Senaste kommentarerna i forumet

Hej,

Tänk på de stunder alkoholen gjort dig riktigt illa så kommer jag att tänka och sen har man inget val om ska kunna ha ett värdigt liv.

men min mage mår inte så där jättebra av dem. Nu hoppade jag över i måndags men den mentala spärren finns ändå där. Man kan ju reagera upp till 2 veckor efter sista tabletten. Jobbar på sjukhuset så jag vill INTE komma in på akuten med en Antabusreaktion! :)
Skönt att du känner att de hjälper dig! Nykterhet ÄR underskattat. Det är det som är så knasigt. Jag VET att jag hade mått skit om jag druckit i dag. Har inga som helst illusioner om att jag och alkoholen har en mysig och fungerande relation. Jag har lurat mig själv så många gånger att jag inte ens kan tro på det när suget är som värst. Jag VET...och ändå blir jag så sorgsen när jag tänker "aldrig mer". Aldrig mer vad? Däcka i soffan...vakna 4 på morgonen svettig och ångestfylld med minnesluckor....ölburkar i tvättkorgen som jag glömt....pinsamheter på Fb...aldrig mer VAD? Det finns ingen romantik och inget mysigt kring alkoholen för min del, och ändå finns saknaden där någonstans. Precis som vilken annan destruktiv relation som helst, men alkoholen är ingen människa, den är en giftig substans...Så sjuk man är!

Det gör du rätt i dränk henom i det vin den försöker få dig att dricka! Känner igen det där suget som kommer ibland, men då min man inte dricker alls nästan förutom vid väl utvalda tillfällen så skjuter jag upp mitt eget vindrickande till den grad så jag glömmer bort det. Så jag har nog hans avhållsamhet att tacka rätt mycket för att det inte blivit mer drickande för min del.

Skönt att du lyckades få tyst på den! En mening som satt sig i huvudet på mig efter att jag läst runt här en del är "man ångrar aldrig en nykter kväll" och det är så sant som det var sagt. Det har blivit mitt mantra när jag får för mig att fundera på att planera in några festligheter med vin eller andra alkoholhaltiga drycker.

Ja det är det där med ett glas... jag vet att jag kan dricka både ett, två och tre utan att spåra och kan hålla mig till det i sällskap som jag känner mig bekväm i. Men så fort det är "fest" och folk som jag inte känner mig bekväm med så dricker jag som om mitt liv hängde på det. Allt som kommer i min väg och jag "kan" liksom inte sluta heller. Det är som att jag inte bryr mig vad folk tycker eller vad jag själv kommer tycka dagen efter. Egentligen sitter det nog i att jag inte är bekväm att umgås med människor och har egentligen inget större behov av det utöver studier och att träffa släkten och familjen. Men ibland får jag för mig att det är "roligt".

Nej är man aldrig säker på att det stannar där man är "sig själv" så har du helt rätt i att det är bäst att låta bli. :)
kram

kör du fortfarande med antabus? Jag har nu varit nykter två veckor, och jag mår för det mesta så himla bra. Jag tar antabus två gånger i veckan på vårdcentralen för att någon ska ha koll på mig, och det är jag tacksam för. När nu sommaren - kanske - kommer snart, blir det svårt för mig vet jag och det är en stor trygghet. Som någon sagt, nykterhet är underskattat!

Jag har ju redan berättat att du har en mycket stor del i att jag nu sedan en ganska lång tid lever utan alkoholen.
Du är den bästa av förebilder och inspiratörer, tack för det!

//PP

Vi kör en rejäl massavrättning! Sådana är befogade ibland. :) Jag har lyckats få tyst på min nu i alla fall!

Vilken bra liknelse. Att motion skulle vara lika självklart som att borsta tänderna! Tänkt om...! Jag har sjukt långt dit, men om jag under semestern kunde få komma igång att springa (LÄS: jogga, gå, kräla, kräkas), så vore jag galet nöjd!

Kramis (vilken dag det nu än är...)

Oh he did it again! ;-)

Precis så vill jag göra med min vindjävul också.
Vi kan ha gemensam avrättning :)
Så bra formulerat!

de där tankarna...de är livsfarliga! Det är så sjukt att man kan förtränga att man gjort bort sig på fyllan! Att man blir en annan person, säger och gör saker som inte alls stämmer med de värderingar man har...Det borde räcka att en sådan sak händer EN gång för att man skulle fatta...men nej då...man måste göra om det gång på gång på gång...Tyvärr är det ju så att det är de där första 2-3 glasen som sätter igång det sjuka tänkandet, alltså är det dom man måste undvika...Att bara dricka ett glas funkar för mig. Tyvärr kan jag inte lita på mig själv i den situationen. Jag kan ALDRIG vara säker på att det bara blir ett glas, och då är det säkrast att låta bli!
Kram

Pang på nosen bara!

och just när jag tänkte "ska jag inte känna av något sug?", så dök det upp. Ledig dag, ruggigt väder, planerar att baka fröknäcke och göra en liten burk god blåbärsmarmelad och lite annat smått och gott. Känner mig lugn, avslappnad och nöjd med livet. Då dyker den där lille lömske typen upp och sätter sig på axeln och viskar "hade det inte varit härligt att mysa med lite rödvin i kväll? Du fixar att dricka lite nu när du mår så bra! Kom igen, att dricka en halv flaska vin är normalt, det gör ALLA ibland.". Det är NU det blir svårt. Jag vill slå på den där lille djävulen. Jag vill dränka honom. Misshandla honom, stampa på honom, doppa honom i tjära och fjädrar. Han förtjänar det! Han ska förgöras, på något sätt ska det gå! I DAG ska han inte få lov att bestämma i mitt liv i alla fall. I dag är det JAG som bestämmer. Jag ska springa en lång runda och njuta av mitt fröknäcke och blåbärsmarmelad framför tv:n i kväll! Det är jag värd. Det är min familj värd. Fokuserar stenhårt på allt utom alkohol...den här dagen ska bli BRA! :(

Förlåt, ESTB, om det lät som att jag skällde på dig. Det var inte meningen - eller jo, kanske lite, pyttelite. :) Jag vet ju hur helvetiskt man mår när man sabbar så där som du beskriver. Hur sjuk i själen man blir. Och paralyserad nästan. Därför är det så enormt bra gjort av dig att ha ringt det där samtalet. Kanon, E! Jag tror du vet och har insikt, eller hur? Du behöver bara lite starthjälp. Stor, stor kram från mig till dig!

.

Hej ESTB

Har du Finnar i släkten? Speciellt här i Finland bär många på en gen som gör att man lättare kan bli oförklarligt aggressiv i fyllan. Det här har visserligen forskats mest på män, men vi börjar tyvärr se mera och mera våld av kvinnor på fyllan, så kanske forskningen så småningom kan bli mera genusneutral på det här området också.

Klokskap i kubik! Tack, Berra!

Ja, du behöver hjälp. Och nej, du ska inte dricka en endaste jäkla droppe till.

Jag vet inte om du försöker straffa ut dig eller vad det här handlar om. Kanske har du mycket sorg och ilska inombords, och när du dricker så tar det dom här vägarna. Grejen är att jag känner igen mig i ditt beteende, jag har pajat hur mycket saker som helst vissa gånger när jag varit på fyllan. Jag förstår så himla väl din ångest, din skam, ditt självhat.

Söta du. Ring ett samtal i dag. Till hjälp. Vårdcentral, kommun, AA, vad som finns. Har du god kontakt med dina morföräldrar? Gå till dom. Och var n y k t e r .

Det behöver inte vara så här. Ta ett steg mot den du verkligen är, ESTB. Du kan. Och förbaske mig, du ska.

<3

Den hör definitivt hemma på listan över "Berras Bästa". Och det är inte litet det.

Alltså, jag sitter här och blinkar för att inte sabba mascaran. Tack, fina, generösa du, M, för dom orden. <3

Kram!

Hoppas alla hade en trevlig tisdag. I går. Menar jag förstås. Ha nu en oerhörd onsdag, alla! I dag. :D

Vilja! Så härligt med ditt massiva storhelgsavstamp! På alla plan, får jag väl tillägga. ;)

Muris: Ja, tänka sig! En liten pärla att trä på lilla imaginära radbandet. P&K!

Valeria: Å, tack själv! :)

Meredith: Motion är så jäkla bra. Och den normaliserar både sug och hunger. Tänk, om man (jag) kunde göra den till en vana lika självklar som lunch. Eller tandborstning. :)

Ha en trevlig tisdag, alla!

.

Det var det bästa på länge jag läst!!!
Det fick mig helt klart att tänka till!!
Tack!!

..hur gör man för att bli fri drickandet?

Och ett enkelt svar är att det inte finns något enkelt svar på den frågan, alla dricker vi på vårat eget vis.
För att fira, koppla av, berömma sig, det är jag värd, för att jag är glad, ledsen, förtvivlad, stressad, sorg, rädd, uppåt, nedåt, orolig, svag, stark, forcerad, dämpad, arg, eller helt enkelt för att det är fredag, lördag eller vilken annan veckodag som helst.
Vissa dricker för mycket offentligt och mår dåligt för det, andra dricker bakom stängda dörrar och mår dåligt för det, för deras barn, älskade och anhöriga, kollegor.

I min värld så är ett erkännande det första man behöver gå igenom, inte alkis???
Nähä, men beroende av alkoholen då, låter det finare?
Hursomhelst behöver man förstå att det finns inget sätt att kunna fortgå på det sätt det har gjort på sistone, att ge upp sitt försvarande av sitt drickande, det finns inget försvar kvar.
Ge upp!, låter det uppgivet?
Ja det ska det vara, för lämnar man minsta lilla bakdörr öppen, en smitväg eller en sorts genväg, så är man helt enkelt rökt.
Man måste bara helt enkelt....ge upp, och förstå att man är förslavad under sitt drickande, det kan inte fortsätta så här för det kommer bara att bli värre och till slut gå åt h..te...
Släpp garden och sluta slåss mot dig själv, du lurar dig själv varje gång och tror att det ska bli bättre, blir det verkligen bättre, ärligt nu?
Nej självklart blir det inte det, andra kan dricka alkoholen....men inte du, du klarar inte av att hantera dess mängder som andra kan, du är annorlunda men inte unik, vi är många.

När man har givit upp eller nått botten som vi brukar säga här, då finns det bara en väg, och det är uppåt, en förändring..en förbättring?

Själv brukade jag försöka analysera exakt vad det var som gjorde att jag drack, påbörjade drickandet och varför jag hela tiden drack för mycket.
Vad var mina orsaker?, mina ursäkter kanske är en mer riktigt analys.
Varje gång det höll på att spricka så tänkte jag...men vänta jag hade lovat mig själv, inte för alltid men för en överskådlig tid, vad som än händer...så håller jag mig nykter, alltid!
Pang jag gick på en mina, och vad gjorde jag, inte det jag brukade, falla tillbaka i gamla vanor, utan jag avvek ifrån mina gamla upptrampade stigar.
Uppfann hjulet på nytt?, ja för min egna del, jag uppfann nya sysslor som skulle bryta mot det invanda tänket.
Om det är fredag och hemgång ifrån jobbet och det alltid inkluderade hämtmat och ett bolagsbesök, så blev det varken pizza eller öl, utan....något annat.
Förändra tankegången, ändra viljan och vanan, byt ut mot något annat, om det inte är något bättre så är det ändå bättre an mot att dricka alkoholen.

Så bryta vanans makt över dig, analysera varför du väljer att dricka alkoholen.

Sätt upp mål, hur länge ska du hålla dig vit, några dagar funkar inte så vidare värst, sätt ett längre mål så att du inte går i dvala under tiden, härda ut.
Tänker du efter en tid provdricka?, sätt en händelse på vad som ska hända om du då inte klara av av att hantera drickandet då, dubbla den vita tiden nästa gång?
Det handlar inte om att straffa dig, utan att undanhålla dig frestelserna, du skyddar dig själv, okey?
Sätt mängder med absoluta volymer eller antal, sätt riktlinjer som ingen, inte ens du får bryta, för vem är det du lurar, egentligen?

Belöningar?, jajemen, massor och ofta...men inte med alkohol, biobesök, bullar, choklad, precis vad som helst, så länge det inte innehåller....just det....alkohol.

Svårt att klara av fester, gå inte då till en början, men du fegar ur och blir en tråkmåns.
Gå istället och ljug, precis så mycket du vill, allting är rätt så länge du står upp för dina ideal, och tror på dem.
När du blivit lite sturskare, säg som det är, att du tagit en vit period för att det har blivit lite väl mycket på sistone, och du...TRO PÅ DIG SJÄLV!
Om du flackar med blicken, talar lågmält så blir du snabbt rovdjurens nästa mål, stå på dig, ingen ruckar på ditt beslut, för det är DITT BESLUT!
Gå därifrån om du känner dig obekväm, alla medel är tillåtna, även om du måste ljuga, huvudvärk typ.

Offra inte dig själv med att dricka ljummet vatten istället för alkoholen, piffa dina drinkar med sådant som kostar minst lika mycket som din alkohol skulle ha kostat.
Köp dyr läsk, energidryck, citroner, is, paraplyer och sugrör i vackra glas på fot, because you are worth it!, snåla inte med substitutet.

Var stolt nykterist!, ingen som kallar sig själv vän kritiserar dina val, utan accepterar dig för precis den du är, oavsett vilka val du än väljer.
Ja det kan hända att du får justera din närmaste vänkrets, för vilka umgicks du med på sistone, dina krökarkompisar?, eller hur?

Det finns inga genvägar, men det finns omvägar, ta dem.

Faller suget på, gör något annat i demonstrativt läge i minst en timme, är suget kvar, envisa tanke, gå och lägg dig, i morgon är det en ny dag.

Byt ut och tänk om, precis så länge som det behövs, en bra tanke att tänka på när det känns som besvärligast.
Skaffa dig en hobby, lätt att säga, men det handlar om att lägga tankarna på någonting nytt, det behöver inte vara just en ny hobby, en ny vän kanske?

Köp något dyrt du har längtat efter väldigt länge, tänk på alla pengar som du inte har lagt på alkoholen på sistone, du hade råd va?
Lätt också att komma ihåg vad det var som sponsrade just denna pryl i efterhand om du känner suget., tänk om, tänk nytt!

När tiden har gått ett tag, jämför vad du har nu, och vad du hade då, bakfylleångest räckte bra för min del, dit vill jag aldrig tillbaka till.
Kvalitetsmärk det som är bättre nu, sätt ett värde på det, glöm inte bort det när vanan börjar klappa dig på axeln igen, värdera det nya.
Glöm inte känslan och säkerhetskänslan, du börjar kunna lita på ditt egna omdöme bättre nu va?
Befrielse att inte behöva vara slav under alkoholen, inte behöva tänka på att det ska finnas tillräckligt hemma hela tiden, handla på bolaget, helg igen!
Din dryck finns i närmaste Ica eller Coopbutik, goda juicer t.ex.

Smaka på livet, var inte rädd för det nya, släpp komfortzonen och tänk utanför ramarna, ta en promenad för f-n, ja just nu!, i skogen, upplev något nytt, ta bilen en mil bort först.
Ta en hotellnatt i en närliggande stad, sug in atmosfären, bara vara och njut av tillfället, här och just nu.
Yoga, testat det, näha varför inte det, har du någon egen uppfattning eller har du hört av andra, kanske egen erfarenhet skulle vara mer värd.
Samtalsterapeut, att få tömma ur en massa hjärnspöken, guudars vad skönt det kan vara, finna orsaker till varför just du dricker?

Det handlar i korta drag inte om att sluta dricka alkoholen, det handlar om att göra en helomvändning i livet och sluta värdera saker som du värderade högt förut.
En livskris, ja kanske, kalla det vad du vill, ett uppvaknande skulle jag vilja säga, vända blad och gå vidare i livet...
För det här med alkoholen, det var ju ändå jävligt överskattat, eller hur?

Berra on the move...