Senaste kommentarerna i forumet

Skönt att du är tillbaka och med den inställningen likaså. Kram på dig.

är bara förnamnet! Jag blev helt utmattad bara av att läsa om dina lördagar utan bakfylla, och även avundsjuk, det ska erkännas. Men det är inte därför jag stilla undrar om du orkar detta i längden. Skulle jag försöka mig på att uträtta allt detta skulle jag nog bli alkis på riktigt för att få en chans att komma undan.... Men duktig är du, och insiktsfull med en god självkännedom. Heja dej !

När jag har tagit en sådan kan jag bara göra fingret åt A och fokusera på annat. Jag slipper fundera och dividera om jag ska dricka eller inte. Underbart !

Att du sökt dig hit är ett bra första steg. Är säker på att du kommer att få mycket hjälp här. Jag rekommenderar antabus och det kan vilken läkare som helst skriva ut. Då slipper du bli frustrerad över att bli hänvisad hit och dit i vårdsvängen.

på din resa! Rädd för misslyckande är en del av den här djäkla sjukdomen, men kan övervinnas!

ger lugn och, som du säger LillPer, tusen andra möjligheter än A!
Bra val!

1. Spriten har frun hällt ut, så det var redan fixat.
2. Ringde 1177, dom hänvisade till Missbruks enheten. Där svara en dam som sa att dom inte fans kvar. Fick nr an henne till beroende centrum. Där blev jag hänvisad till min Familje läkare. Dom i sin tur hänvisa till kommun. Dom har en beroende mottagning. Vilka jag ska träffa på onsdag.
3. Ja kanske. ( tar emot än så länge).
4. Frun ja hon ska få se. Men rädd att misslyckas det är jag. Fick i allafall komma hem ikväll. Men,

Måste vara en grymt skön känsla för dig. Grattis. Är kanske nu det börjar på riktigt. Är riktigt imponerad och uppriktigt glad för din skull.

Bra jobbat. Starkt

Jag är imponerad av din viljestyrka inte de lättaste förutsättningarna för att klara sig alkoholfri. Jag applåderar, så bra gjort!

Ja den där frestelsen är lätt att falla för. Heja dig

Man måste ju välja det som känns bra. För mig räckte inte nr1 för jag åkte och köpte ny sprit.

Bra beslut och fortsatt lycka till med din påbörjade nykterhet

//PP

Det gick bra, även på kundeventet. Tog rygg på den nyktra alkisen och på något sätt erkände jag att jag har problem och att a inte är nyttigt för mig. Jag var noga med att inte dömma förutom en person i sällskapet, häpnade jag över hur lite folk drack. Typ två öl eller en halv flaska vin per kväll. Det var ett rent nöjesevent för kunderna, så det fanns inga krav att gå upp tidigt eller vara skärpt.
Men inte en droppe.
Nu har jag varit nykter sedan 5:e augusti förutom mitt åf 14-16:e.
Så här lång nykter period har jag inte haft på över 20 år.
Jag har haft så många trick för mig, vägt för och emot, fokuserat på sömn, glädjs åt att slippa ångest och tänka positivt.
Men suget har legat och malt.
Nu börjar till och med suget avta. Är det nu det börjar på riktigt?

Jag tog pillret i morse. Precis som jag lovat. Utan att värdera sveper jag glaset. Lugnet sprider sig. Skönt att nu bara ha ett val vad gäller A och så oändligt många fler val till det som får mig att må bättre.
Försöker leva här och nu.
Tack för allt stöd.
LP

Välkommen hit! Du är inte ensam och du är heller inte ensam om att vara rädd för att misslyckas. Om du läser olika trådar från start kan du se att vägen inte har varit spikrak från början för många. Tycker Aeromagnus ger bra råd även om jag bara har följt steg 1. För mig fungerar det inte att ha alkohol tillgöngligt. Kanske hade det gått snabbare om jag sökt hjälp och medicin blir ju många hjälpta av. Kanske vore det nyttigt för mig att gå på AA-möten. Just nu känns det här forumet tillräckligt för mig. Det enda råd jag kan ge om det inte går spikrakt framåt för dig är att stanna kvar här och lära av dina misstag.

var riktigt bra Adde, har aldrig sett en sådan bra översättning av vad det hela handlar om! Funkar lika bra med en gud som utan, och gör det hela enkelt, helt enkelt:-) Klipper ut och sparar.

Känner igen mig. Ibland kan man ju fundera över om man har lämnat tonåren överhuvudtaget... En längtan efter att trotsa, ansvarslöshet eller någon annan konstig drivkraft och sen insikten om att valet och ansvaret ligger hos en själv. Man får väl helt enkelt se erfarenheten som ett kliv framåt. Och de bakfyllor som jag haft sen jag "slutade" har inte varit att leka med. Aldrig mer könns det som för mig i alla fall. Bra att du skriver.

Lena, sattva, fruhopp och pigan, Sisyfos och Magnus. Tack! För att ni orkar läsa och kommentera. Ni är så kloka och bra:)

Min morfar var också alkoholist, han satt på Auswitz. Han dog när han drack vid rätt tidigt ålder. Mina föräldrar precis som dina dricker vid sociala tillfällen o nästan aldrig för mycket, brorsan dricker inte heller ofta. Du kan ju alltid kolla levern, det gjorde ja, bara ett enkelt blodtest.

Håll dig till en tråd så är det lärare för oss att hjälpa dig. Man löper cam80% högre risk att hamna i missbruk om nära släktingar haft problem med spriten.

Jag förstår precis hur du menar, kag har gjort precis likadant - projicerat en massa på min man. När kag drack senast var jag själv, behövde det för att verkligen inse att det var mig det handlade om, inte honom. Det som är så klart utifrån är det inte när man är mitt i det. Kram

Det är lätt att tro att man ska vara nykter för att slippa skuldkänslor och skam inför sambon. Att om de känslorna inte fanns hade det varit enklare. Föll för den inbillningen igår då sambon åkte iväg för en vecka, drack en del och mådde minst lika illa inatt och i morse som om han legat bredvid mig. Nyttig vetskap! Nu vet jag det liksom. Det är nån sjuk grej det dör att man tillskriver sina känslor något annat eller någon annan omständighet ön vad det på riktigt är. Att man har problem att hantera a, punkt slut. Försöker att inte skuldbelägga mig för mkt, baksmällan är nog straff.... Och jag lär saker om mig själv hela tiden. Nyttigt! Och jag gör inte om det ikväll i alla fall!:)

Läste lite på dina trådar. Å visst finns det igenkännande. Ska läsa mer ikväll.

innan man ger sig ut på en ny vecka i livet utan a, så kolossalt skönt att inte ha med det i planeringen.