Senaste kommentarerna i forumet

Däremot chef för ett mindre företag.

Pilot? Nej.

Hoppas du inte är pilot......

Gällande arbete så förstår jag också hur du känner. Jag har ett ansvarsfullt och i folks ögon " mycket bra jobb". Sköter det på utsidan (folk brukar alltid berömma mig för hur "stark och fantastiskt duktig" jag alltid är, och hur jag "alltid finns för andra". ) men på insidan när jag går hem gör det så ont och känns så ensamt.
Ehh, jo det gör jag. Men det är aldrig nån som funnits för mig. Vågar inte öppna mig för andra människor och blotta min själ då jag ända sedan tidig barndom haft extremt dåliga upplevelser av det.

Jag har heller egentligen inte pengar till alkohol, jag säljer massa saker på Blocket och Tradera, samt äter inte ordentligt, allt för att ha haft råd med alkohol.
Gud, vad jag vill att det skall vara över med det!! (nej jag är inte troende, men ändå).

Känner igen det där med beroendemänniska. Jag är liksom allt - eller inget.
Kan bli fanatisk gällande det mesta ( i negativ mening). Shoppade som en galning för nåt år sedan ( då var jag helt nykter och höll uppe i 2 år med alkohol).
Det gäller väl att hitta balansen, hur man nu gör det?

Jag tog mig mod igen och började läsa här igen. Jag har dock inte kommit nånvart ännu. Men som Steglitsan skriver så ska man inte överge forumet bara för att antalet gröna dagar inte är tillräckligt många.

Jag vet att jag är en beroendemänniska. Jag kan sköta min kost exemplariskt men vinet verkar inte jag räkna med i min kost fast jag vet att det är vinet som orsakar så mycket skit.

Dricker jag inte vinet så äter jag nästan konstant istället. Då kommer sockerbegäret också. Tack och lov har jag lyckas hålla vikten någorlunda i schack trots antingen vindryckande eller ätande.

Varför kan jag inte bara vara beroende av träning och välmående? Varför måste beroende alltid vara så jävla negativt och jobbigt med så mycket förstörelse för kropp och själ?

Jag ramlade av rejält nu.....8 dagars vindryckande nu........jag håller på att försöka kravla mig upp igen......när jag väl är uppe igen vet jag inte.....pengar för vin finns inte men det hjälper knappt för vin och sprit finns det gott om hemma......sambon skulle anse det dumhet att hälla ut allt....han tycker inte det finns ett problem.....nej jag får klara detta själv trots dricka hemma.

Kram

Japp 21 000 kr kan man göra roligare saker för och må bättre.

Det är skit att a-jävulen skiter fullständigt i kostnaderna precis som vår hälsa.

Det är bara att kämpa på

Kram

F.ö toppenbra skrivet av Steglitsan! Instämmer till 100% !

Klart du passar in här! Vi är alla både starka, svaga, sköra , - mänskliga. Vi har väl alla tänker jag gjort första steget mot att vilja förändra och förbättra våra liv - genom att börja erkänna för oss själva att vi verkligen har problem med alkohol, och vill göra nåt åt det. Sen är vägen dit inte spikrak, men nånstans måste man ju börja. Jag tycker du verkar vara en jättehärlig och äkta människa av bara det lilla
jag läst här! Följer dig gärna här på forumet, och ser fram mot mer inlägg från dig, med tankar och känslor, precis som du gjort hittills :)
Kram!

Tack Blomman!
Jag är så tacksam och glad att jag hittat detta forumet!

Jag räknade ut att jag det senaste halvåret lagt ca 3500 kr/mån på alkohol. Helt galet :-/

Tack för pepp, oerhört viktigt och jag är jättetacksam för ert stöd! Jag kämpar på!!

Bra jobbat Malin, nu får du inte ge dig. Som du säger, de första dagarna kan vara ett helvete - men det finns något på andra sidan. Håll ut. Kämpa kämpa kämpa.....

Räknar man snabbt att om man dricker 1 flaska vin (70 kr) om dagen varje dag i ett helt år så har man druckit bort 25 550 kr.

Kanske dra från några dagar och lägg till dyrare vin och sprit så kommer årsnotan ändå hamna där eller högre.

Väldigt hög kostnad för att må så jävla dåligt varenda dag.

Jag önskar dig all lycka i ditt nyktra liv. Jag ser framemot att följa dig.

Håller fö med Hanna om att du ska vara glad att du har Sobril. Ta dem dock bara de första dagarna på nykterheten och med måtta. Så du inte hamnar i
ett till beroende.
Sen får vi krama våra hundar och vara ute och promenera våra hjärnor trötta. Det är nog vad jag ska göra idag. I kombo med att kolla filmmaraton på datorn

Toppenbra jobbat Rufus! Jag är i samma sits som dig, tar en timme i taget idag.

Tack! Idag är det dag 2 i nykterheten, och jag känner ångesten som direkt kröp på när jag vaknade. Måtte jag klara denna dagen helt nykter också.
Vad jag förstått så är det de första 4-5 dagarna som är jobbigast , och sen börjar det vända.

Låter som en toppenbra ide att istället lägga pengarna man sparar i en burk! Oj vilken rejäl utomlandsresa man skulle kunna göra varje år mm!
Helt galet vilka pengar man lagt på alkohol :-(

Härligt att läsa ditt inlägg Santorini! <3

Tack för din fina hälsning i min tråd. Jag vet att jag skulle tycka om dig också. Eller rättare sagt - det gör jag redan.

Har också boken Steglitsan bredvid huvudkudden, men jag kommer inte vidare i den... Ska försöka ikväll igen. ;-)

Tänker på dig. <3

Sådär i efterhand - fantastiskt bra jobbat vännen! Du är amazing! <3

Shit vad bra skrivet.

Du är ju jätteduktig! Jag håller verkligen med Malin79 om att hundar och hundpromenader är bland det bästa som finns när det gäller att mota ångest. Bara att borra ner nosen i pälsen och känna lukten av hund. . .

Om jag var du skulle jag inte vara rädd att ta en Sobril när det är som värst. Det är ju en av de medicinerna som verkligen hjälper, var glad att du har dem! Dessutom får du ytterligare en anledning att inte dricka när du tagit dem, för den kombon är inte rolig.

I min kalender på länge! Känner mig lite småstolt såhär på morgonkvisten. Skakar mindre, men ångesten är dubbel jämfört med igår. En timme i taget, och håller i tankarna att för varje timme som går blir jag friskare.

Du har kommit långt, den första tiden är viktig för att man brutit vana. Jag tycker att det sen blir lättare undan för undan, naturligtvis med vissa perioder av sug. Men är man inställd på att förbli nykter och fokuserar på fördelarna så går suget om och man går starkare ur det.
Så bra att du tyckte om mitt inlägg. Lite rädd att nån ska ta det som "se vad bra jag är" när min avsikt är att berätta att det finns ett bra liv utan alkohol. Att man inte behöver gå och sakna det resten av livet utan att de blir nåt som är skönt att inte behöva.
Jag läste i din tråd att du blev arg på din man då han drack för mycket, sånt man inte brydde sej om då man själv drack. Jag har kämpat mycket med det, varit både arg och uppgiven. Men här har det nu blivit riktigt bra och jag berömmer min man, t.ex på semestern sa jag att jjag upskattar att han skött sej så bra. Han säger själv att det är ju inte lika roligt att dricka ensam.
Självklart blir jag glad om du hittar nåt i mina inlägg som du kan och vill ta till dej.
Bra jobbat, fortsätt så!