack!

Tack alla för input. Detta forum och allas engagemang är så värdefullt.

Mitt möte hos alkoholcenter i Mörby gick fint och jag går nu på något som heter Naltrexone.
Skall göra att suget försvinner och jag kan tillstå att det hjälper en del. Dock inte fullt ut.

Jag skall inte ljuga och säga att allt är perfekt men 60% av dagarna har varit vita och restan hyfsade. Två dagar har det blivit lite för mkt men i det stora hela är det ett steg i rätt riktning.
Jag måste bara ge en STOR eloge till personalen på alkoholcenter i Mörby. Utan er hade det inte gått bra. Trots att jag kommer dit och inte har skött mina åtaganden blir jag så enormt bra bemött och får sådant stöd vilket gör att jag verkligen skäms. Detta gör att man vill bättra sig. Tack!

Tack Buzzz. Det är det jag är rädd för kommer hända om jag börjar dricka igen. En påminnelse om varför man håller sig nykter & äter antabus framöver.

Tack som sagt & lycka till! /Drycker

besvara just nu mig själv för att lägga till lite mer jag tänkte på.

Tänk över ditt liv vad du faktiskt har runt om dig, är du nöjd med ditt liv exempelvis din fru, dina vänner, vad du äger och hur du lever.
Vad vill du själv ändra på, är det så att din fru är för tråkig att du vill dricka, är det för att det är gott eller dricker du bara för att ?

Om du tänker dig att en vän till dig är i samma situation och du ser på den personen på en fest att han tar ett glas, ett till, ett till, ett till tills han inte kan stå mer.
Vad du skulle du göra för den personen ? Säga till, ignorera, ta tag i honom o verkligen prata ut vad han håller på med ?

Försök tänka dig in i en annans sitatuon som är runt om dig, vad tror du dom ser, hör eller luktar ?

Jag har ganska stor erfarenhet om vad du går igenom Borgward.

Jag har några saker till dig som du bör fundera över lite.
Tänk över ALLT du kan förlora för att du dricker så mycket, och du inser ju själv att du dricker på tok för mycket speciellt just nu.
Har du barn? vad tror du dom tycker om att det hela tiden luktar alkohol, och har du verkligen pratat med din fru om att hon verkligen inte vet att du dricker så pass som du gör ?
Prata med henne och säg allt, men jag tror helt ärligt att hon redan förstått att du dricker för mycket men hon har bara inte sagt något.
Ibland så är det inte dom man håller sig nära som säger något, dels för dom kanske inte vågar för hur man ska reagera eller så kanske det är för personen man är med eller har omkring sig är för snäll och vill inte på något sätt såra ens känslor. Det finns många faktorer som spelar roll.

Frågan är följande: Vad ska DU göra åt saken ?
Det ger inte ett skvatt att bara säga att det ska inte hända igen, eller förlåt jag ska bättra mig. Något måste göras åt saken så börja lättare att istället för att dricka en flaska, 2 flaskor, 3 flaskor eller burkar och gör som många andra gör och bara ta ett glas på helgen. Men vet du själv att du inte har ett stop för ett glas bör du självklart hålla dig ifrån det med.

Och fall inte för suget, det är precis som med godis och mycket annat som man blir beroende av, försök bara stå emot blir du sugen så ta ett glas juice eller försök köpa någon saft du kan ta ett glas då o då tills det mesta av suget släpper, för det finns alltid något som kan lindra det gäller bara att hitta vad som funkar så länge det inte innehåller A.

Man behöver inte alltid dricka för att ha kul, det går även utan A.

O.K, kom hem i fredag från min resa. Strålande sol och poolen var fantastiskt lockande, några frannar kom över och jag som var så säker efter min vecka på hotel.
Det gick åt helvete. Rosé och bärs, naturligtvis forsatte det på lördagens fest. Eftersom vi sov över och äntligen hade sommaren kommit, våra vänner har också en pool....
Shit, 3 dagar med a. Men jag tog det betydligt lugnare, fast detta var inte det jag hade önskat eller ställt in mig på. Tror att jag hade garden lite nere, eftersom den stora utmaningen är att vara nykter under mina hotellnätter.
Nu är jag åter på hotell, tre nätter denna vecka och hittills har jag hållt mig nykter.
Fan att det ska vara så svårt.
Saknar lite feedback, från er skulle göra ta emot lite stöd och interagera lite mer.
Ska jag tala om för min fru att jag har problem? Hittills har jag inte gjort det eftersom hon inte verkar uppfatta att jag har ett problem.
Hur kommer hon att reagera?
Vänner?
Fan att det ska vara så svårt.

Känner igen!
Jag har man, barn och ansvarsfullt och socialt jobb men vill helst bara springa ut i skogen och gömma mig! Jag orkar fan inte leva upp till allt. Det är alltid någon som vill mig något men jag vill bara vara ifred. Säkert skulle jag känna mig ensam och jag älskar min familj! Men ändå:( det gör mig ledsen att jag inte trivs i det liv jag skapat mig. Att jag har så svårt att komma till ro i en tillvaro med barn, djur och man. Varför!? Vet att jag är en HS(high sensitive) person och håller på att lära mig vad det innebär. Googla det sattva om du inte hört om det tidigare. Kan ge en del ledtrådar.
Bästa önskningar!
/orka

Jag är så full av beundran för er härinne som helt enkelt bara slutar. Går vecka efter vecka nyktra och tillsynes inga större bekymmer. Medan jag själv står och stampar. Jodå, jag håller mig också nykter, men aldrig veckor i följd. Samma mönster soma jag haft i hela mitt liv, jag "håller" ett par veckor, sedan har ett tryck byggts upp som brakar igenom. Så känner jag mig usel och lovar mig själv bättring. Jag borde veta vid det här laget hur jag fungerar. Jag försöker dra ner på saker som bygger på spänningen inom mig, men livet sker ju. Man måste jobba, och nu har jag återigen nytt jobb med allt vad det innebär. Har man barn innebär det åtaganden. Flyttar man innebär det en massa jox för att det ska bli beboeligt. Är man en del av samhället förväntas man ringa upp när någon ringt osv... Ärligt talat, jag hade inte haft något emot att bo i skogen och ha självhushållning/ självförsörjning. Jag är så trött på denna mentala trötthet jag haft i flera år. Jag kommer liksom aldrig riktigt upp. Syns inte utåt, jag är glad, social o allt annat. Det är som om bara ett vanligt liv är för mycket för mitt system, och så har det alltid varit.

... få dig ur huvudet, B. Över ett år nykter, sen en tanke om att vara ready to go och måttlighetsdricka, sen göra verklighet av tanken och sen..

Tror du att du kommer att hitta tillbaka till samma styrka och övertygelse igen, så småningom? Jag tror du kan det. Och att du dyker upp här igen, med just din specifika story, visar prov på just det. Ja, för att sammanfatta det hela så är det tråkigt, förstås, att det som hände hände och jag är tacksam för att du berättar och tar nya tag. Jag uppskattar för övrigt också Eckhart Tolle och frånvaro av energitjuvar.

Höres.

Tack för era svar. De värmer.
Lite bättre i dag är det allt, tre dagar så brukar det värsta vara över.
Vet så väl att det inte är rätt väg, men just nu får löftet bli att ta det i etapper med helnyktra vardagar.
Optimalt vore ju såklart att bara bryta igen, men jag har inte styrkan. :(
Flera månaders hårt missbruk sätter sina spår.
Kommer i alla fall att besöka forumet dagligen, det var ju till stor hjälp innan återfallet.
Sedan gäller det att få rätt på tankegångarna igen.
//Buzzz

precis vad du känner. Du har rätt, vi är värdefulla!! Jag har ett jobb som jag inte trivs med. Jag funderar allvarligt på att säga upp mig.
Livet är för kort och gå runt och må dåligt. Detta gör ju också att jag dricker mer. Träningen mår jag bra av, dels minskar stressen och träna bakis är ingen höjdare.
Och visst skäms man, jag en vuxen människa. Hade en incident i helgen med för mycket vin, då ringde sonen.
Jag kommer inte ihåg vad vi pratade om så jag fick ringa upp honom dagen efter och fråga. Turlig nog kunde jag säga som det var till honom, att jag var onykter, men inte att jag dricker för mycket.

Har du också slumrat till i semestern måtro? Hur mås det?

Kan bara minnas hur det var när jag var litet barn och satt där jätteledsen inne på mitt rum. Mamma kom in och frågade "vad står på".
"Jag har inget att göööööööööraaaaaa", tjöt jag - omringad av högvis med Lego, playmobil, cowboypistoler, kritor, tvspel, bandspelare, serietidningar, leksaksbilar.

Egentligen hade jag ju hur mycket som helst som jag kunde leka med, men av någon anledning så blockerade hjärnan allt och inget kändes roligt, fanns ingen motivation till något och då kändes allt tråkigt.

Ibland ser jag det lite som att det kanske är så A fungerar för mig nu idag. Allt blockas och "inget" blir roligt, fast att jag har massor med roliga leksaker omkring mig. För visst, över 30 år äldre, men nog omges jag av leksaker fortfarande, dock i dyrare format ;)

Du imponerar med din viljestyrka, vad bra det går för dig! Låter som om du haft en bra sommar ju. Varm kram påre!

Får en klump i halsen både av Izabells ord och av dina ord Kvaddad. Två olika syftningar, två olika vinklar, men där behovet av hjälp och stöd behövs. Ta hjäääääälp, för det går att ta sig ur det. Styrkekramar och värme till er båda.

Har du liksom jag haft lite semester härifrån... miss you! :)

Det här kommer att låta hårt...
Men, Av vad du skriver så är du beroende utav alkohol. Det ända jag kan råda dig till är total avhållsamhet från allt vad alkohol heter!
Det är ytterst få som lyckas att 'trappa ner' sitt drickande utan att ta återfall för att senare hamna i ett ännu värre missbruk.

Kämpa på!

... ytterligt lätt och otvunget i en dag där ens enda måste är att svälja ett p-piller.

... Min kamp. Part one. Hur artar sig ditt nya hem?