Senaste kommentarerna i forumet

Och det var nog därför jag tog till mig det du skrev på ett så bra sätt. Vågade knappt läsa vidare efter ett tag, var så rädd att det inte skulle gå vägen.

Självklart LenaNyman. Ensam är inte stark så vi tar väl ett tag i den berömda tålamodspåsen. Jag ska försöka vara lite mer aktiv på forumet. Det har hjälpt mig tidigare och förhoppningsvis dig också.
Kram/Tjalle

Vi kan väl önska varann varmt välkomna tillbaka hit? :)

Nykterheten alltså. Det är påsk nästa helg. Har gått och funderat på det hela dagen. Nu sitter jag här och är varm om hjärtat. Och lättad. Pratade med Lucas och vi ska bara vara hemma i lugn, ro och nykterhet. Det innebär att jag inte behöver gå in i den här förbannade alkoholdragkampen. Det innebär att jag har världens finaste sambo. Ja, enligt min egen ödmjuka åsikt alltså.

Det här blir bra.

/L

Tack snälla Alkoholist Javisst för stöttande ord. Så skönt att höra att du verkar ha "hittat" din botten. 87 dagar är kanonbra. Jag är imponerad. Själv har jag många gånger trott att jag hittat min botten men uppenbarligen har det inte varit den definitiva botten. Ett av problemen är att jag alltid haft en bra grundfysik och återhämtat mig så pass bra varje gång. Inbillar mig att omgivningen inte heller anar hur det är fatt (förutom de närmaste då). Detta tillsammans har gjort att jag undermedvetet intalat mig att: "bara dricka en gång till..." osv

Nu har jag dock nått dit att den euforiska känslan av alkohol inte tillnärmelsevis uppväger alla vidriga nackdelar. Jag försöker lära mig att tagga ner och inte alltid vara på tå. Släppa kontrollen och låta saker och ting ha sin gång. Inte alltid så lätt att lära om på "gamla dagar". Det stämmer nog att jag är seg och jag ska kämpa på.

Trevlig kväll/Tjalle

Välkommen hit och grattis till ditt beslut.
Ja självbedrägeriet håller inte i längden, man kan prata och göra många bra saker men man vet ändå innerst inne hur det är och den dåliga känslan, den förtär en till slut. Så var det för mig. Självkänslan i botten. Nu nykter sedan tre månader och det känns fantastiskt att kunna vara sann.

Önskar dig verkligen lycka till i din påbörjade kamp mot drickandet :)mod 60

Ja det känns jättebra. Blir glad och tacksam för era fina och värmande kommentarer. Forumet har varit en ovärderlig hjälp för mig att kämpa på mot mitt alkoholberoende, vilket fantastiskt sätt det är att få berätta om sig själv och sina problem och få stöd av människor som verkligen vet vad man pratar om. Gratis är det också :) Bästa terapin faktiskt.
Jag önskar er alla en härlig nykter vecka. Det går med lite "jävlar anamma" eller hur Javisst???? kram kram

Klok.kvinna - GRATTIS!

Jag gömde mig också bakom en fasad. Tränade 4-5 dagar i veckan och gjorde kometkarriär samtidigt som jag drack varje dag.
Det är så tungt att behöva låtsas. Att kämpa mot sina demoner i tystnad och ensamhet och samtidigt upprätthålla en fin fasad.

Hoppas att du klarar att ta dig ur ditt missbruk - det gör livet så oerhört mkt rikare!

Åh Tjalle, Tjalle, Tjalle... Fy fan.. Känner verkligen igen mig i din beskrivning då man har trillat dit igen.

Mitt drickamönster påminner om ditt. Intensiva hysteridrickaperioder mixat med träning och ett halvlyckat försök på att vara "normal" och sund..

Att behöva gömma alkohol, smyga och ljuga är sååå jobbigt! Jag har hållit på så i tre år. Kanske mer.. Minns ärligt talat inte.
Att hela tiden mana fram settings och situationer där alkohol är ett naturligt inslag. Att glatt erbjuda sig att fixa middagen (för då kan man ju smygdricka). Att erbjuda sig att vika in tvätten inne på sovrummet (och samtidigt svepa direkt ur vinflaskan som ligger gömd bakom ena klädhögen).
Fy vad jobbigt det är. Det tär verkligen på en!

Nu har jag varit nykter i 87 dagar och det är det längsta jag varit nykter sedan jag var 16-17 år.
Att slippa det eviga gömmandet, att stå inklämd bland människor bakis och skakis, att ha ett evigt nagande dåligt samvete och att känna sig äcklig och värdelös - det är så skönt att slippa!!!

Jag har tro på dig! Du är seg och du kommer tappert tillbaka gång på gång. Kanske den här gången är DEN gången som gör att du klarar det?! Jag tror att jag hade den "speciella nu är det nog"-gången för 87 dagar sedan. Jag gav helt enkelt upp. Orkade inte mer, nykterhet var mitt enda alternativ. Hoppas och tror att du nått till denna punkt den här gången. Hejar på dig!

Kram,
AJ

Så trevligt att du tagit steget! Eftersom du skrev tidigare att du läst min tråd så vet du att jag också drack måttligt borta och fortsatte hemma. Längtade hem efter en fest för att verkligen kunna dricka i lugn och ro. Valde bort vänner och aktiviteter för att hellre dricka ifred. Såna är vi nog många, det är själva kärnan till missbruk i många fall. Nu har du världens chans att ta tag i ditt missbruk så du kan leva ärligt med din nya man. Lycka till, jag tror på dej!

Särskilt glad blir jag om min tråd, min kamp, kan bli till hjälp för någon. Då var det också nån mening med det hela och nån mening med att skriva ibland. Jag är annars mest rädd att jag framstår som ett exempel på präktighet, se på mej, jag kunde sluta så det är väl ingen konst! Men vad jag vill förmedla går tydligen fram också, att det finns ett gott liv utan alkoholen. Ett mycket bättre liv i mitt fall. Jag inte ens önskar att jag kunde dricka måttligt. Det som verkar närmast otroligt det första året, åren, är att åtminstone jag slutat sakna det. Jag minns ännu tydligt allt mitt drickande ställt till med. Sen kan nån kanske tänka att jag var väl inte så djupt i det då om det gick att sluta så där bara. Nå jag har slutat flera gånger innan poletten trillade ner. Det grämer mej att jag inte slutade för många år sen, det skulle besparat mej mycket. Men tiden var nog inte mogen. I mitt fall måste jag nå botten först. Man tycker att jag kunde nått den första gången jag föll på huvudet och slog upp ögonbrynet och bröt ena tumleden. Efter det höll jag upp 1,5 år innan jag trodde jag kunde och behövde dricka "lite ibland". Det andra fallet några år senare, med samma ögonbryn sönder, blåtira på båda ögonen, trasiga glasögon och den här gången ett brutet lillfinger. Inte ens då klarade jag av att sluta direkt. Först ett halvt år efter det var botten nådd. Efter otäcka black-outs och incidenter. Så ja, nog hade jag ett rejält missbruksproblem.

Men poängen är den att om några månader blir det tre år som nykter. Ett helt nytt liv började då. Mitt sanna jag fick en chans att utvecklas. Skulle jag mot förmodan bli sugen så kan jag se på mitt krokiga lillfinger som en påminnelse. J

klok.kvinna, glad om min historia kan hjälpa dej. Jag har slutat dricka enbart med hjälp av detta forum och böcker jag läst om såna som slutat. My Skarsgård har gjort ett starkt intryck på mej. Per Holknekt är en annan som har visat att total avhållsamhet från alkohol är den enda vägen. Såna starka förebilder, kloka, fantastiska människor som varit fast i missbruk och tagit sej ur, det har hjälpt mej att förstå att det inte är nåt fel på mej. Jag är i gott sällskap. Jag har helt enkelt den gen som gör att jag inte klarar av att dricka måttligt.

Det var ett tag sedan jag var aktiv på forumet och det brukar ju ha sina orsaker. Efter tre och en halv månads nykterhet mellan augusti och början på december gled jag sakta in i mitt gamla dryckesmönster, dvs dricka rejält några dagar, någon veckas uppehåll etc. Jag har så förbaskat svårt för den mörka årstiden. Glider lätt in i någon form av depression. Jag försöker att "hjälpa till" med motion men det räckte inte den här gången.

Jag och frugan var nere i Alperna en vecka och åkte skidor och kom hem förra lördagen. Mina intentioner var att inte dricka den veckan. Efter en intensiv bilkörning genom Tyskland med en ständig snus innanför läppen var min adrenalinhalt på topp när vi så småningom nådde vår slutdestination. Skakig av för mycket nikotin och koffein var jag desperat efter något som lugnade ner mig. Jag hade inget att sätta emot utan det blev terrassen på hotellet med en öl i solskenet. Den ölen följdes av åtskilliga fler och jag var relativt bladig ner middagen skulle serveras. Jag drack på under dagarna 3 men lyckades trots allt besinna mig efter dessa tre dagar. Att vakna upp rejält bakis och stå på skidor en hel dag efteråt är inte att rekommendera. Inträngd med 80 andra personer i en skidkabin kan göra en illamående även utan att vara bakis. Det finns ju små "drickaställen" lite överallt i backen så naturligtvis blev det påfyllning under dagen. Ständigt fintande inför frugan. "Ska bara gå på toaletten......" Sedan in och häva sig i två stora öl på en nolltid.

Det är ett helvete att vara en beroende människa. Inte blir det lättare med åren heller. Psyket är svagare och ångesten svårare. Jag orkar inte "supa" längre.

Jag är glad att jag besinnade mig "redan" efter tre dagar. Höll mig till något glas vin till kvällen. Idag nykter på åttonde dagen. Jag har motionerat tre gånger denna vecka och även om ni tror att jag inte är vid mina sinnes fulla bruk så kommer jag att försöka igen. Jag vet hur bra jag mår när jag håller mig nykter, hur mycket mer jag orkar, hur mitt självförtroende växer, hur mycket lugnare min närmaste omgivning blir. Ja, fördelarna är oändliga. Att jag trots denna vetskap trillar dit allt som oftast är fruktansvärt frustrerande. Jag vet till slut inte vad jag ska säga.

Allt gott till er alla från en "veteran" på nätet som fortfarande kämpar så mycket jag kan/Tjalle

att höra av dig. Och härligt att få dela dina erfarenheter! Glad vår! / mt

Kanon att du hällde ut vinet - och att du har startat din egen tråd här efter att ha läst ett tag. Många av oss har nog gjort detsamma - läst en del, för att senare skaffa sin egen profil. Det är en jättebra början!!! Man kan ha god hjälp av att skriva - och kanske längre fram gå tillbaks och läsa vad man skrev/kände vid tidigare tillfällen! Här finns så mycket klokhet att ta till sig. Och gör man misstag och halkar tillbaks så är det bara "upp på hästen" igen - här inne är det iaf ingen som dömer dig.

Delvis så känner jag igen mig i din berättelse - att ibland "längta" hem för att få dricka själv, och så mycket man vill. Det har hänt mig också - och det visar väl hur fokuserad man stundtals är på att få sin tillfredställelse. Jag tror på dig! Nu är det bara att ge sig in i kampen - som antagligen kommer att bli tuff stundtals.

Du kan ju börja med att glädja dig åt det du INTE drack igår/idag.........-det uthällda vinet!!!!!

Googlade lite för att se om jag kunde hitta hjälp på nätet för mitt drickande. Kom in i den här tråden, läste hela och blev så oerhört inspirerad så jag tog äntligen steget och blev medlem.
Det som gjorde starkast intryck på mig är det sätt på vilket du lyckas förmedla hur nöjd du är med ditt liv utan alkohol.
Vi är ju många som tror att livet bara kommer att bli tråkigt utan alkohol. Men jag ser det som ett sätt att befria mig, ge mig ett rikare liv istället.
Tack !

Jo, precis sådär kan det ju se ut när man är inne i ett race. En återställare blir 4 - och en "ny" fylla. Ny är den ju inte, utan pågående sedan......

Är såååå skönt att vakna idag och vara nykter. Sugen på frukost - och kaffet smakade jättegott.

Tänkte precis som du igår när jag var ute och cyklade. Det var som att min blick lyckades zooma in varenda lila Systembolagspåse som fanns på stan - och det var rätt många. Känslorna är ju blandade - men en del av mig tänker självklart: Undrar hur många av dessa "påsar" som kommer att ha en normalt trevlig lördagskväll - i "goda vänners lag", och hur många är fulla fortfarande just nu, och letar febrilt efter något för att "återställa balansen"? Hos mig skapar de lila påsarna inget sug - men visst sjutton kunde jag se dem på stan - och reflektera över hur "påsen" skall sluta......

Alltid kul med sånna kommentarer.

Mod60! GRYM DU ÄR!!

Grattis! Åh vad du är duktig!!! På fredag den här veckan så firar jag tillsammans med dig.

Det är så otroligt bra och stort det här. Du går nu ett mycket bättre liv till mötes. Ett liv utan ångest, svek, självförakt, för tidig död, konstant stress och maniska tankar om A.. Åh vad duktig du är! Blir uppriktigt glad på dina vägnar :)

Hej AJ!

Ju ärligare du kan vara till dina kollegor desto bättre, däremot behöver man ju absolut inte gå in på detaljer. Jag personligen gillar:

"Jag dricker inte för att jag känner att jag inte mår bra av alkohol"

Det kan även funka med:

"Jag ska försöka satsa på jobb och träning ett tag och därför vill jag köra en nykter period osv.. "

Sedan finns det ju en jäkla massa annat med bilen osv. Mitt tips är att fundera på om du kan säga något som känns bra för dig som sätter sig hos dem? Jag menar annars ska du gå med samma oro inför varje AW, firmafest, pubrunda osv.

Att våga säga rakt ut, jag är alkolist och tänker inte dricka mer för att den där skiten sabbar mitt liv. Då är man jävligt tydlig, både mot sig själv och sin omgivning. Man stänger vissa dörrar för att lättare kunna ta ett återfall och man visar för sig själv och sin omgivning att man har bestämt sig. Man vill satsa på något annat än att supa sig full.. Brutalt men samtidigt jävligt bra i de flestas öron.

Skriver detta bara som tankar, jag är inte själv där så att jag klarar av att säga att jag är alkolist rakt ut.

Hur som, fortsätt på din "nya väg", det är en jävligt bra väg och min gissning är att du har jäkligt mkt att hämta av livet som nykter! :)

Hurra, vad du är duktig! Grattiskram!
Tror det är vettigt att inte chansa å dricka.
För ett år sen hade jag en vit månad, och sen kände jag mig säker. Ramlade genast tillbaka till samma mönster.
Nu har jag varit vit i åtta veckor och en dag. Tänker inte chansa.
Bra också att du beskriver nackdelar som hörde till drickandet. Den påminnelsen gör nog både dig och oss som läser starkare
I vår övertygelse om att alkoholfritt är bäst.
Ha en skön söndag!
M

Känner mig glad och lite stolt ikväll. Den 28/12 var min första nyktra dag på mycket länge. Nu har det gått 3 månader och det "rullar på". Jag har tänkt på att dricka många gånger men vågar helt enkelt inte. Litar inte på mig själv. Är säker på att jag snabbt skulle komma in i mitt gamla alkoholdrickande igen.

Tänker på hur det var i höstas. Sjukskrivningen låg inte långt borta eftersom jag inte orkade med någonting och hade ångest nästan varje dag. Ångest för allt planerande för att kunna dricka ifred, hur egoistisk jag var som mamma och fru, hur dåligt samvete jag hade nästan alla veckans dagar när jag vaknade på morgonen. Röda ledsna ögon. Nu mår jag bra mycket bättre.....Livet är så mycket lättare utan allt jox som det blir med alkohol. Så mycket energi som går åt....

Var på tjejmiddag ikväll och det var hur mysigt som helst. Nu har jag sagt att jag inte dricker för att jag känner att det blivit för mycket. De vet inte riktigt hur mycket men det spelar egentligen ingen roll. Jag hade hur trevligt som helst och körde några hem. De drack inte mycket alls, de har koll och det har jag också nu. Blir glad över det.
Mannen hade herrmiddag och var inte överdrivet berusad när jag kom hem. Skönt. Tror vi båda var glada för det.

levervlärden så min läkare tyckte jag skulle avstå en period för att kolla resultaten. Kan nog funka i en del sammanhang.

Anders - det är skitjobbigt att sluta alka. Det är ett helvete!
Jag hade liknande 4-7 dygns suparrundor före jag gav upp och slutade dricka! Jag var som dig... Nyktrade till - fick ångest - drack för att döva ångesten - fick ångest för att jag drack - blev dyngrak för att slippa tänka - däckade - vaknade upp bakis/fortfarande full - drack återställare för att "stabilisera" - återställaren förökade sig till flera återställare och dessa i sin tur blev till en ny fylla.
Så höll jag på i 3 år.
TRE ÅR!

Helt sinnessjukt vad kroppen pallar!

Idag gjorde jag mitt första besök på en pub. Var ute och lunchade med ett vännerpar och min sambo, de drack alkohol till maten - jag drack alkoholfritt. Efteråt gick vi och tog ett par glas, eller de tog ett par glas, jag drack mineralvatten och alkoholfritt.

Nu sitter jag hemma i soffan och är så lättad!!! Hade det här varit för 3 månader sedan så hade jag varit bra i gasen vid det här laget och jag hade suttit och hysteriplanerat hur jag skulle hälla i mig i smyg utan att sambon skulle märka ngt, hur jag skulle klara att övertala honom till att ta ett par glas ute ikväll och hur jag skulle kunna dricka återställare imorgon utan att bli avslöjad. Vilket jobbigt jäkla hamsterhjul man var inne i alltså...

Men liksom du så noterar jag mig hela tiden hur folk runtomkring mig dricker, ser ut att njuta och vara lyckliga med sitt glas i handen.. Hur folk traskar runt med välfyllda bolagspåsar och hur alla ska fira att det är helg genom att få bli fulla och glada... Själv är man tråkig och nykter.

Jo, blir mycket att fundera över! På något sätt, hmmmm, så tror jag att det sista "alkorycket" satte lite mer spår än de jag presterat innan. Det är bra. Jag fick verkligen klart för mig hur svajigt det kan bli för min egen del när det händer något negativt, stressande i livet - och hur jag, hittils till viss del (inte alltid dock) har gömt mig i alkoholdimman för att slippa känna efter och agera. Strutsbeteendet igen.

Idag har jag varit ute på årets första cykelrunda, runt hela Djurgården. Underbart skönt. Inte en tanke på alkohol - och kvällen blir en lugn framför tv´n/datorn. Tänkte dock på alla, och det var många, som satt längs Strandvägens barer/caféer och drack. Några drack kaffe - de flesta öl/vin. Undrar hur många av dessa som är inne i en lång helgfylla, eller bara satt och tog sig en återställare? Tanken bara slog mig när jag cyklade förbi...... Jag blev glad för min egen del att det inte drog igång något sug, eller någon längtan efter att också sitta och bli lite eftermiddagsfull på uteservering i vårsolen. Istället njöt jag av naturen ute på Djurgården (natur, eh, ja typ...)

Kommentaren ovan var riktad till Kvaddad...