Senaste kommentarerna i forumet

Ja du har helt rätt att det handlar om att skapa nya rutiner. Bryta en dålig vana och ersätta med en bra. Medvetandegöra sig om beteendet. För det HAR blivit rutin att dricka vin varje dag och det är ett mönster som ska brytas. Jag hoppas jag klarar det bara.. för ett tu tre så står det ett glas vin på diskbänken. Tror jag måste ha en målbild. Att drickandet är ett val och inte en vana.

Fått en ny tid. Måndagen den 24:e.
Hoppas jag får en annan läkare.
Hon jag fick var inte så speciellt intresserad utan skrev ut Campral och tog blodprover.
Denna gången kan dom inte neka mig Antabus då?
Tog nyligen lever och njurprober hos en rutinundersökning via jobbet o dom var bra konstigt nog..
Ser fram emot att få ut Antabusen och möjligen något lugnande.

Kan man mixa Naltrexone, Campral och Antabus utan någon biverkningar?

Tack för era svar.:-)

Ska hålla mig undan den fällan, har testat tidigare att dricka mindre, bara på helg osv. Det håller inte för mig. Jag tror (tyvärr?) att för mig funkar det inte att dricka alkohol öht. Kanske om ett par år. Har skrivit ner också vilka taktiker och förhandlingar jag kommer ha med mig själv när suget är för stort....typ: i en artikel stod det ju att en månads uppehåll är jättebra, hm jag kanske ska dricka och ha två vita månader per år? Osv...min sista livlina är min man. Jag ska prata med honom när det är för jobbigt, och vilka argument jag än kommer med ska han hjälpa mig att avstå med att påminna om min för- och nackdelar lista bland annat. Förväntar mig inget annat än att det kommer krävas mycket.....bra stöd här inne, hjälper också!

Ökat träning en del, mest promenader dagligen. Tänkte att alla kalorier alkoholen gett mig skulle ha effekt bara det :) men det är nog bara att inse att det där kommer inte ge sig av sig självt!

Skapa en rutin där du byter om och tar en rask promenad direkt när du kommit hem från jobbet. Det kan vara ett sätt. När du sedan lagar mat kanske en halvtimme-timme senare bör det vara lättare att skippa alkoholen.

Hej! Knepigt det där med umgänget. För mig har det inte funkat att trappa ner, mer än i två veckor eller så - sedan är konsumtionen tillbaka som den var. Nu slutar jag helt tills vidare, tills jag har balans. Då fattar jag ett nytt beslut - som troligen blir ingen alkohol ever. Tycker att det verkar som att jag är en av alla dem som inte kan dricka alls och hålla det på en icke skadlig nivå. För mig låter det som att du vill dricka mindre, och för att nå dit kanske du helt måste lägga av? Låter härligt med Thailandsresan, nykter. Å vad gäller nätverket, vad händer om du inte dricker? Är det att suget för dig blir för stort om de andra dricker, eller svårt att tackla frågorna?
Lycka till på din resa - skriv gärna hur det går!

Tipsen jag har när det gäller vikt, välmående etc. är att kombinera det nyktra livet med att träna regelbundet. På så sätt blir man ännu nöjdare med sig själv och det blir liksom en dubbelboost och på köpet blir det viktnedgång, såvida man inte vräker i sig onyttigheter. Ett annat tips att vara vaksam på är att det är lätt att man efter en tids nykterhet tycker att det är lugnt att dricka lite alkohol och försöka bli normaldrickare. Det är varning på det, så undvik helst den fällan.
Lycka till med dag 19 och framåt!

Skyller på att solen är för stark på balkongen - svårt att se :)

Hej! Har läst dina inlägg och känner igen mig i en del. Kan avstå det mesta, men vin.....tror lite som Magnus var inne på att det också kan vara vanan att få i sig socker. När jag kommit hem från jobbet har jag oftast tagit ett glas vitt eller mousserande direkt. Nu när jag inte dricker alkohol "behöver" jag något när jag kommer hem ändå.
Lycka till! En dryg månad nu, eller hur?

Välkommen hit! Vi är många som har forumet som en livlina, vi är här varje dag och ofta många gånger per dag. Här finns förståelse, stöttning utan fördömande men även kloka råd från de som har samma röst i huvudet som dyker upp och förhandlar. Ibland behöver man hjälp att tysta rösten och det kan man få här. Själv har jag även fastnat i serier (HBO) eller en bra bok, lättare att koppla bort tankarna och bara vara. Styrkekramar

...och den stora DN-konserten. Helen Sjöholm skall bjuda på toner från sin välsignade pipa. Ser att öl/vin/mat-tält verkar öppna redan kl. 11. Undrar stilla hur många som kommer att sätta kurs direkt på dessa tält för att få sin första återställare för dagen? De allra flesta kommer ju köpa en flaska och sitta i gräset och njuta av musik och dryck - andra kommer att vara fullt fokuserade på ett antal vändor till vintältet för att försöka hålla någon sorts balans i kroppen. Så jobbigt det låter - men det hade kunnat vara jag. Kanske ev. sällskap inte ser eller förstår och är helt ovetandes - ELLER vet och förstår och accepterar vinvändorna i sitt medberoende?! Vet av erfarenhet att jag brukar spana av publiken vid liknande tillställningar - kanske inte medvetet - och det dröjer oftast inte länge innan man ser någon som är där under rätt påfrestande premisser. Varje gång jag ser en sådan person - och det inte är jag själv, så brukar jag känna både lättnade och empati för hen som enbart fokuserar på vintältet - och antagligen missar både sång och konsert, mentalt sett i.a.f.

Söndag idag - och glad att vara nykter!

Urk! Måste få det på print så att jag kan gå tillbaka o läsa. Hur många ggr har jag inte suttit på morgontoan och hatat mig själv, undrat hur fan jag ska kunna gå till jobbet, kan jag köra bil? Luktar jag? Ångesten som bubblar i mig. Magen som intevill vara med mer. Och svullna ögon, trötta och ledsna. Vad sa jag igår? Nattade jag mitt barn, var hon ledsen? Eller var det jag som var ledsen?
Känns så sjukt när man skriver ner det här. Att man faktiskt av eget val kan göra så mot sig själv och sina nära! Bara för ett par timmars lättnad!?
En gång när jag precis satt mig i bilen för att köra till jobbet ringde min sambo och sa att det var poliskontroll på 40 sträckan en bit bort. Vågade inte chansa, ångesten övermannade mig och jag körde en omväg på ca två mil för att undvika att få blåsa. Herregud vad jag har haft ångest i bilen många gånger. Dottern rider på lö fm, har inte känt mig säker på min promille särskilt många gånger på väg till stallet. Och som jag räknat timmar! Förbränningstid..... Satan vilken stress!!
Näe! Jag ska göra allt som står i min makt för att hålla mig här, nykter och frisk en härlig söndag som denna.

I helgen har det varit riktig fest här i stan. En riktig festivalhelg med massa uppträdanden, fyrverkerier, marknad och hela stan har nog bytt soffan mot gatorna. Mycket alkohol och fylla....

Ett eldprov kanske men även om jag i tanken haft nån tanke att "kanske jag skulle kunna dricka ett glas" så hade jag bestämt mig att inte ens smaka en droppe. Ett glas gör varken till eller från utan det kommer bara förstöra det jag vill med mitt liv, så har inte haft det alls jobbigt utan har känt mig stark i vad jag bestämt mig för. Mitt framtida liv ska vara nykter.

Jag har varit på bolaget för första gången sen jag slutade dricka. Köpte vin och cider till en kompis ( som inte hann åka själv till bolaget och bad mig. ) Köpte alkoholfritt till mig själv. (tips Rosévin Periqueta, riktigt god med en isbit i) Hade nån flyktig tanke på A, eller ärligt så slog jag bort alla tankar på alkohol för mig som försökte tränga sig fram.

Fredagskvällen satt vi hemma hos mig en stund, gjorde oss i ordning. Jag drack ett glas A fritt. Gick sen ner till Öltältet, lyssnade och dansade till liveframträdandet till midnatt, besökte inte ens baren. Gick runt och tittade på folk, man ser ganska mycket när man är nykter. Föräldrar med små barn som är ganska påverkade, andra som vinglar omkring... Ganska hemskt egentligen.

Lördagen umgicks jag med min dotter, hela dagen faktiskt. Mycket trevligt. Besök på Ikea först och sedan ner på stan i kvällsvimlet. Mera musik och vi satte oss ner på en ställe för att lyssna. Jag drack en a-Fri cider, Briskas mycket god och läskande.

Idag söndag och jag är pigg och glad. Mycket nöjd med mig själv. Känner mig mer och mer levande hela tiden. Fått kommentarer från mina vänner att mina ögon glittrar.. (haha vad det nu betyder.. ) En månad nykter (lite drygt) och fler ska det bli.

Hoppas ni alla andra också har haft en fin helg och önskar er alla en fin arbetsvecka :)

Bra jobbat!

Jag foll igenom igar, har egentligen ingen ursakt. Efter ett par dagars dividerande med mig sjalv om jag ska dricka nagon gang I framtiden eller inte sa foll jag helt enkelt igenom och drack igar. Det smakade inte gott, jag kande mig inget battre och idag har jag huvudvark. Pa satt och vis kanns det bra for nu vet jag att jag inte vill dricka som jag gjorde forut, nu satsar jag pa att vara nykter atminstonde till nasta helg.

Så här i efterhand funderar jag på varför jag inte gick in här i våras och skrev hur jag kände.
Kanske hade det hjälpt mig? Kanske jag genom att skiva ned mina tankar kunnat se hur galet jag resonerade?
Samma tankar som många tänkt. Jag klarar nog att dricka normalt nu.

Det otäcka var att efter två-tre gånger var beteendet exakt likadant som förut, dvs smyga iväg och snabbshotta i mig mer för att det gick alldeles för långsamt. :(
Konsumtionen var "lagom" några veckor för att sedan snabbt accelerera till där den var innan mitt beslut att lägga ner.
Så, nu sitter man här med skakande händer och en mage i uppror.
Vilken idiot man är.

Tänkte ju förut att det kunde hjälpa någon att jag skrev här och berättade att det gick bra. Tänker samma nu fast tvärtom.
Om någon funderar på att börja lagomdricka, gör det inte! Oddsen är dåliga.

//Buzzz

För att det finns mer i livet än ångest och smärta. Det finns saker som är värda att leva för, när man kommit ut ur mörkret. Ta små steg, se något positivt i varje steg och träng undan rankar på att du inte kan! Du kan!! Det är värt det. Om inte för dig själv så för de människor som bryr sig om dig. Som vill dig väl.
Kämpekramar!

Söndag! Har alltid älskat söndagar. Ofta inget bokat, man är utvilad och påfylld av samvaro med familjen. Så var det innan i alla fall. Senaste månadernas söndagar har ofta varit ångestfyllda, huvudvärkstunga och tröttsamma. Inte idag!! Nu har jag återerövrat söndagen! Goddammit!! Vad skönt:) snart blir det loppis med dottern och fika med en vän. Tror jag åker och simmar oxå ikväll. Tänka sig vilken energi man har när man slipper baksmällan.
Kram

Hur har du det? Kram

Välkommen hem! Låter som om du har haft en fantastisk semester! Vi har sedan lång tid tillbaka en inplanerad resa i slutet av sept.... All inclusive... Jag har fasat för detta tidigare, men just nu ser jag fram emot den.., utan a. Kram

Hoppas du har en riktigt fin semester, LenaN, det är du värd! Tack för allt stöd du ger mig och alla andra! Du betyder så mycket! Stor kram

Nu snodde jag den text jag sett i flera trådar, lägger den här så jag kan läsa den när jag börjar förhandla, trixa och hittar på anledningar att smyga in a i mitt liv igen. Jag är övertygad om att det kommer att hända, jag hoppas att jag då läser nedanstående:

"Det finns ofta en obeslutsamhet – man vill inte sluta med alkoholen samtidigt som man vill att livet ska fungera. En behandling syftar därför till att åstadkomma en vilja till verklig förändring och till insikter att det i längden inte går att kompromissa. Det går inte att dricka lite eller bara ibland.
Vi lever i en alkoholkultur. Det är svårt att avskärma sig från alkohol, inte minst mot bakgrund av att vi lever i en alkoholkultur som idag består av både av ett svenskt rusdrickande och ett mer sydländskt socialt vardagsdrickande. En del tror sig kunna fortsätta att dricka på fest och andra trevliga sociala sammanhang. Det är oftast dömt att misslyckas om man väl har utvecklat ett beroende."

Du kan läsa i FASS (för vårdgivare, ej för allmänheten), där står angående provtagningsintervaller. Anledningen till att man gör så är att en ovanlig biverkan av Antabus är just påverkan på levern, det kommer oftast tidigt och därför följer man leverproverna för att kunna sätta ut medicinen i tid om något skulle hända. Jag vill dock påpeka att detta är ovanligt och absolut inte ska användas som en ursäkt att inte ta Antabus - det man med säkerhet kan säga är att ALKOHOLEN skadar levern och alla andra organ. Ville bara skriva det så mitt inlägg inte leder till att någon som behöver Antabus avstår, det är en väldigt bra hjälp för många... ibland skillnad mellan liv och död. Ge dig inte, jag tycker det är jättebra att du söker hjälp, dock så sorgligt att du inte får det du behöver. Styrkekramar

oron du beskriver. Och maktlösheten.
Fint att se ditt avtryck här igen. Ha det bäst vid havet! / mt

Hej igen alla!
Tack för allt stöd, tack Johanna J, LenaN, Sisyofos, Vilja, Myrkotten, AnnaPanna och Drycker för era inlägg, de har betytt väldigt mycket för mig! Jag har haft en enormt hektisk vecka som har krävt allt jag har och lite till. Jag har inte orkat skriva här, jag har varit inne och läst lite men inte varje dag, all energi har gått åt till annat. Det har dock känts så bra att jag har er där ute någonstans, någon som tänker på mig och ger stöd.

Det har som sagt hänt mycket den här veckan… Jag kan börja att uppdatera angående alkoholen – jag har inte druckit något.
När jag sist skrev här berättade jag om min dotter och det är naturligtvis det som tagit all min energi den senaste tiden. När jag skrev skulle jag även träffa min svägerska för första gången sedan jag kraschade och slutade dricka samt gå på 40-årsfest… jag försöker hela tiden känna efter, stoppa mig själv ifall jag skulle få för mig att jag vill vara ”bäst” på att vara nykter. Jag vet att jag är enormt prestationsinriktad, tror många av oss här är det, då vill jag inte falla i fällan att jag kör på i 140 för att sedan åter krascha.
Jag var på släktkalaset och det gick bra. Visst, man får ta på sig masken, men i detta läget kändes det okej. Nu har jag inte första mötet med svägerskan hängande över mig längre. Innan festen skickade jag ett sms till värdinnan och sa att jag hade haft migrän, jag ville ändå komma men kunde inte dricka alkohol. Hon frågade om alkoholfri champagne var okej (yes). Det var ingen lögn att jag hade haft migrän, det är bara det att tidigare hade jag druckit ändå. Jag ville skriva detta, dels som en säkerhet för mig och min man, men framför allt för att slippa säga nej till alkohol gång på gång… kände att jag behövde lite hjälp nu i början.

Jag kan ju säga att en fest i det läget jag befann mig – extrem stress över dottern mm – hade varit ett klassiskt tillfälle när allt hade gått åt helvete. Jag hade stängt in allt tills det var dags att gå på festen, sedan druckit (mig redlös) för att må bra och glömma allt. Nu hade jag tagit hjälp innan, skrivit här, pratat med psykolog, försökt hitta en väg ur det hela.

Hur var då festen? Fantastiskt rolig! Jag dansade till kl 2 och sedan tog vi bilen hem (även om det var kort avstånd, extra säkerhet vad gäller a). Det kändes lite konstigt i början, men när värdinnan såg mig tog hon fram a-fri champagne och när de gick och fyllde på glasen under middagen var det inte konstigt att jag drack annat. När vi stod och minglade kände jag mig först lite utanför, men insåg sedan; här står jag och pratar som vanligt, inte behöver jag dricka för det. Jag kände knappt någon på festen, men det var en sådan härlig stämning. Jag trodde först att det skulle kännas konstigt att dansa nykter, men inte heller det var annorlunda just den här kvällen. Kanske för att det var MITT val att vara nykter, inte något påtvingat.

Framåt natten började jag dock få en obehagskänsla i magen, fattade inte varför. Försökte tänka… vill jag dricka? Behöver jag det? Det jag insåg då var att jag hörde på min mans röst att han höll på att bli lite berusad (inget allvarligt, hade ni frågat mig i det läget hade jag sagt att jag var salongsberusad) och då kändes det konstigt. Han frågade vad det var och jag sa vad jag kände. Jag hade under kvällen sagt att han väl inte behövde dricka så mycket, men så var det gamla kompisar till honom som fyllde på ölen osv. När han frågade mig stod han med en öl i handen, frågade om jag ville att han skulle sluta direkt. Mitt vanliga jag hade nog sagt; ingen fara, drick du upp din öl. Mitt ”nya” jag kände efter och sa; ja, jag vill att du slutar nu. Han satte ner ölen. Senare kom en kompis ut på dansgolvet och räckte honom en öppnad öl. Han tog emot den, tittade på mig och skakade på huvudet, höll den i handen en stund och satte sedan undan den. Det kändes så bra… hade han gjort en stor scen av att inte ta emot ölen hade det känts jobbigt, men nu blev det smidigt samtidigt som han höll sitt löfte till mig. Tror jag postar detta inlägg så det inte försvinner… får uppdatera om dottern sen. Det har varit enormt tufft men vi har kommit långt, berättar sen. Stor kram till alla där

Rutinerna vid provtagning verkar helt enkelt vara olika. Jag själv har inte tagit prov på en månad, men jag kan ju ta upp frågan på tis när jag ska dit.

Jag ville svara på din fråga angående Antabus; de kan inte neka dig att skriva ut Antabus, det de behöver är dock att ta prover först (levern) och sedan följa det med prover varannan vecka. De borde ha tagit prover oavsett vilken medicin de skulle ge dig. Är det så att du vägrade ta prover, eller vad var det som hände? Om du inte har förtroende för den vårdcentral du går på kan du byta. Om du vill testa en gång till, gå dit och berätta hur det är för dig och att du vill ha Antabus, ta proverna och få ett recept. En stark rekommendation är att boka en tid hos sköterskorna två gånger per vecka, gå dit och ta din Antabus där. Risken är annars stor att du kommer att börja deala med dig själv och rösten i huvudet kommer att förhandla bort Antabusen. Hoppas det ordnar sig för dig!