Senaste kommentarerna i forumet

Fan vad jag lider med dig. Jag har varit i din situation exakt. Det är inte enkelt MEN det är skitbra att du reflekterar över din alkoholkonsumtion. Du kan inte boka en tid hos studenthälsan och kolla vad de har att komma med? Jag tror personligen att det går att få till ett mer "normalt" drickande. Men jag tror också att det kommer att krävas en hel del utav dig. Om det hade varit enkelt så hade du ju redan gjort det, inte sant? Det finns ingen quick fix. Mitt råd är alltså att kolla med antingen Studenthälsan eller vårdcentralen. Om du bor i en studentstad eller pluggar vid en större högskola/universitet så är de tyvärr bekanta med personer situation och förhoppningsvis kan de därför också hjälpa dig.

Meeeen jag vet. Släng hit en skopa träningsmani när ni ändå är igång. VARFÖR kan det inte fastna? Man mår ju ändå så mycket bättre så fort man rört på sig. Men nä nä, istället ska det drickas och ätas som istället ger en ÅNGEST efteråt. Men det gör man så gladeligen igen... snark

Vad jag känner. Varför kan inte hjärnan fastna för ett beroende för träning istället? Hur mycket hälsosammare hade inte det varit. Men för att träna måste man gå ut. Och så måste man se folk. Och då kommer ångesten. Speciellt för att jag tänker att dom tänker "vad fan gör fettot här, se hur hon ser ut! Haha vilken patetisk nolla!"
Är väl inte troligt att någon faktiskt tänker så men de är bilderna som spelas upp i mitt huvud. Och då är de mycket lättare att ligga kvar i soffan och tycka synd om sig själv.

Önskar att någon kunde komma på hur man programerar om hjärnan, in med en sladd bara och ladda ner ny hårdvara! Håller du inte med om att de varit underbart?

Bra måndag och bra söndag! Målet för mig är vit ett tag. Tar ett vecka i taget. Vill väldigt, väldigt gärna kunna ta ett eller två gas vin i sociala situationer utan att det går över styr.Jag har så svårt att dricka måttligt. Men är lika dan som du hos andra och med jobbet och så är det inga problem. Synd nu att du jobbar bredvid bolaget. Men tänk vad mycket tid du sparat innan ;).
Denna vecka kör vi!

Ja suck. Tänkt skriva ett inlägg med svar till Svea och lite andra tankar länge. Men inte blivit av. Haft ngra kassa dagar med riktig nedstämdhet och nära till gråt. Allt jag vill idag är att hälla i mig vin och glömma ett tag. Men har inget hemma vilket iofs är tur. Annars vet man vad som skulle hänt.

Så. Ja. Får skriva sen om jag orkar.

Fm mm, håller helt med som du skrev i jobbiga känslor. Hade ledigt hela förra veckan och det blev jobbigt tillslut. Frun sa att jag såg att jag var stressad och rastlös, det kände jag själv åxå, humöret blir som en tre åring och ingeting är kul. Hon ville jag skulle försöka förklara, Det går fan inte!! Att hamna i detta mörka hål, går inte att förklara. Vad fan är det som händer!? Helt sjukt. söker febrilt hjälp för dom svackor, hoppas du finner dina. Kram

I morse var jag på apoteket och hämtade ut 18 mg methylphenidate sandoz (samma som concerta). Tog 1 tablett direkt. Idag får det inte bli någon alkohol.

Helgen var katastrof. Mer ord behövs faktiskt inte. :-(

Gud vad jag vill vara beroende av att på bra och träning. Vill inte vara beroende av massa skit.

Jag har massa måsten och borden...här alltid haft och det har gjort att jag kört slut på mig många gånger...
Men nu gäller det att göra en förändring i grunden!!

Var nog inte riktigt vaken... Men nu när jag är det så har den inre monologen satt igång med full kraft
Och ångesten så närvarande...
Jag vet att det går över... Och i ärlighetens namn ... Hur länge minns andra mej?? I själva verket är jag ganska betydelselös... Mitt dåliga samvete vad jag sagt och gjort tillmäter mej större betydelse... Oj... Känns lite lättare..??

En sak i taget. Har du också borden och måsten?? Många av dom är inte så viktiga om man synar dom närmare... Jag radar upp dom och gör inget o känner mej lat... Energin infinner sej inte. Insett att passivitet ger energilöshet och det finns bot för det.
Kom du till jobb i tid utan löneavdrag och i bra skick - gott nog!!

Som sagt ny dag nya möjligheter. Vår fest blev inställd 1 maj på grund att maken hade feber. Så inga ursäkter behövdes.
Men nu till en sak som jag reflekterat över, var på bröllop i helgen och det serverades vin till maten.
Men där klarar jag av att stå emot, kanske som jag skrev tidigare att jag ska vara "ordentlig", jag blir sugen men jag kan stå emot.
Hur tar jag med det till vardagen ?! Jag gör som du Flärpen att jag dricker vaknar på natten och har ångest.
Naturligtvis underlättar det om det inte finns någon A hemma, men jag jobbar bredvid systemet så det är så lätt, så lätt.
Nu får jag ta tag i denna veckan och försöker använda motivationen från helgen att klara en dag i taget. Vi fixar detta!!
Måndagen först.

Pratade länge med min kära fru igår.

Vi gör ett gemensamt försök att få mej att sluta utan hjälp från läkare, beror mycket på socialen, men också på de biverkningar som räknas upp på Antabus (det enda som verkar funka på riktigt) och Camparal och andra läkemedel...
Håll tummarna, så skall jag vara helt ärlig i den här tråden.

Alla tips tas emot med tacksamhet.

Jag ska också inte falla...

Gårdagen gills inte... Då bakfylledagar aldrig varit problem att avstå från A. Det är från idag och framåt som det verkligen börjar. Sovit hyggligt gott i natt vilket jag är oerhört tacksam för. Den inre monologen som rackat ner på mej under hela gårdagen och spätt på mitt dåliga samvete så jag krympt till skit o ingenting, den har inte tystnat men skriker inte så högt... Ångesten är inte lika påtaglig längre... Men idag är kroppen inte riktigt med mej... Det känns i hela kroppen att det druckits för mycket, stickningar i mage, muskler... Tröghet ..
Nu börjar resan att hålla fast vid mitt beslut...

Beroendevård o psykiatri har stängda journalsystem vad jag förstått... Dvs utan godkännande så kan inte andra vårdgivare se journal. Men möjligtvis se att man varit patient. Ställ frågor om det...,
Handla läkemedel på nätet är nog värre än att hamna i nåt register... Du vet aldrig vad du får i dej.
Hoppas du tar mod till dej och ringer - ett första steg :)

Förlåt, glömde att du hade barn. Då vet jag tyvärr inte hur de fungerar. För mig som inte har barn blir soc inte inblandat.
Man borde väl dock kunna ringa anonymt och fråga hur de går till?
Hoppas de löser sig på ett eller annat sätt iaf!
Ber om ursäkt igen för missen.

Är du säker, för jag har ingen vidare lust att få in socialtjänsten i detta, då tar jag hellre och gör ett väldigt allvarligt försök att sluta utan att blanda in nån sjukvård alls.

Tack för svaret, förresten!

Det är Maj och rosévinet flödar såsom förra säsongen.

???

Vi har åter öppnat stugan, och allt vad det innebär...
Nejdå, jag är inte sarkastisk, men det löjligt hur snabbt rosévinet hamnade på bordet, har inte sett skymten av den sedan förra sommaren men nu var den lika självklar såsom solen.
Svågern fyllnade till vid Fredagens grillmiddag, gapig och skrävlig, vet allt, kan allt, bäst på allt, f-n vad less jag blir på samma repertoar, om och om igen
Dagen efter var han betydligt mer len i truten, närapå lite ångerfull om han nu kan vara det...
Lördagsmiddagen så gick det hack i skivan igen, inte lika stöddig men ett ökat självförtroende.

Jag kan verkligen lacka ur på det som alkoholen skapar, allt går nästan att förutspå gång efter annan.

Men om man bortser ifrån det, så var helgen riktigt fin...
Slet som djur som vanligt, det är jobbigt för mig som sköter allt det tekniska, har väl bara mig själv att skylla när jag inte tvingar någon annan att hjälpa mig.
Men börjar se ett ökat intresse hos barnen att hjälpa till, de som tidigare bara satt i soffan och väntade på att maten skulle bli klar.
Det går oftast lättare för varje år, antingen så har jag blivit snabbare eller slarvigare?

Vi fick vårelda i år då två träd hade ramlat rasat över vintern, ett mellan husen och ett nere vid stranden.
Jag tog det nere vid stranden, började med ett gammalt oljefat för att hålla lågorna stävjade.
Tog lång tid att kapa ner det i bitar och få det att brinna upp, de övriga kom ner med fikakorgen till bryggan för att hålla mig sällskap.
Vi lekte med elden och precis som jag skrev på Valborg så stod jag där med stora brännhål i mina arbetskläder och små brännblåsor över hela kroppen.
Oljefatet välte och det kostade mig allt hår på underarmarna, en bit av luggen, ögonbryn och fransar, kläderna fick hänga ute över natten och stank brandrök var gång man gick ut för att pinka, haha ingen fara med mig jag är ju vuxen och vet vad insatserna kostar, vad är det de säger nu igen, bränt barn luktar illa?

Krattade av trädgården efter vinterns alla falna löv, blöta och tunga fick de skaftet att gå av på krattan, men det är ju lugnt jag har ytterligare kratta någonstans som jag köpte förra våren, ajdå, det var ju så att jag hade av det skaftet också och det här var den nya krattan.
Lövkorgen av plast hade luckrats upp av solens strålar och den frasades sönder bara man tog i den, snacka om att bli frustrerad när man inte kan slutföra sina tänkta jobb.

Satte mig med en kopp ljummet kaffe på en av solstolarna och svor lite för mig själv, efter att pulsen fått kliva ner några trappor så började jag blänga på allt omkring mig.
Lyssnade på fågelkvitter, tittade på en jättehäftig jaktspindel på trätrallen som faktiskt hoppade efter flugorna som flög förbi.
Efter en stund så slog det mig, men hallå vänta, det är ju det här man ska göra, insupa det som finns omkring mig, inte bara slita hund.
Det tog udden lite av arbetslägret, och jag började njuta lite av det fina vädret....

Det är ju det här det handlar om, njuta av att vara i nuet...., inte jaga runt som en idiot...

Maj är en väldigt fin årstid, det spirar av växtlighet runt omkring mig, men man är för stressad för att hinna med att se den.
Påskliljorna stod så fagra i en klippskreva, det tog tre dagar innan jag såg dem lysande gula.

Nu är det snart bara timmar kvar till vardagen sätter igång igen, men startskottet för sommaren har jag I helgen flaggat av, rejset är igång.
Med eller utan rosévin, jag finns mitt i det och jag har fortfarande en valmöjlighet, jag väljer utan men kommer ändå få uppleva nackdelarna med det, men det är i alla fall INTE MIN ångest, same same but different, jag kan gå ifrån den, det kan inte den med ångesten.

Trevlig fortsättning på maj månad!

Berra

Man kan spärra journalen så enbart den vårdgivare du går hos ser de:) man fyller bara i ett papper. Lätt som en plätt

Tack för svar, har googlat lite så nu vet jag mer.
Känns väl lite sådär att behöva söka hjälp och hamna i register...
Har funderat på att handla nåt preparat via nätet, men antar att det vore dumt.

Läkare blir det troligast.

Ha det gott

Jag ska ta till mej din erfarenhet och vara på min vakt. Stöd från sin livskamrat är A o O. Även stöd från vänner som står nära. Jag vet att jag behöver det. Ensam är inte stark.

Hej Lottan och tack!
Jag har inte så mycket erfarenhet då jag inte slutat innan utan det har blivit bara mer o mer och nu orkar jag inte längre.
Vill helst inte vända mig till vården eftersom jag är rädd att dem kopplar in soc,
Har du någon erfarenhet?

Nu vet jag ju inte vart du bor men jag har börjat gå på beroendecentrum i Sthlm. Men finns i hela landet. http://www.beroendecentrum.se/vard-hos-oss/vart-vander-jag-mig/

Är iofs inte så nöjd med min kontakt så ska byta. Men känns som att dom borde ha bättre koll än en vårdcentral. På beroendecentrum är dom ju specialiserade på området!

Ska träffa en läkare där i veckan, tidigare bara pratat med en SSK. Fått höra att de finns lite olika mediciner utöver antabus man kan testa. Speciellt två st (som jag inte kommer ihåg namnet på) som ska ta bort suget:)

Då får du besked om vart du ska vända dej. Du kan ringa nu ikväll så är du redan på G. Kämpa på!

Din erfarenhet av vin i maten är också ett argument att fundera över. Huvudsaken att man inte lurar sej själv utan är ärlig. Det gäller att genomskåda alkoholmonstret och inte utsätt sej för mer frestelser än man kan hantera. Därför är det för mej viktigt med öppenheten mot min man och att han vet om och stöttar. Vi gör det här tillsammans!