Senaste kommentarerna i forumet

Hej! Uppfattar jag det rätt att både du och din kille knarkar? Du dricker en del också? Jag skulle omedelbart ta kontakt med läkare och få hjälp med behandling. Kanske någon form av medicinering och behandling/terapi. Vad tror du om det?

Såg att du ramlade i helgen. Synd..jag vet precis hur det känns. Har gjort samma sak, så många gånger. Det är hemskt..Men en sak har jag lärt mig, som äntligen gått in i huvudet..

Man måste titta framåt! INTE gräva ner sig för varje gång man ramlar till, för så länge du fortsätter framåt och inte ger upp, så kommer du nå ditt mål. Förr eller senare!

Så lär dig av misstagen, fundera vad du kanske kan göra annorlunda nästa gång du kommer i samma läge..men släpp det sen!! Du fixade förra helgen! Du kan fixa nästa..eller hur? Sen är du tillbaka på rätt väg igen..Starkare än förra gången!

Du kommer fixa det! Jag tror på dig!

Kram Mic

Är det just nu.
Den hemska begravningen närmar sej. Vet inte hur jag kommer att fixa det här.
Tänker mest på att ta semester från hjärnan med alkohol när eländet är över.

Känns bra. Helgen har gått bra med hårt utomhusarbete hela gårdagen. Kändes skönt att vara trött efter hårt arbete och inte vinet.

För dina klarsynta och ärliga reflektioner över livet som nykter och den nyckfulla snåriga stig den innebär att gå på.
Själv är jag bara i början av den stigen och har tagit ett stapplande steg. Nio dagar utan alkohol nu:)
Har hängt här och läst i ett år men nu först har klockan klämtat för mig att ta det första steget. Nådde den för många här välbekanta geggiga botten till slut.
Förändring måste ske!
Har längtat så efter att slippa..slippa vakna tung i skallen och mosig med sursmaken i mun efter de där tre, fyra glasen vin som blivit en vana vardag som helg då det gärna blev några glas till.
Det är såå mycket jag längtat efter som ett liv utan A gift kan ge! Komma tillbaka där jag befann mig innan hjärnans belöningssystem blev rubbat. Då är jag egentligen tillbaka till ett dunkelt förpubertalt mitt av 70 talet, innan man smakat på gifter.
Satt en kväll och tittade på"En clown till kaffet" (förmodligen med ett glas vitt) när Sven Melander var med, la märke till att han inte drack vin som de andra (alkoskada bara det;) och han berättade öppet om att han var nykter alkoholist, han hade känt hur A tagit en alldeles för stor plats i hans liv och ville komma tillbaka till den där känslan när man var barn och blev lycklig av att få öppna en kall Trocadero och äta en bit nybakad sockerkaka.. jag blev alldeles varm och kall inuti och förstod precis vad han menade! Kände att ja dit vill jag med!

Det flimrade förbi i mitt minne hur jag sitter i trädgården hos farmor, solen gassar och det doftar kaffe och sommar, det surrar och kvittrar överallt. Det vita trädgårdsbordet är dukat med små vita koppar och fat med blå blommor på, kolsyrebubblorna ploppar i mitt glas läsk och jag biter i en bit mjuk vaniljsmakande sockerkaka...110% sommar och allt var bara total tillfredsställelse. Trocka var även min favvoläsk när jag var barn. Han satte fingret på!
Det gör du med Berra, dock har jag inte läst allt du skrivit här men ramlat på dig tillräckligt många gånger för att säga som säkert du hört fler gånger här: du borde samla allt du skrivit och ge ut som en bok!
Du har skrivandets gåva!
Jag är säker på att dina reflektioner och berättelser hjälper andra. De hjälper mig. Ser du dig sittandes i TV soffan på Nyhetsmorgon och berätta om hur boken kom till?;)

Kram och ha en fin dag!

Nej det är betydligt lugnare nu än i förra veckan där höll jag på att förlora greppet totalt.
Har nog för mycket saker att hålla reda på i mitt huvud, det är konstant fyllt av tankar, försöker hålla ihop trådar från alla håll.
Jag är ju också en känslomänniska som läser uttal och uttryck istället för vad som sägs, så det väldigt mycket information som skall passera skallen.

Just nu har jag och frugan tagit ledigt en vecka, så jag slipper förhoppningsvis samtal ifrån jobbet, men man vet aldrig, ibland får jag känslan av att jag är mer gift med jobbet än med frugan, jag tillbringar mer timmar med jobbet än med henne...

Men ledigt är det så ihelsifyr heller tvärtom så kanske vi har tagit oss vatten över huvudet, nu är det full fart men på ett annat sätt...
Vi byter ut köket, total utrensning, tillbringat timmar på Ikea med deras köksinredare, timmar med att dra i lådor och luckor, fundrat och kompromissat, ritat och ändrat.
Blivit sågade med fotknölarna för att våra idéer har varit för vidlyftiga, men till slut så kunde vi göra ett resolut beslut.
På torsdag kommer köket med ett par hundra enheter då gäller det att vi har ytan klar, för vi har ingen annanstans att härbärgera grejerna.

Igår tömma skåpen och lådorna, gå igenom vilka pryttlar som ska få följa med in i nya köket, mormors gamla kinesiska porslin fick hamna på återvinningstationen, tillsammans med åtta andra pappkassar med brickor och annat bröte, mina första tallrikar jag fick i flyttpresent fick gå samma öde tillmötes.
Suck!, men en nödvändighet, man kan inte hålla fast vid gammal skit, utvecklingen måste gå vidare.
Vårat kök är nu en del av vardagsrummet, lite campingkänsla med trangia, micro och vattenkokare.
Närliggande pizzerior och korvmojjar har en lysande framtid under nästkommande veckor.

Idag riva ner överskåpen och fläkten, knacka ner lite kakel, sålt diskmaskinen, rivit bort det elektriska osv.
Handlat lite virke på byggmarknaden och under morgondagen sätta nytt innertak med fräscha nya LED-Spot'ar.
Vårt kök är från mitten av sjuttiotalet, så det har verkligen gjort sitt.
Det känns lite konstigt att se förödelsen med stora hål i väggarna, sladdar som hänger.
Man tänker bara ujuj-uj, vad har jag gett mig in på?
Men jag vet att jag kommer att klara av det, jag har ju faktiskt byggt ett kök på landet tidigare, så det kommer att gå, det måste bara gå...
Hoppas att jag "håller" och inte rasar ihop att både fysisk och psykisk utmattning, det blir en massa saker att försöka hålla samman, logistik och effektiva lösningar...
Frugan har jag utsett till arbetsledare, hon gjorde ett utmärkt jobb i somras då hon dämpade min iver så att det blev hanterlig med husmålandet t.ex.

Det är mitt liv just nu, aldrig en lugn stund, alltid något som måste fixas, men vila det får man tids nog göra i graven.
Omväxlande, jajemän....spännande, jajemän, kommer jag att vara stolt då, något så fruktansvärt.

Har f-ntaimig inte tid att ens funta på att kröka.

Berra

Inga biverkningar på mig. Tarven tablett tre gånger i veckan måndag, onsdag och fredag. Har provat att dricka på antabus. Slutade nästan med ambulans

Det är ju helt rätt det där med barnen. Hade inte dem i helgen och därav den extra blöta tillställningen. När de är hos mig blir det betydligt mindre vin men ändå.. Salongsberusad är jag definitivt i deras närvaro. De märker garanterat av något och det är till största delen för deras skull jag vill sluta helt. De är värda bättre. Antabus har jag ingen erfarenhet av. Ännu iaf. Kanske någon annan vet och kan förklara?

Bakslag kommer tyvärt men man måste ta nya tag och göra sitt bästa

Blev glad av din välkomsthälsning.
Tycker det är bra att du har så många veckor utan A i snitt, för kroppens skull. Jag blev lite trött fixeringen här ett tag. Men forumet är bra och hjälper om vi vill.
Härligt med Alperna och åka skidor länge, långe nedför backen. Ni kanske får massa sol också.
Bara du som bestämmer om du vill eller inte ha drycken med A i. När jag hade bestämt mig var det inga problem, bara stolthet och energi över att vara ren, stark och mig själv, dagen efter! Man ångrar aldrig en nykter kväll! ;-)

Kram och njut av ledigheten, utsikten och åkningen!

Hej Vickan69 (eller Nickan). Jag har saknat dig på forumet. Ledsen att höra att du inte lyckades fullfölja din nykterhet men du är i gott sällskap. Jag var inne på min fjärde vita månad när det sprack i november. När väl återfallet kom blev det liksom mycket tyngre att "börja om från början" igen. Just nu klarar jag bara av att hålla mig helt nykter två till max tre veckor. Senast nu i helgen sprack det. Jag vet inte hur du känner just nu men själv har jag absolut viljan men jag blir lika förkrossad för varje gång jag lyfter glaset igen. Jag, liksom du, (och säkert många andra) haft svårt att koppla av arbete och andra problem som dyker upp. Jag ältar det fram och tillbaka och blir förbaskat stressad att inte kunna få ro utan alkohol.

Visst, alkoholen hjälper för en kort stund men så fort ruset kommer blir det istället en kamp att fortsätta dricka och se till så att alkoholförrådet räcker. Jag ska iväg och åka skidor i Alperna om ett par veckor och är så orolig att jag ska falla igenom där också. Jag ska försöka (måste) bli mer aktiv här på forumet och ta hjälp av alla er andra som kämpar.
Allt gott/Tjalle

Tack snälla,det värmer.

Hur fungerar Antabus, och vad har det för ev biverkningar? kan alla få det, vad är kriterierna? tacksam för svar

AnnaMia77: tycker det är starkt att våga erkänna för sig själv att det gick åt helvete...ofta vill man inte se sina brister för det blir så smärtsamt att klara av, när man redan mår dåligt och ens självkänsla är på botten! är själv i ett beroende som jag just tagit tag i....genom att skriva här så vet man att man inte är usel eller att det är omöjligt att klara av att ta hjälp....men egentligen så vill jag bara ta till den öppnade boxen i köket och slippa må dåligt.

För att göra det här enklare, måste jag nästan dricka nåt alkoholfritt i vinglas när jag fixar helgmiddagarna (mitt favorittillfälle till vinsippande). Men ack så trist med Cola i glaset. Nu hittade jag ett underbart alternativ. Var inne på The English Shop, och de har ju så mycket roliga alkofria vuxendrycker. I snygga flaskor, som gör att det känns mer glammigt än läsk. Köpte upp mig på lite skumma grejer som ingefärslemonade. Och plötsligt kändes det en aningens festligare! Ett litet tips.
Annars går det väl bra, tycker jag. Lite FÖR bra. Blir rädd för det, att jag ska göra den känslan till ett bevis för att "SÅ farligt är det nog ändå inte". Men ska försöka vila i det positiva, även om det aldrig varit min starka sida.
Hur som helst; idag är jag inne på dag 25. Och det tänker jag fira med att kolla på House of Cards i soffhörnet och låta resten av familjen ta hand om det som måste tas om hand.

På'n igen, bara! Om det vore lätt skulle vi ju inte vara på det här forumet. All styrka till dig!

Det behöver inte gå ett enda steg längre. Idag kan du kolla på nätet och i morgon vet du vart du skall vända dig för att få hjälp (irl).

Du skrev tidigare att barnen inte säger något och "att de är vana". Det kan stämma att de är vana, men det betyder inte att de inte tar skada. Låt dig inte tro att barnen mår bra bara för att de inte protesterar, eller för att de aldrig sett dig väldigt berusad. Ju mindre de säger desto större är risken att de lider i tysthet. Jag talar av egen erfarenhet, både som barn och som förälder.

Lycka till och låt inte min hårda ton skrämma bort dig. Du är på rätt väg här.

Igår hade jag många tankar på ett glas vin men jag agerade inte på dem.
Jag var tillsammans med ett trevligt gäng väninnor och vi åt god mat och tjötade. Alla drack vin utom jag. Jag sa att jag ville låta bli för jag drack för mycket i höstas och det var så klart inga problem. De är kloka tjejer och fattade direkt. Upptäckte hur gott tonic water är utan gin. Tog bilen hem.

Nu ska jag handla och umgås med familjen hela dagen och jag har ingen bakfylla. Underbart!!!!

Jag är klar i huvudet och det känns så skönt. Mitt minne är bättre och jag lever inte som i en dimma längre. Livet utan alkohol är så mycket bättre än man kan tänka sig. Jag fortsätter stå emot a-jävulen allt jag kan :) 63 dagar nu......

Det gick inte så bra :( blev en blöt kväll igår med alldeles för mycket vin. Hade intalat mig att inte dricka så mycket (precis som alltid) men det funkar ju inte. Hopplöst och idag vill jag bara dö. Hur långt ska det behöva gå? Tack för att du bryr dig FF!

Hur går det för dig denna helgen?
Allt gott
/FF

Saknar er all ff-vänner.
Livet började snutta för fort. Har ett jobb där arbetsbelastningen är helt omänsklig ganska ofta. Jag jobbade så mycket och med alla privata aktiviteter slutade jag att skruva hör och senare också läsa.
Länge gick min alkholrelation bra men såklart när arbetsbelastningen och jobbpressen legat hög länge och svårt att sova lät jag vinet komma till hjälp. Måttligt till en början men sakta innan jul började de gamla takterna ta över. Skit!!! Jag åker dit nästan varje december när mörkret påverkat mig länge nog och jobbet tagit överhand.

Så arg på mig själv. Har nu läst här igen hela dagen och även min egen gamla tråd. Fick skaffa nytt nick då jag låste kontot ;-) Och lika bra är väl det. Nickan som nickar till eller som alltid säger ja fast jag borde fatta att det inte går ihop.

Ja, ja. Bra jul men drack en del och sedan tillbaka i jobb. Jobb, jobb, jobb och vin till helgen och så lite på vardagen... Tillbaka i hög konsumtion och A som styr. Blivit ngt slag befordrad men vill egentligen inte ha denna roll med ännu större ansvar, mindre tid och galet tempo.

Kroppen har sagt ifrån sedan en vecka. Börjar om och får starta ny tråd i nytt namn, helt enkelt!

Nu kommer varje inlägg TRE gånger.
Bingo!

Tredje vinfria helgen.
Faaaaan vad skönt.
Är i stugan och matar småfåglarna och går långpromenad i bitande kyla .och blåst. Känner mej välvädrad efteråt.
Närmsta systembolag tre mil bort .
I stan har jag fyra st inom fem.minuters promenadavstånd.

Tredje vinfria helgen.
Faaaaan vad skönt.
Är i stugan och matar småfåglarna och går långpromenad i bitande kyla .och blåst. Känner mej välvädrad efteråt.
Närmsta systembolag tre mil bort .
I stan har jag fyra st inom fem.minuters promenadavstånd.

Tredje vinfria helgen.
Faaaaan vad skönt.
Är i stugan och matar småfåglarna och går långpromenad i bitande kyla .och blåst. Känner mej välvädrad efteråt.
Närmsta systembolag tre mil bort .
I stan har jag fyra st inom fem.minuters promenadavstånd.