skrev Madeleine 83 i Jag förstör mitt eget liv...

Så du är inte ensam :-) Vad bra att du hittat hit och vad bra att du inte druckit sedan i onsdags. Se bara till att inte ta det första glaset så lägger sig suget alltid efter en stund.


skrev Madeleine 83 i Hjälp

Ta en dag i taget så ska du se att du fixar det! Du verkar motiverad :-)


skrev Drycker i Blåste positivt

måste erkänna att jag ringde vårdcentralen idag. ska göra grejer nästa vecka som inte riktigt passar in varken med avslut eller att dricka varje dag. Jag var så sjukt nervös, handen med mobilen skakade nästan, eller den gjorde det. innan jag ringde blev jag paranoid &så, så jag var tvungen att byta vårdcentral. jag förklarade att jag var ute efter medicin mot alkoholintag, hon på vårdcentralen: Så då menar du antabus, eller? har du alkoholproblem? jag: jo. nej. egentligen inte. jag skulle bara behöva medicin just nu. Vårdcentralen: nehej? men du vill ha antabus utskrivet. jag: nej. inte egentligen. men det finns väl andra mediciner? vårdcentralen:??
slutade med att jag fick en tid om 2 veckor. efteråt stod jag bara & garvade för att jag var så nervös. har beteende som en 5 åring just nu.


skrev Denjagvillvara i Den jag vill vara

Hejhej,
Det har inte varit någon förändring. Jag skrev ner alla de gångerna jag drack i juni och det blev väl runt 2-4 gånger i veckan. Två av dessa veckor hade jag inte tillgång till alkohol särskilt mycket så jag räknar med att jag dricker mer under en månad egentligen... Jag räknade ut att jag inte hade varit nykter mer än 4 dagar i sträck på typ... 10 månader. Sjukt.
Men detta år har varit extremt hektiskt och jobbigt. Massa död, flytt långt hemifrån och stora beslut att ta i livet. Svårt att inte kunna se sina bästa vänner när man vill. MYCKET förändring. Det börjar lägga sig lite nu vilket är skönt. Alkoholen gör bara allt värre, skönt för stunden, men det är inte värt det. Ångesten som jag har bara älskar när jag dricker... För några nätter sedan så vaknade jag och fik panik: Nej, jag har glömt att dricka vatten, kommer vara jättebakis imorgon!!!
Sen kom jag på att jag inte hade druckit något kvällen innan. Vad säger det om ens alkoholbehov när det vanliga är att dricka istället för att inte dricka?
Jag är så trött. Alltså verkligt fysiskt och mentalt trött på att hela tiden gå runt att tänka på att dricka men också att inte dricka. Vet inte när det blev en sådan stor del av mitt jävla liv.


skrev skammen i Tips på bra litteratur, internetsidor och filmer

För den som har tillgång till HBO kan jag tipsa om deras dokumentärfilmer Addiction, där tas missbruk (inte bara alkohol) på ett väldigt lärorikt sätt. Många experter som uttalar sig och även missbrukare och anhöriga.


skrev Månsken i Småbarnsmamma som har alkoholproblem! Hur går man vidare?

Vad härligt att läsa! Starkt jobbat Madeleine! Hoppas min resa går bra också eller det måste den göra! Kram


skrev Madeleine 83 i Småbarnsmamma som har alkoholproblem! Hur går man vidare?

Jag är inte sugen på vin längre, det känns inte tråkigt att vara nykter ikväll, jag har inte ens tänkt på vin idag. Tralalalalaaaa jag känner mig fri :-)
Nästan två veckor tog det.


skrev HelenaN i Living the dream

Vilken underbar bröllopsfest det verkar ha varit! Kul att du delar med dig av upplevelsen.


skrev HelenaN i Mitt måttliga liv

Ha en härlig resa!
Sköt om dig och må gott!


skrev FataMorgana i Living the dream

hålla med Stingo :). Härligt! Kram / FM


skrev FataMorgana i återfall

omedvetna tankar som skapar en viss känsla (ångest?) i kroppen och sen kommer bilderna man inte vill ha i skallen. Och då blir det ju nästan som när nån säger till en att inte tänka på en rosa elefant. Man kan värja sig hur mycket som helst men den rosa elefanten sitter fast på näthinnan. Tror man får kliva ur sig själv och "titta" på sina tankar ( bilder) Hur dom kommer och går hela tiden. Man vet inte riktigt varifrån dom kommer och inte vart dom tar vägen sen heller. Mysko och lite fascinerande när man börjar bli medveten om det :). Försöka relaxa och ta sig igenom eländet. Kram / FM


skrev FataMorgana i återfall

omedvetna tankar som skapar en viss känsla (ångest?) i kroppen och sen kommer bilderna man inte vill ha i skallen. Och då blir det ju nästan som när nån säger till en att inte tänka på en rosa elefant. Man kan värja sig hur mycket som helst men den rosa elefanten sitter fast på näthinnan. Tror man får kliva ur sig själv och "titta" på sina tankar ( bilder) Hur dom kommer och går hela tiden. Man vet inte riktigt varifrån dom kommer och inte vart dom tar vägen sen heller. Mysko och lite fascinerande när man börjar bli medveten om det :). Försöka relaxa och ta sig igenom eländet. Kram / FM


skrev myrkotten i återfall

Även om vi har stängt av autopiloten så finns mjukvaran kvar, det är bara att trycka på knappen så kör vi igång igen. Avprogrammering tar tid, målet är att radera hårddisken. Vi har långt dit, skrev vi för min skull, vill känna att jag inte är ensam. Nej tack ingen omstart, låt oss bara använda delete knappen. Kramisar Kotten


skrev Soff i Ett första steg mot något annat

Kände mej så nöjd med mej själv, mår så bra. Så plötsligt slår de mej i huvuder, alla dumms tankar:
1. Solsken idag, hur skönt vore det inte att sitta ute med ett glas vin.
2. Kom igen, inte har jag några problem. Klarar ju alkohol alldeles utmärkt. Kan stoppa.

Jag vet inte vsd det beror på? Kanske de där glasen vin i helgen? Fast mest tror jag att det beror på att jag hat en stressig vecka framför mej. Mitt vanliga beteende då har varit att stänga ute världen ett tag med vin för att ladda upp.

Suck.


skrev FataMorgana i Rastlöshet och svartvitt tänkande

avlöpte utan alkohol för mig trots grillfest. Tyvärr inte för maken som gjorde som nio ggr av tio- drack sig redlös. Så urbota jävla tråkigt. Jag har för länge sedan slutat tycka om fester på grund av att jag vet hur det slutar. Vi har problem med alkohol fast på olika vis. Han blir aldrig sugen på veckorna och jag super mig aldrig redlös på en fest. Dålig kombo för att ha kul tillsammans och jag blir lika nedstämd och ledsen varje gång fast jag borde lärt mig efter så lång tid. Har fortfarande svårt att hitta ett förhållningssätt. Kan ju bara förändra mitt eget beteende vilket jag har nog med just nu. Nåväl - finns värre saker om man ser sig omkring. Upp med hakorna, FM och alla andra här inne. Ny vecka, nya tag. Kram på er <3


skrev myrkotten i Från ingenting till någonting

Läste gårdagens inlägg #12, det här med dagbok är riktigt bra, gör att jag reflekterar över mitt eget beteende. Härligt Soff om mina tankar kan få dig att dra paralleller med dig och ditt. Vad ens beroende än beror på så är det ett faktum att vi vill sluta nu och gå vidare, jag ska banne mig lyckas med att hålla mig nykter.

Min reaktion på mitt senaste inlägg är: Vad funderar jag på egentligen? Hmm? När jag slutade röka bytte jag ut ciggen med snus. Nu har jag slutat dricka A ... VARNING söker substitut. Trodde jag berättade lite banalt om min ungdom, lyser igenom att jag har omedvetna tankar om vad jag kan byta ut alkoholen mot. Det ska givetvis vara något destruktivt och beroendeframkallande, att ränderna aldrig går ur, suck vad trött jag blir på mig själv. Det verkar ändock som att mitt undermedvetna har förkastat spel och knark (försökte glorifiera det, jag tänkte även när jag var tonåring att när jag blir gammal ska jag få prova, men den valsen går inte lilla stumpan, du är inte tillräckligt gammal). Har slutat med antidepp medicinen, hann knappt börja, försöker mitt undermedvetna säga mig något? Knapra piller skulle ev i förlängningen kunna öppna porten till andra typer av tabletter. Jo du, tablettmissbrukare det vore nå't!

Kära myrkotten, så "f-ked up" du är. Behöver ngt lagom ohälsosamt motgift till alkoholen. Jogging, yoga och morötter "doesn't cut it". Kommer inte på något. Får börja med att fundera på vad vinet gav mig. Kommer mest på sorgliga ord, ska ta fram det som var positivt för mig, vilken funktion fyllde vinet?, vilka behov tillfredsställdes? Får nysta vidare, dagens motto får bli att dagbok är bra ... skäms för mina tankar och blir orolig om någon som jag känner läser detta ... Äh sluta vara så paranoid!


skrev Nyckelpigan i Börja sluta?

Vad bra att du tar stöd här! Det ät inte att man faller utan vad man gör efteråt som är viktigt. Du är här och får stöd. Kanske behövde du överbevisa dig själv om att det inte går att dricka måttligt. Sparka inte på dig själv, du är bärd att kämpa för! Kramar


skrev Månsken i Hjälp

Tack för ditt fina meddelande! Precis på pricken så känner jag mig. Att jag är världens sämsta, som inte är värd bättre. Vill verkligen inte att mina barn ska leva med en mamma som gör bort sig och blir full. Ska åka bort redan idag och kommer få kämpa med att avstå alkohol, men jag ska fixa det! En dag i taget.Duktig du är som klarat två veckor! Kram


skrev Kvaddad i återfall

Vad är det som händer i min kidnappade hjärna?
När jag vaknade i morse efter en natt med dålig sömn och morgonångest trodde jag först att det berodde på att jag druckit igår och var bakfull.
När jag insåg att det INTE var så.blev jag euforiskt lycklig och tacksam.
Det höll i sej i sketna tjugo minuter tills frukosten var uppäten.
Då kom värsta suget efter a och bilder av immiga glas och svalt vitt vin dansade ringdans i hjärnan.
Vad är det som händer????


skrev Nyckelpigan i Tredje dagen ett liv

Jag tänker på dig platina! Jag håller med dig, det är en livlina att ha tråden att smita iväg och läsa hade det varit ännu svårare. Jag är ju på den där stugsemestern och igår var det chanpagneskålning för tre som fyllt 40... Ett sådant glas hade ju gått bra... Kändes väldigt svårt att säga nej, kände mig utanför även om det bara var i mitt huvud, det var ingen som gjorde något "fel". Jag hade dessutom med mig ett a-fritt alternativ med bubbel, kunde inte fatta varför jag gick med ångest hel dagen, drömmer mardrömmar om att jag druckit mm. Idag känns det dock bättre, men jag klarade inte av att säga att jag inte dricker för att jag inte klarar av a, sa att jag hade haft så mycket migrän (iofs sant) och a triggar det (sant) så jag hade bestämt mig för att helt avstå a. Hade inte styrkan att outa mig själv än... Styrkekramar till dig (kan vi inte stötta varandra i detta?)


skrev Nyckelpigan i Jag förstör mitt eget liv...

Välkommen! Jag har bara varit med här två veckor men det känns som mycket mer, har hänt så otroligt mycket inom mig. Jag har varit på forumet flera gånger per dag, läst massor och även skrivit. Här har jag hittat precis det jag behöver, stöttning utan fördömande, peppning och tips om allt möjligt. Även mitt i allt fått hopp om ett liv utan a som inte är helt meningslöst, vilket jag kände innan. Det där om att man förhandlar med sig själv finns även inom mig och då hjälper det att hålla fast vid forumet och få den där rösten son säger "det var väl inte så farligt, denna gången går det nog bra"att tystna (ett tag). Styrkekramar


skrev Nyckelpigan i Hjälp

Välkommen hit, vad bra att du startat en egen tråd. Jag känner igen mig i dig, jag dricker inte varje dag men kan inte sätta stopp. För två veckor sedan var det katastrof och jag blev även jättefull inför barnen, har hänt innan men pga omständigheterna blev detta droppen. Jag hittade också detta forum och kan knappt fatta att det bara var två veckor sedan... Det har hänt så mycket inom mig på denna tid, jag har varit inne här varje dag, läst och skrivit. Det är jättesvårt när allt kretsar runt a... Jag började med att sluta vara inne på FB, allt är ju postade rosévin mm... Just nu är jag i en stuga med min familj och två andra, när vi bokade tänkte jag mig grillkvällar med rosé... Men det är helt a-fritt som gäller för mig och min man skulle inte gå med på något annat. Igår hade någon köpt champagne för att fira att tre hade fyllt 40... Jag hade klarat att skåla i det och det kändes jättejobbigt att avstå... Klump i magen, kände mig utanför även om jag köpt a-fritt alternativ. Om jag börjar tänja på gränserna tar det inte lång tid innan jag är tillbaka på ruta ett... Jag har fått avskärma mig från de som är på mig och drar ner mig nu, har bara de nära som kan lyfta mig. Jag (och du) måste sluta sparka på mig själv, måste hitta det som är värt att kämpa på. Om jag vältrar mig i allt jag gjort och hur dålig jag är dricker jag bara igen nästa gång eftersom "jag förtjänar inte bättre". Vi kan inte ändra det som hänt, bara göra framtiden annorlunda. Styrkekramar och välkommen


skrev Saltcity i Jag förstör mitt eget liv...

Bra beslut! Vi är många som precis som du insett att vi inte kan dricka på ett "normalt" sätt. Du är inte ensam. Det är en lång resa, men ge inte upp.
Vad som hjälpt mig är att fokusera på alla fördelar med att avstå, alla små detaljer. Att vara utan alkohol är frihet, det är något alkoholen aldrig kommer ge dig. Tycker från vad jag läser att du kommit en bra bit in i ditt missbruk.
Var snäll mot dig själv tillåt din kropp att återhämta sig. Kram!


skrev Månsken i Jag förstör mitt eget liv...

Tack för att du delar med dig! Tycker du är stark och verkligen bra gjort att avstå sen flera dagar. Vi ska vara rädda om oss själva!
Kram