Senaste kommentarerna i forumet

JAG tror att det bästa man kan göra om man har druckit i smyg och dolt sitt drickande och vill sluta är att prata om det med någon eller några. För gör man det försvårar det för en att fortsätta dricka, annars blir det så lätt att fortsätta i samma mönster. Sen har jag tänkt på att sluta dricka mer handlar om att ändra sitt beteende än att sluta dricka. Det är ens invanda beteende som leder en till att dricka och som måste förändras om man ska klara att sluta. Det och såklart viljan. Det är verkligen bra att du har pratat med din kille! Starkt att du är ärlig. Ärlighet är också en nyckel för är man inte ärlig tex om hur mycket man har druckit får man fel råd av de man pratar med och dessa råd baserade på osanning kan sedan lura en själv att "det var nog inte så farligt" och så fastnar man i fel tankemönster igen och fortsätter kanske att dricka för mycket...

Om du vill vara riktigt snäll och hjälpsam mot dig själv skulle jag vilja råda dig att gå till vårdcentralen och berätta för en läkare att du tycker att du dricker för mycket vin och fråga vad han/hon kan ge för tips. Det är inget fult och skamligt att lägga korten på bordet och be om hjälp - det är snarare väldigt klokt.

Jag är ingen expert direkt utan talar av mina erfarenheter och tankar kring det hela :)

Jag hoppas att du lyckas ta dig ur vinets grepp och får kunna slappna av och känna glädje ändå - det går!

/Ebba, fri från vin sedan nio månader

Jag är i samma situation och bestämde mig att nu räcker det, vi får stötta varandra. Jag dricker inte varje dag men när jag dricker blir det för mycket. Ja det är faktiskt ett problem jag vill göra något åt. Det enklaste är ju att inte ha något hemma. Tänkte börja med en vit månad med start idag. En månad är en överkomlig och greppbar tid. Lagom att rensa ut hjärnan och kroppen. Vem vet hoppfullt blir en månad två och sedan kanske till och med tre. Du är duktig och stark!

Tack för stödet, ja det kändes bra att hitta sidan men också lite läskigt. Jag är imponerad av dina tre år :). Jag tänker ta en månad i taget, att tänka längre än så känns för mycket för tillfället. Alkohol är en så stor del av mitt socialliv, middagar, semester och par-mys. Nu tar jag denna månad 18/4-18/5 som en start. Måste hitta på strategier för att klara fredags- och lördagskvällar. De andra dagarna är inget problem. Ikväll efter jag lagt barnen tänkte jag läsa här på sidan...

Välkommen hit! Jag tror inte jag skulle klarat min nykterhet utan denna sida, ärligt talat. AA är inget för mej. Det som hjälpte mest var nog att läsa här om andra som var som jag. Trodde nog att jag var rätt ensam i just min situation men här upptäckte jag att vi är många likadana! Inte utslagna utan välanpassade med jobb och familj och förmodligen en omgivning som inget anar. Att skriva ner sin historia helt ärligt och öppet hjälpte också. Här har jag varit öppen och helt ärlig, enda stället där jag kan/vill berätta hur illa det var. Och det känns skönt. Nu har jag varit nykter i nästan tre årch saknar inte mitt gamla liv. Det går att bli fri. Lycka till.

goa Lena. Må solens strålar lysa över dig i helgen!
M

Nu fortsätter vi i samma anda idag, tycker jag. :D

Säger som han Per Lärnström på Idol brukar säga:

BRA JOBBAT!

:)

Du funderar så klokt kring alkoholen i ditt liv och jag tycker helt enkelt att du ska följa dina egna föresatser just nu.
Du intar också en delvis ödmjuk hållning inför att din partner tagit hem alkohol, att ni kanske inte kommunicerat tillräckligt om det.
Men även om du ber honom avstå från alkoholen, ja även om han skulle lova att inte dricka hemma eller så, så kan det ju hända att det blir andra val gjorda
I praktiken, och så finns där igen en öppnad flaska med något frestande. Då kan det vara bra att ha stålsatt sig i förväg, kanske.
Någon gång kunde det annars bli en plötslig ilska och ett oplanerat drickande där man skyller på den som inte hållt sitt löfte. Vill inte vara okänslig, ignorera dessa rader
Om de inte alls kunde komma ifråga för dig!
Du är stark, du är värd god hälsa och jag vill bara önska dig kanonform framöver!
Kram
M

Vad gullig du är! Nu ska jag få några samtal också.
Det att berätta för viktiga personer i ens närhet tror jag stärker oss i vår nykterhet.
Nu när jag klarade mig fram till läkarbesöket och är uppe i typ 77 dagar siktar jag mot sommaren som nästa mål, midsommar kanske.
Ha en bra helg!
Kram
M

… Grattis till dig! Du klarar det för att du har bestämt dig, läkemedlet och läkarkontakten är bara en hjälp du ger till dig själv, tänker jag!

Jag har inte tagit Naltrexone eller någon medicin (läste biverkningarna - man skall inte göra det, jag vet det också- och valde att prova utan medicin), men även om jag har bestämt mig, har jag lite samma tankar som du skrev 14/3; utan alkohol är lite enklare, men jag undrar om jag kommer att klara av det sociala drickande någon gång och i så fall när; men samtidigt varför då?
Nu har jag gjort det stora jobbet, nu vet min omgivning att jag inte dricker (för även några bekanta vet det eftersom flera frågar om vilken diet jag står på (ingen alkohol ger flera fördelar: för jag har lyckats också gå ner i vikt förstås), och så berättar jag att jag avstår från alkohol helt sedan den 6e januari och att dieten jag höll på med att göra började plötsligt fungera!) Goda vänner och mina föräldrar (och min man förstås) vet lite mera om sanningen…
inser att jag har skrivit och läst i ett par timmar nu efter ett längre tids uppehåll , känns bra att kunna återkomma hit, på återseende
kramar
Sara C E

för er?
S

MarianneM och Mod60, jag känner igen mig i så mycket…
Jag är inne på min fjärde månad…
Älska Serier (hade min värst drickperiod med Mad Men när jag drack massor av allt, som huvudpersonen) och har nu tittat på den sista DVD som finns att tillgå, när jag är nykter och han sköter sig…),
drack vin i påskas som inte gav mersmak,
har beslutat om att jag kanske klara att dricka senare men inte nu (jag drack också som belöning och för att koppla av, ångest-lindra osv).
Tänker ibland på alkoholen, men har inte varit sp aktiv här (är mera på FB…). Inatt har jag dock haft stöd av te-drickande och forumet…. Kolla gärna
;-)
Sara

Hej och välkommen!
Jag har flugit en hel del onykter under 2014, men de sista två resorna (2015) var jag hel nykter och det var SÅ skönt.
Jag brukar sjunga när vi lyfter och strax före landningen (alltid samma två sånger) som "ångestlindrande-" och "tur-"effekt. Och sist somnade jag innan vi lyfte ;-) Omöjligt tanke bara för ett par månader sedan (kanske bör jag skriva att jag flyger i snitt 2 gånger i månader sedan 18 månader tillbaks, och att jag är nykter sedan den 6e januari)
Och vad skönt det är att kunna sitta på sin plats utan att behöva störa alla andra för att gå på toa 4 ggn pga vin/annat.

Så till det du skrev om "krav" på att proverna skall "bevisa" att du har problem… Hur har det gått? Har du tänkt på att om du nu lyckats vara nykter ett tag, borde proverna förbättras? Menar dem då att du inte kan få hjälp? Låter bisarr, och typisk administrativ snack; man skall vara så "sjuk" att man är svår-behandlad, men om man vill ha hjälp lite "för tidigt" (när det är lättare att lyckas med en behandling) då finns det inte några resurser?! Berätta gärna mer.

Och lycka till!
Sara

Hej igen!

Det går bra, och så är det tyst. Tyst från mig i forumet och från er i min tråd. IGEN.

Jag har nästan tappat bort tiden som nykter, eller "nästan" helt helt nykter i alla fall (ni minns kanske pralinerna; nu finns det lite mer på listan att erkänna; se nedan).

Jag har dock bestämt mig för att fortsätta att inte dricka alkohol.

Och jag har kunnat fira utan dess hjälp; vi har köpt en lägenhet, jag har firat med a-fri bubbel (smakade mest som äppeldricka)!
Vi har fixat två kalas, en av dem i en festlokal, och vi bjöd på alkohol till andra; och även ett par bjudningar hemma under påsken. Och jag har inte druckit.
Jag har dock börjat dricka alkoholfira öl, och "gillar" två märken, så det funkar; beställer dock oftare läsk (light också med tanke på vikten); och jag har hittat en kiosk som säljer Scheppes light kallt ;-)

Så till mina väl övervägda övertramp; fast jag kan inte kalla dem det heller, mera som prov eller provsmak…
Kring påsken hade vi besök, och en gång på en uteservering när vi njöt av solen och sällskapet fick jag en vanlig liten öl i st för en alkoholfri sådan, den var godare än vanligt, så jag märkte skillnaden, men gjorde inget åt saken; kände inte heller att "oj, nu är jag fast igen" eller något sånt; och en kväll senare var jag på ett s k parmiddag, och tog beslutet att jag skulle få ta del av den dyra vinet som skulle beställas; tog enbart ett glas (storformat, men litet innehåll). Vinet smakade gott, med inslag av choklad och passade maten utmärkt. Och visst skulle ha varit gott med mer, men fick inte suget efter "berusningen". Dagen efter kändes starkare att det var en smakupplevelse mer än en berusningsupplevelse; och jag kunde rättfärdiga det.
Men jag vill inte dricka i vanliga fall. Jag älskar att kunna ta bilen när som helst på dagen/kvällen, jag gillar att sitta uppe på natten (som nu) och komma ihåg allt jag gjorde morgonen därpå, jag älskar min "klara huvud" när jag vaknar, och att kunna krama och pussa mina barn utan att skämmas! Jag kämpar lite med suget dock fortfarande, men märker att törsten kan släckas på andra sätt. Ägnar mig åt svåra beslut och arbetar med datorn ganska mycket. Olika sorters te har också ersätt den där flaska rött bredvid datorn eller på soffbordet på kvällen och natten...

Samtidigt…
… bestämde sig min man för 6 veckor sedan om att han inte skulle vara hel nykterist, att hans 2 månader (och lite till eftersom han påstår att han drack väldigt lite från den 17 december) var ett prov på att han klarar det. Vi hade ett samtal om det, kanske inte tillräckligt långt eller tydligt. Ifall han , och om jag också skulle, dricka igen var det viktigt att inte återgå till de gamla mönstren. Jag ville / vågade inte prova då. Och jag bad honom att han inte skulle dricka hemma, att vi inte skulle köpa hem alkohol överhuvudtaget, att jag hade satt ett datum fram till den sista mars för min del, sedan skulle jag se… Och efter vinglaset (5e april) berättade jag att jag hade tänkt att fortsätta vara nykter ett tag till. Men vi pratade inte igen om "reglerna" hemma.
Så en dag förra veckan när jag kom hem på kvällen, hade han en öppnad öl i köket och öl serverat i glas (rester av det vi köpte till en av festerna), han hade sannolikt druckit motsvarande 33 cl starköl och var på sin andra… Jag överreagerade tror jag, eller jag vet att jag gjorde det, eftersom det visade sig att vi visst hade pratat om olika strategier men min man mindes inte att vi kom fram till att vi aldrig skulle ha alkohol hemma och dricka hemma; och visst tog vi hem en flaska vin och några öl som var över från festlokalen, och visst bjöd vi på alkohol när vi hade bjudningar, och då sa jag ingenting, men jag tolkade ju det som ett speciellt undantag.

Så jag lär mig; om "man" (min man) inte skall dricka hemma skall vi fortsättningsvis ha ENBART alkoholfria alternativ hemma.

Å andra sida, har jag inte sett honom "berusad" igen, och ännu mindre full. Blev lite fundersam i helgen, om hur det skulle vara när han skulle ut efter kl 21 och träffa kompisar (för i vanliga fall skulle han ha kommit hem själv, mycket sen och minst sagt full); men han kom, visserligen sen men ok, och han luktade inte, och han gick inte direkt in i "koma" som jag brukade kalla det, när han kunde fumla fram till sängen för att djup-snarka tills jag la honom framstupa-sido-läge eller med sträck-nacke och framdragen underbett. Det var inga roliga tider det!

Nu har jag skrivit av mig en del… Tar gärna emot lite kommentarer och åsikter.
Ha det gott
Sara

KRAM

Kör så fiskbenen ryker!

Jahapp, fredag igen. En skillnad jag noterat, jämfört med mitt uppehåll i höstas, är att tiden den här gången verkar gå fortare. På söndag är det fyra veckor "sen sist". Jag upplevde samma tidsperiod i höstas som så mycket längre. Varje dag var lång som en vecka och varje vecka kändes som en månad.

Som sagt, en skillnad jag noterat - och SOM jag gillar't!

En fin, klarsynt och kärleksfull fredag önskar jag alla forumbor. :)

Härligt SL! Vad bra du är!

Jag ligger själv i startgroparna för att komma igång. Har snirklat med bilen runt gymmet två gånger... Mental invänjning... Har tänkt gå med i WV igen och känner att nu - mycket snart - är det dags. Jag vill ju må bra på alla sätt.

Det här är vi värda, eller hur!? Kram

Alltså jag undrar vad min kommun kör för race då? Jag ringde nåt nr jag googlade fram och där kopplade de fram mig till beroendegruppen el vad det heter. Min kontakt lyssnade på vad jag hade att berätta och krävde inga prover utan sa bara att vi börjar med 5 samtal och utvärderar efter det. Tycker det var väldigt kränkande och oprofessionellt gjort av dom du träffade och tycker absolut du ska kräva en ny att santala med.
Hur som helst har du ju kommit en lång väg bara att inse att du behöver hjälp och vågar be om det:) Hoppa vinet på planet och be om nån juice ist:))

Nu har det gått en och en halv vecka med en mycket väl godkänd kost. Jag har sedan några månader tagit bort rött kött och fågel ur min kost och märker hur mycket behagligare det känns efter att jag ätit. Kallar mig inte på något sätt veg. Igår var jag på konferens och åt vad som bjöds på (kött, kött och åter kött) och kände direkt hur tung jag blir av det. Så jag kör på i samma takt och äter veggies och fisk. Gott och nyttigt. Har inte haft någon hetsätningsepisod på ett tag nu vilket känns väldigt skönt. DESSUTOM har jag börjat promenera allt bättre varje dag. Kanske är det dags att sätta gång med löpningen igen, kanske.

Jag är precis som dig. När jag fått i mig något glas vin känns de som att jag skulle kunna springa en mil medans jag är halvt apatisk tiden jag inte är påverkad. När jag druckit vill jag göra saker, och får framför allt energi till att göra dom. Blir som en Duracellkanin!

Blev dock lite kall inombords när jag läste att soc hört av sig till dig. Jag var på mitt första möte på beroeendecentrumet i veckan och har själv tagit steget att ringa dit för att få hjälp. Jag har dock inte barn och kanske bara i sånna fall soc kopplas in?

Jag har fått ta blodprover som ska utvärderas nästa vecka. Är de något du fått göra? Om du har de får man fråga vad dom visade?

All styrka till dig!

säger jag också. Så hemskt att bli övergiven av en förälder och berövad sin bror. Klart att sånt sätter spår. Alltid skönt att höra dom som blivit nyktra. Jag känner sån samhörighet, när han sa att det blir fem år i maj så tänkte jag stolt på mina tre!

alla sådana emottages varmt :) håller med mycket intressant...
mod60

Tack för orden Blomman och Meridith. Också väldigt förvånad. Här hade jag gått länge och höll på att skämmas ihjäl när jag skulle boka tiden. Så möts man av dom orden när man väl är där. Aja.

Varit och tagit proverna nu iaf. Kändes också väldigt genant då de på pappret stod att de var beroeendekliniken som begärt dom. Men nu är de gjort får vi se vad de visar..

På lördag ska jag ut ovh flyga. Innan en flygtur har jag Alltid på senaste druckit en hel del vin för att lugna nerverna. Får grov ångest av att flyga och har åkt på en och annan panikattack under flyturer. Detta har dock vinet hållit borta sen jag började dricka innan en flygning.
Nu måste jag klara av dehär nykter och har sen jag bokade biljetterna i förrgår haft värre ångest än vanligt. Hur ska jag klara de utan vinet?? Dock har jag medvetet bokat flygningen till kl 8 på morgonen. Känns inte lika accepterat att dricka vin innan och på planet den tiden så "kan" ändå inte ta de där lugnande glasen.. Finns väl iofs ändå en stor risk att jag hinkar i mig lite om ångesten blir allt för stor. Men ska verkligen försöka hålla mig från iaf.. Hade känts skönt att kliva av planet och klarat de nykter..
Hoppas de är bra med alla andra, kram

Jag förstår att det måste kännas väldigt tufft att soc. har blivit indragna - det finns ju inte i ens tankar just när man står där på akuten och skriker efter hjälp. Jag förstår dock tanken bakom det hela - då det finns gott om stackars barn som lever i fruktansvärda hemmasituationer där kanske båda föräldrarna har grava alkoholproblem! Det är ju ett sätt att värna, och försöka finna/hjälpa dessa barn som ligger till grund för rutinen att man kontaktar soc. om det finns barn med i bilden. Förstår din ångest och uppgivenhet. Kunde det inte räcka med ångesten och skammen man känner över att ha "checkat in" på St. Göran....

Antar att ditt/erat möte kommer att gå bra - och någonstans så kanske du (kanske inte just idag) kan lägga till den pusselbiten som något "positivt" i dina funderingar kring din situation och ditt förhållande till alkoholen. Du har ju själv kommit väldigt långt till insikt om din situation. För mycket jobb, sömnproblem, och att du inser att avslappning med hjälp av alkohol inte funkar i längden. Bra jobbat - du har kommit långt tycker jag.

Vi är alla väldigt olika här på forumet - men samtidigt väldigt lika. Om du vill så fortsätter du skriva av dig här, eller läsa vidare. Det avgör du ju själv - men jag vet att varje historia här, eller varje kommentar som någon skriver, faktiskt hjälper någon någonstans att få sina "pusselbitar" att falla på plats?!

Jag hoppas verkligen att mötet går/har gått bra! Önskar dig styrka och kraft när du som minst tycker att du har den. Men jag är säker på att den finns där!