Senaste kommentarerna i forumet

Hej,
För mig är det precis tvärtom! Snusade som en besatt tills för 7 år sedan och var mycket lugnare med spriten på den tiden.
Finns ju såklart en möjlighet att det alls inte finns något samband men detta slog mig när jag läste din fråga.

Där slog du huvudet på spiken tror jag, etanoldrift. Att det är som ett slags tics. Att man bara dricker utan att vara medveten om hur mycket. Man kan säkert till en viss del bli mer mindful nör man dricker. Och dricka saktare. Problemet är att när en viss grad av alkohol nått hjärnan så finns det ingen mindfulness kvar. Därför tror jag inte riktigt på att den som överdruckit kan bli måttlig. Förr eller senare åker man dit. Finns säkert undantag men dit hör inte jag ;).

<3 Valeria

...kommer nog inte att ha någon uppkoppling på två veckor men jag tänker hålla mig skärpt. Ska räkna glasen och redovisa. Kramar på er

Se till att inte ha något hemma.

Hoppas det löser sig för dig - kärlek

...låter som härliga livet, tuta vin varje dag och försvinna in i dimman. Tyvärr så för det med sig en hel del nackdelar, man tappar bort familj, vänner, hälsa, intellekt, kondis... Jag var lite som du, eller är ska vi väl säga, drack gärna minst en flaska tors, fre och lördag kväll. Mådde skit nästa dag, gick på jobbet men orkade inte göra nåt alls nästan. Nu ska det alltså bli slut med det. Lite trist att sluta till semestern men vafasen, då kanske jag kommer ihåg något av den. Bryt med alkoholen, du bestämmer inte den... Tror att det kommer att gå bra för dig, önskar dig all lycka till

...käkade choklad på eftermiddagen och ska träffa kompis ikväll. Life is good... men så är ju inte mitt problem att låta bli alkohol i några dagar, det är att inte dricka för mycket när jag väl dricker. Så jag tar inte ut några segrar i förskott

Hahaha....det är inte bara chokladen som kvaddat mej dessvärre!
Det där med chili lät intressant. Skall testas:)
Har själv testat med att blanda riven färsk ingefära med pressad citron och låta det stå.och goja till sej riktigt ordentligt. Sen sila av och blanda i lite honung.
Blir riktiga powedroppar som jag inbillar mej är grymt nyttiga och som faktiskt lindrar a-suget
något.
Man kan också späda ut med tonic Water eller annat. Blir en
god " drink"

i nedvarvningen på min semester. Och har haft några stabila veckor i nykterhetshänseende. Var säkert två månader sen jag drack, men alla veckor har inte varit busenkla.
Nu känns alkoholproblemen avlägsna.

Men om jag skulle sluta äta naltrexon, och börja köpa hem vin, så skulle det förmodligen gå snabbt att hamna i beroendeklor - får en smula ångest av att tänka tanken, bra, för minnet.

Kämpa på alla goa!
Lena, det du skrev till muränan var det väl till, var något så outsägligt vackert. Och omtanken i det en påminnelse om det fina i vår värld, våra liv. Raderna om att hon var värdefull alltså.
Jag önskar att en guldsmed kunde fånga de orden i ett smycke, och alla omtänksamma personer i forumet skulle få varsitt. Ditt skulle ha en hjärtformad diamant i.
Kramar i sommarn
M

Har du prövat att hålla dig till enbart riktigt mörk choklad (>60%)? Inte för att man blir mindre fet av det, men många blir nöjda av betydligt mindre mängder.

Själv ersatte jag det mesta godiset med att tugga på färsk chili, speciellt i början. Funkade bra mot sug, för mig.

Lyckos dej.
Jag går spikrakt upp i vikt när jag är nynykter. Massor av choklad blir det.

Vikten verkar gå åt två håll. En del börjar tröstäta och får förvärrade viktproblem då de slutar dricka, för andra början vikten sjunka, nästan av sig själv.

Min vikt har kommit ned med 12 kg, utan att jag egentligen har gjort andra tydliga/medvetna förändringar än att jag slutat dricka alkohol.

Tack för svar. Ska gå igenom materialet på siten undan för undan.

Med vänlig hälsning AC

Tack för ett utförligt svar! Tänkte faktiskt att ta itu med en övervikt som jag dragits med i ca 10 år när jag ändå är igång (jag tenderar att överdriva det mesta jag gör även äta). Stack iväg och köpte en cykel igår och har tagit den till jobbet idag (1,5 mil). Måste säga att trots att jag har en del ångest inom mig så finns det även en stor portion framtidstro.

Med vänlig hälsning AC

Det dröjde nån dag, men i förrgår blev det träning, o jag påmindes om hur skönt det kan va att röra sig. Och idag är det dags igen!
Kram
M
PS om myggor tycker vi INTE

Uppdatering från mig.
Har fått Naltrexon, o inget alkoholsug finns. Helt underbart, för suget har tagit så mycket kraft från mig.
Dessutom varit hos min husläkare o kollat upp min munhåla, o allt är bra. Skönt.
Det är så att mitt alkoholsug sitter i halsen o nu flyttat sig till hela munhålan. Vidrig känsla.
Går hos Terapeut på Beroende o ska få gå Återfallsprevention som startar upp i höst. Jättebra.
Går på AA/Na möten.
Men jag har som många andra en stor sorg att inte kunna dricka alkohol då jag älskar vin.

Väldigt bra början att hälla ut. Håll hemmet torrt, åtminstone till en början.

Skall försöka svara på några av dina frågor.

Det är väldigt många som behöver hjälp och det är väldigt många som behöver sluta helt. Det finns också de, som klarar att sluta själv och de som klarar att övergå till ett ansvarsfullt drickande. Vilka av dessa grupper du hör till kan ingen, antagligen inte ens du säga på förhand.

Om man vill hitta till ett ansvarsfullt drickande, så hjälper det mycket att hålla en rejäl paus. Nu talar jag om månader, inte veckor. Ett halvt år kan låta länge, men vad är det mot att du antagligen har druckit i sisådär 20 år? Efter några månaders nykterhet normaliseras hjärnan och man börjar tänka på ett mycket sundare sätt om alkohol, fråga nästan vem som helst av dem som varit med här en längre tid. Toleransen sjunker också, så man märker hur man påverkas redan efter en öl, eller så.

Själv slutade jag utan hjälp i en liknande situation, som du beskriver, efter förra sommarsemestern. Jag lovade mig själv 5 nyktra månader och det blev ett halvår, av bara farten. Efter det har jag tillåtit mig att dricka ett eller två glas, då det bjuds, eller om jag äter på restaurang, men hemma finns det fortfarande inget drickbart, och bra så. Jag behöver inte det mera.

Speciellt i början hjälper det med alternativ till alkoholen. Hobbyer, motion, stark mat... det finns mycket som kan hjälpa om det känns motigt. Läs och skriv här på forumet så får du stöd och idéer.

Vänta inte att allt blir bra på en gång med sambon. Där finns nog en hel del sår, som tar tid att läka. Jag upplever att vi, med min fru, kommit ordentligt i gång med den processen, först nu efter 10 månader. Och då har vi gått i parterapi under större delen av den tiden (där finns nog en hel del på frugans axlar också, så så illa behöver det inte vara).

Häng inte heller din nykterhet på familjen/parförhållandet. Då blir det så lätt att ta sig ett glas om något strular. Du behöver ta kontroll över din situation för din egen skull. Det är du värd och det klarar du av.

att de indirekt far illa och du far absolut illa! Du måste hitta ett sätt att leva för dig själv också vännen! Barnen blir större och då blir det allt svårare att dölja ett alkoholmissbruk. Det är ingen som kommer att döma dig om du söker hjälp och barnen kommer INTE att tas ifrån dig! Bearbeta tanken på att söka hjälp...
Kram

Ja, det är mina barn jag lever för. Dom far ännu inte illa av detta ännu. Fast det gör dom ju ändå. Mamma är så trött jämt. Irriterad otålig ångestfylld och trött.

Har varit ute sedan 1 vecka. Det har blivit en öl till maten men inget mer. Har haft sug en gång men kan inget göra åt det så det fick gå över helt enkelt. Vilket är märkligt, hemma känns det oöverkomligt men här måste jag acceptera det. Det är som du skrev i ett tidigare inlägg att det är vanan som bråkar med mig. Jag tycker du är skitduktig som kan resonera så sunt som du gör. Jag sitter nog djupare i alkoholets våld. Jag stretar på här i Skottland och hoppas att jag samlar på mig lite av din beslutsamhet.
Kramar Prickis

Därför kan du i nuvarande situation inte avgöra vad som är vad. Jag äter också antidepressiva (Venlafaxin) och använde även alkohol som ångestdämpare. Du lurar bara dig själv. Alkohol dämpar ångesten för stunden, men är i sig själv ångestframkallande. Du MÅSTE få hjälp om du inte klarar att sluta på egen hand. Lösningen är absolut inte alkohol, tro mig!
Vad är det du känner att du har kvar att leva för? Har du barn?
Kram

Tack för rådet jag ska kolla upp vad det finns

Jag mår illa av ångest. Ångest för att dö, ångest för att leva. Det har varit såhär så länge nu. Nej jag kan inte söka hjälp det kan jag inte. Det enda som får mig dit är om jag får en psykos och blir inlagd. Jag har mardrömmar varje natt. Jag drömmer att jag är påväg att dö, på alla möjliga sätt. Jag är väl det på sätt och vis. Kroppen och psyket klarar inte hur mycket som helst. Det värsta med att ha antidepressiva samtidigt som jag missbrukar alkohol är väl att det dämpar min ångest tillräckligt nog att fortsätta dricka. Det var ju trots allt alkoholen som gjorde att jag fick börja medicinera. Nej men nu kanske man skulle öka medicinen så jag kan leva med ångesten. Nej det är inte alkoholen.. Nej nej. Jag mår illa av tanken att leva utan alkohol. Det är så deprimerande att tänka mig ett liv utan alkohol då kan jag ju sluta leva nu. Men jag kan inte leva nu. Jag blir den andra som vill förgöra mig. Jag vet inte längre vad jag är kapabel till för att markera att det är slut. Jag har mina hjärtan som håller mig kvar och för det är dom jag lever.j

ja tänk vad charmiga vi blir efter ett par flaskor vin. ;) Tror vi i alla fall...
Var på en sammankomst med jobbet i kväll och drack 2 alkoholfria öl. Vad underbart det var att bara sitta där och njuta av sällskapet och lyssna på andras "flamsande". Det var ytterst sparsamt med alkohol så ingen var berusad. Skönt att kunna ta bilen hem också. Just nu njuter jag av varje aspekt utav nykterheten, men det kommer säkert tuffare tider...
Lycka till du också Subtilia! :)
Kram