Senaste kommentarerna i forumet

Ja exakt, förnuftet vet ju det.

har ju för fasen offrat mig hela livet för att andra inte ska bli besvikna på mig.

jag skulle (känslomässigt) kunna låta mig bli anställd bara för att inte behöva säga nej. så hemskt är det.
det värsta som händer vid ett nej är att ... han blir ledsen en stund, men antagligen blir han inte ens det.

nu har jag ringt upp han jag pratade med, men han var inte tillgänglig på telefon. :-( så nu kommer jag vara nervös av att han ska ringa tillbaka

Om man uttrycker det lite hårddraget så offrar du dig själv och dina önskningar för att inte riskera att göra någon annan besviken. Det här kanske är ett superbra tillfälle att öva på att säga nej? Vad är det värsta som kan hända om du gör det? Jämför det med konsekvenserna av om du säger ja fast du egentligen inte vill.

Så njut av känslan att vara efterfrågad och värdefull för andra, men fatta beslutet utifrån det som är mest värdefullt för dig själv!
Kram och grattis flaggstången!

Ja, det finns så många saker som man gjort som ligger under ytan... Jag tror ångesten över detta är en orsak till att man fortsätter dricka... Man känner sig så värdelös och vill bara fly. Just nu skrapar jag bara lite på ytan, kan inte dra i allt på en gång eftersom jag måste fokusera på de delar sv mig som är värda att "rädda", jag vet dock att jag måste stå för allt. Vad stark du är som berättar, det är ett bra ställe att börja på, det räcker att möta sin egennångest just nu och inte sitta inför andra människor som dömer en. Det finns ingen som dömer oss hårdare än vi själva... Vi måste sluta sparka på oss själva för att inte fly till a igen. Starkt jobbat, styrkekram!

Jag har funderat på vad det är som bär denna gång. Tror det är att jag äntligen slutat lura mig själv. Slutat hoppas. Man är ju så evinnerligt dumoptimistisk. Om jag testar att göra si, om jag testar att göra så, så ska det här drickandet funka. Men nä, icke för mig. Jag gav upp i höstas efter nio veckor. Tog en öl, fantastiskt, tog två, underbart, och på tredje ölen brakade intentionerna samman och a-hjärnan tog kommandot igen. Sen förflöt fyra månader innan jag hade turen att bli stoppad på Systembolaget; då klev jag på tåget igen.

Kram på er alla! Tack för att ni finns! Fin fredag ska vi ha nu - i alla fall uthärdbar. Det är inte kattskit, det heller.

Jag kommer att stå alldeles intill dig, osynlig men påtaglig, och i ditt öra viska vanvördiga iakttagelser om environgerna. Så till den grad, faktiskt, att du kommer att möta varje annan bröllopsgäst med ett brett å intagande leende. Kram, SL. Jag har full tilltro till dig. <3

Det finns många vindlingar och vrår i ens (min) skalle. En av de värsta sakerna jag vet är att säga nej till säljare som ska leverera något, inte när man bara pratat lite, vid första träffen, utan mer efter något möte eller två, då man förstår att produkten inte är rätt. Nu är jag i en sits idag, där jag varit på en anställningsintervju, och jag ska säga till företaget, nej jag vill inte. Eller... jag måste få veta mer innan jag vet vad jag vill. Det stora problemet är för mig i detta att denna oro inför just nejet lägger sig som en kladdig filt (eller nått) över alla andra tankar rörande jobbet, vad jag vill.

Jag fattar inte känslomässigt att jag har ett så pass stort värde, och att det är rätt för både mig och dem att jag säger att jag inte vill. Känslomässigt skulle jag kunna gå med på vad som helst för att inte såra någon.

Skit.

Förståndsmässigt är jag inte dum, så jag ser ju vad jag gör, hur jag gör, hur jag tänker och hur fel det kan bli.

Men... för att knyta till detta med alkoholen, på ett sätt kan man hitta likheter. Jag har druckit, för att döva, för att trösta, men mycket för att det varit meningslöst att låta bli, det är ju ändå redan kört. Här i den andra situationen - där jag egentligen borde vara lång som en flaggstång att någon sökt upp mig och vill prata med mig och ha mig som sin anställd - istället går jag ner som en liten myra och skulle kunna göra vad som helst för att inte göra någon annan besviken.

Värdelös nånstans där inne är känslan. Den borde vara - du måste för fasen fatta att du är jättevärdefull. Både när du presterar bra på jobbet, så att andra vill ha dig, och som person - inte för att du är så förbaskat duktig på något, utan för att du är ... du.

...med extra semesterdag. Det är sånt där jag också märkt, efter att jag slutade. Man bryr sig mera om sig själv. På ett positivt sätt.

Du kommer att lysa på bröllopet! En viss social osäkerhet hör klart också till orsakerna bakom att många av oss tagit till flaskan. Åtminstone gäller det mig. Men håll kvar den där självsäkerheten och omtanken om dig själv, som du använde för att ta en extra ledig dag, så kommer du att märka att allt blir fint på festen också.

Jag tänkte väl att jag läste den meningen helt fel :)

Glöm inte att göra en sak i taget! FÖRST få bukt med A, SEN bli nyttigare. Jag vill så gärna inte att du siktar för högt, blir besviken och faller!
Köp en multivitamin på apotek eller hälsokost, och gör en smoothie eller drick en näringsdryck.
En sak i taget, bästa du!!!

På Apoteket kan man köpa näringsdrycker, satsa på de extra berikade. Jag blir som mest sugen på A när jag är mätt, kanske du på ngt sätt försöker hålla borta suget när du inte äter. Jag får större aptit om jag blir bjuden på mat. Kanske du kan använda det som argument till maken ,så slipper du laga mat och säg att du vill ha det fint dukat. Jag skojar, näringsdryckerna finns i alla fall. Kram

Hej alla bröder och systrar! Vi har väl samma problem antar jag.... Jag är 48 år och har sambo och tre underbara grabbar i åldrarna 6-12 år...
Jag har egentligen alltid gillat alkohol, men har kunnat kontrollera det... De sista fem åren har jag haft problem med depression, lite strulig relation och allmän olust inför mitt liv just nu... Vad gör jag? Varför? Vill ju göra något annat och tar inte tag i situationen...

Har börjat dricka för att döva mina känslor.... Först tänkte jag inte så mycket på det, men allt eftersom tiden går inser jag att jag har svårt att kontrollera det själv... Jag tar varenda chans att dricka. Innan jobbade jag i Köpenhaman vilket är sju mil hemifrån... Detta gjorde att jag inte kunde dricka för att jag behövde köra bil på morgnarna... Det blev ganska fruktansvärt med tiden... Sen fick jag sedan några månader tillbaka ett jobb som jag kan sköta hemifrån... Egentligen ett otroligt privilegium, men också en chans att dricka hur mycket som helst... eller i vart fall för mycket... Nu har jag under semesterna hamnat i ett läge där jag inte kan låta blir spriten en enda dag i veckan... Vill så gärna men kan inte motivera mig...

Vill så gärna men kan inte! Så är status nu... Sitter nu efter att ha varit nykter fram till 22 och dricker grogg... Fan, jag kunde ju bara gått och lagt mig!

Kram till er alla! Jag skall kämpa!!!

Vad gulliga ni är. Det går alltid bättre att dricka än att äta för mig så mat kan jag inte få i mig alls just nu men jag gjorde smoothie ikväll som vi alla sörplade i oss. Chiafrön vet jag inte ens vad det är. ;-)
Det enda som jag har unnat mig har alltid varit vin, jag har dukat upp ostbricka eller andra godsaker men det enda jag egentligen velat åt är vinet. Jag har ätit dåligt med mat tidigare också och har säkert brist på de flesta vitaminer känns det som. Nu ska jag bli en nyttig människa som äter chiafrön och sånt. Kanske ska jag köpa kosttillskott på apoteket och prova, det hade vart skönt att slippa tänka på att man måste äta överhuvudtaget.

...så är det också viktigt att påminna sig om att ingen av de negativa konsekvenserna som Sommarsol listar upp behöver vara permanenta. Utan vi har alla möjligheter att vända dem till deras positiva motsats.

Jo det jag menade var att när jag känner självförakt så kan man inte komma längre ner. Man måste älska sig själv, eller i alla fall bry sig om sig själv, så att man tar hand om sig och ser sig vara värd att må bra, eller åtminstone låta en vara så bra som man är. Det är när jag inte tyckt om mig själv som jag varit som taskigast mot mig. Tänkt tankar som men hörru: "vem sjutton skulle kunna gilla dig"? "Vem skulle vilja umgås med dig?" Dessa blir självuppfyllda profetior som man inte kan vinna över om man redan har intalat sig själv att det är så.

I morse bestämde jag mig för att min semester börjar redan imorgon istället för på måndag. Varför? För att jag kan! Ibland är det inte svårare än så. Jobbade undan det sista, briefade en kollega på vad som skulle göras i min frånvaro, satte igång autoreply och sköt in stolen. Semester! Så skönt och välbehövligt. Nu är jag i fullfärd med att packa min lilla väska. I helgen vankas bröllop en tågfärd härifrån och jag bestämde mig för att jag göra en weekend av det hela.

Men så kan jag ju inte sluta tänka på bröllopsfesten. Jag känner inte många på bröllopet. Otroligt få faktiskt - har inte ens träffat en av de som går ner för altargången. I vanliga fall så har man flera att luta sig mot, att mingla med på fördrinken,stå med vid uppsamligen vid bussen, mellan middag och dans, all den där dötiden som i sällskap bara flyter på. Nu kommer det krävas sjuhelvetes av min sociala förmåga. Hade inte varit särskilt orolig om det inte varit för att jag inte vill dricka. Lite fördrinksmysig hade det inte vara några konstigheter men utan alkohol så är det en annan femma. Jag kommer att ha vin i glasen, jag har inte anmält något alkoholfritt alternativ. Men jag kommer bara smutta. Min strategi? Fake it till you make it!

Besökte ett par pubar igår kväll och hade jättetrevligt ! Måttligt med A, ingen baksmälla och ingen ångest! Det känns som om jag börjar hitta min gräns nu och kan börja leva upp till namnet på min tråd

Vad menar du med den sista meningen?

Jag skrev också en massa listor ett tag om allt. För mig har de fyllt två syften, dels en inventering av känslor och företeelser och dels något att gå tillbaka till och påminna sig om när de rosa molnen kan börja få en att förhandla med ens vett.

Jag ryser när jag läser din lista för jag känner så igen mig i den fruktansvärda känslan som de där sakerna innebär. Det värsta är nog för mig självföraktet som det har medburit. Med det så har man redan förlorat.

Det går bara inte, det knyter sig i magen och jag får svårt att andas. De kanske får vara kvar i huvudet ett tag till.

Däremot kan jag skriva om andra händelser som har hänt det senaste 9 månaderna.
Exempelvis:
-när jag var ute med en kompis och blev så full att jag trodde maffian var ute efter mig. Paranoia med andra ord. Det har hänt fler gånger men mildare varianter och inte ryska maffian. Jag kommer inte ihåg kvällarna men jag har minnesfragment...
- när jag hånglade med en man som inte var min sambo, otrohet
-jag har nog somnat sittandes på toaletten säkert tre gånger
-minnesluckor, kommer jag inte ens ihåg hur många. Jag kommer inte riktigt ihåg samtal, var jag har lagt saker eller om jag har varit ute ned soporna mm. Ett exempel är: Jag -"vi borde lägga upp blöjor på övervåningen så det finns några där" Sambon -"det ligger ju där. Du la väl dit dom i natt..."
-alla mornar som jag bokstavligen tvingat mig upp, rödsprängda ögon, spritluktande och fortfarande lite vinglig för att fixa i ordning barnen och mig själv.

Fy F..n säger jag!!!

Förutom de händelserna har ju vindrickandet oxå bidragit till:
-Ångest
-Självförakt
-sämre självkänsla
-Viktuppgång
-fyllesvullnad
-trötthet
-isolering
-sämre relation till min sambo
-tröttare mamma
-verklighetsflykt

Så är det.
Jag somnar nykter idag också.

Nej, det du skrivit på forumet kan du inte redigera. Inte heller vad som hänt i ditt liv hittills... Men du kan ändra på vad som händer med ditt liv, från det här ögonblicket framåt.

Fortsättningen kan bli bättre, fast det gick fel där någonstans.

Jag tänke inte heller så långt fram, tar en dag i taget så hoppas jag att man plötsligt mår så bra att man aldrig längtar tillbaka. Kram

Titeln på den här tråden är så hemsk och sen är innehållet så himla positivt, det ger hopp om ett bra liv!

Men du har ju din strategi klar! En liten liten stund i taget.

Heja heja dig!!!

Åh vad skönt att höra, säger jag med!

Du inger ett sådant hopp, LenaNyman!!! Sluta aldrig med det, är du rar <3

Jag har lagt på mig många kilon tack vare alkoholen. Det blir massor av kalorier i veckan av 5 flaskor vin+ att jag blir så hungrig dagen efter.
Tänk så olika det kan vara i kropparna.
Vi har ätit köttbullar och makaroner, spagetti och köttfärssås, fiskbullar och potatis mm alltså sådan mat som jag inte förknippar med vin eller alkohol
Hoppas matlusten kommer snart. Småät så du får i dig näring iallafall.
Kram på dig!