Senaste kommentarerna i forumet

Läsa är bra! Visst är det en verklighetsflykt, men ganska oskyldig som jag ser det. Gott Nytt år på dig Tjalle! Verkligen!

Fia

Kul att du kommit iväg till gymmet! Skitjobbig och segt i början men sen vänder de :) hur går de med antabusen? Vad tror alkoholläkaren att din deppighet beror på? Vinterdepression?

Tycker de var bra att du skrev här. Att bara få sina tankar på pränt i text och ventilera sina funderingar släpper många orostankar! Jag känner också igen den där grupptrycks känslan i att dricka och rädslan att hamna utanför eller tappa sina vänner om man inte "följer normen" tidigare kände jag att jag nästan pliktskyldigt drack ute på nån fest eller klubb....medans jag samtidigt dagdrömde om hur skönt de hade varit att istället bara ligga och skeda med nån i soffan, äta popcorn o se film! Och alla andra normala aktiviteter som man kan göra nykter, men INTE full. Tycker du ska boosta lite styrka och ta allt i lugn takt. Göra saker du gillar, skämma bort dig med nåt lyxigt och ge dig själv egentid! :)

Tycker dagarna svischat fram och har varit lite disträ. Koncentrerat mig på att hitta spännande och outstanding recept på nyårsrätteŕ då vi kommer ha vänner på besök. Och alldeles nyss hipps vips så kom DET! Jag glömde helt bort att jag är tillfällig nykterist! Jag började planera välkomstdrinkar och hann flera minuter fundera på olika sorter. Fruktigt, exotiskt...innan jag insåg att "Herregud, jag kan ju varken inte göra dom här drinkarna eller provsmaka dom. Jag går på antabus" Känner mig lagomt dement och fnissade som en galen människa när ja kom på de.. tur jag "kom ihåg" det nu istället för att råka provsmaka i morgon inför massa vänner och bli alldeles röd i ansiktet av antabusen. Men det är väl bra att jag sysselsätter mig så pass? ;)

Fick i uppdrag av frun att inhandla det som skall inmundigas till nyårsmenyn. Det blev både rött, rose, snaps o konjak och skumpa! Det är ju nyår...
Jag protesterade icke, hon har hört mina kommenarer om att sluta dricka så många gånger. att jag ansåg det onödigt att ta upp den diskussionen eftersom hon ändå skulle se på mig med ett klurigt leende, typ sånt som (have i heard that before...).
Hon anser inte att jag har problem, inflikar bara med att om det känns så för mig, drick lite mindre istället. Men det FUNGERAR INTE för mig, its all in or nothing!! Många höjer ett varningens finger kanske för att utsätta sig i denna situation, med tillgängligheten att dricka så påfrestande nära.
Men jag vill som sagt kunna umgås fastän det serveras alkohol och dom som vill får dricka hur mycket dom vill, men för mig är det slutdrucket.

Jag har redan klart för mig att det blir cola istället för rödvin, när vi kommer så långt som till skumpan, då noterar ingen mera vad man har i glaset :-)

Julen var så lugn och rofylld som jag hade hoppats på. Traditionell julmat fanns på bordet men i lagom mängder. Blev en halv alkoholfri öl till sillen och lite julmust. Det är egentligen egendomligt hur man kan stjälpa i sig den ena litern starköl efter den andra men när det alkoholfria kommer på bordet räcker det med något glas.

Så kom då äntligen lite snö och solsken. Långa, långa promenader under de ljusa timmarna har det blivit. Känner att kroppen "svarar" rätt så bra och har tom vågat mig upp på löpbandet några gånger. Insomningstabletten har halverats och sömnen ganska bra. På det hela taget mår jag bra och suget är under kontroll. Idag var vi och nyårshandlade. Rätt så skönt att inte behöva tänka på bolaget utan jag kunde koncentrera mig på matvarorna.

Det finns några tillfällen när alkoholsuget gör sig påmint dock. Det ena är när jag går förbi en pub och ser någon läppja på en kall öl. För ett antal år sedan, när min alkoholkonsumtion var lite mera i schack, var bland det skönaste jag visste att slinka in på en pub en lördagseftermiddag med en kvällstidning att bläddra i. Idag törs jag inte riktigt tänka tanken ut för jag vet att jag skulle bli ordentligt bladig innan jag hann läsa tidningen slut.

Det andra tillfället är mellan tre och fem på eftermiddagen, speciellt den här årstiden när det är mörkt. Jag känner mig lite småsugen på något och då vet jag att det är fara å färde. I teorin är allting så enkelt, dvs drick aldrig första glaset. I realiteten är det stundtals värre. Det gäller att vara på sin vakt mest hela tiden. Det kan gå så otroligt fort från tanke till handling.

Imorgon är det nyårsafton. Lite alkohol finns hemma men är egentligen ingenting som oroar mig. Det är alldeles för små mängder för att det ska "vara intressant" för en gammal alkis som jag. I vilket fall som helst ser jag fram mot god mat och trevligt sällskap. Dessutom har jag mina böcker som är en "räddningsplanka" för mig. Det är ett alldeles utmärkt sätt att skingra sina tankar och komma bort från den ibland karga verkligheten.

Ett gott slut önskar jag er alla/Tjalle
(Blött nyår i rubriken syftar på att det verkar komma en regnskvätt under morgondagen)

Inte riktigt där ännu. Min pappas tillstånd är oförändrat, så ingen vet riktigt vartåt det här bär. Du har säkert rätt i att något kommer att hända inombords, men det är nog annorlunda att förlora en förälder som hunnit bli 90, än en som är dryga 50.

Välkommen hit,

När jag läser vad du skrivit kommer jag att tänka tillbaka på tiden jag var i din ålder. Visst kunde vi vara jävligt besvärliga mot dem som inte ville dricka. Tyvärr hörde jag nog dessutom till de besvärligare på den punkten. Men alltid fanns det dom som klarade av konststycket att vara med och vara roliga fast de inte drack, eller var med bil.

Har du funderat på hur det är för dig själv? Känns det svårt för dig själv att inte "få" dricka om du är ute med kompisarna och de dricker? Blir du obekväm och i så fall varför? Kan du ändra ditt beteende så att det inte är stor skillnad för andra om du dricker eller inte? Jag köper inte helt det du säger om att svika dina kompisar. Åtminstone inte som enda orsak.

Jag absolut inte säga att du gjort eller gör något fel. Men det att det är oftast lättare att ändra på sig själv än på andra och du kanske har andra möjligheter kvar än att helt byta vänner? Pröva på att vara med i början av kvällen (med vatten i glaset) och gå hem tidigare?

Just my 5 pennies, Lycka till.

Att ge en dildo i födelsedagspresent på detta vis. Och opassande. Ungefär som att hans goda practical joke och hans skratt skulle ha företräde framför hur du kan tänkas vilja bli bemött och uppvaktad på din dag. Tycker du gjorde helt rätt som lämnade!
Bra gjort att inte dricka oxå.
Hoppas nu att din tillvaro kan få vara desto trevligare i kontrast mot detta offentliga förödmjukande som jag tycker ovanstående är ( utan att vara pryd i övrigt faktiskt, men det finns tillfällen och det finns tillfällen)
Födelsedagskrami efterskott, M

Grattis på födelsedagen !!!!
Jag är ett år yngre och behöver ingen dildo heller .
Ursäkta att jag skrattar för det gör jag ......va inte arg nu mer !!!
...........att ge presenter eller att lämna de tillbaks !!!
När jag har lämnat mitt ex för tre månader sedan så har jag packat allt jag fick från honom i en påse , åkte dit och ställde allt framför dörren .
-Vad ska jag göra med det , frågade han .....
-Den fina pärlhalsbandet du gett mig på min 50-årsdag kan du spara till nästa kvinna som ska lämna dig snart hon med om hon upptäcker att du dricker.
Härligt Fia att du drack inte och strunta i konstiga människor . Kram

Tack villveta och PP för julhälsning. Det kändes fint. Nu till födelsedagen som inte gick lika fint. Jo nykter var jag - börjar bli en vana - tvi tvi. Spotta i näven. Så min 51-årsdag ( shit. Vart tog åren vägen?) firades på krogen. Så har vi "alltid gjort". Jag, maken och några vänner. Vi har i våran bekantskapskrets en man som inte är riktigt rumsren men som jag och maken har betraktat som en frisk fläkt. " Han jobbar ju med TEATER, vad kan man begära? "

Karldjäveln ger mig en - vill nästan inte skriva det - en dildo i present. Nu när jag är singel liksom...om jag inte hellre vill till titta upp till honom. Hö hö. Jag slänger presenten i bordet och tar min jacka och går. Utan att förklara mig för mina övriga födelsedagsfirare. Men jag tror de fattade. Maken kommer efter och jag var SÅ nära att ge efter för den där djävulsrösten som sa " Bara ett glas Fia, sen kan du skratta åt det. Alla 50+ singlar kan behöva en dildo"

Men jag stod över. Grät mig igenom skiten istället. På bussen då jag vägrade åka i taxin som maken vinkade fram. Just då avskydde jag honom. Avskydde alla med penis. Odag gör jag det inte. Det finns dina män. Som min make, PP, LP och många fler.

Men ni medkvinnor. Kan vi inte bara nöja oss med dom? Kan vi inte besluta oss att inte längre kratta rent framför de vrak som finns? Teaterkillen har både ringt och messat men jag svarar inte. Han har antagligen en ursäkt på lut - eller det vet jag ju från SMS - men jag kan inte förlåta.

Dildon då? Fick höra av väninnan som var med att servitrisen tog hand om den. Hon var ju ung och har kanske inga No no.

Jag har det. Behöver man en dildo så köper man den själv.

Överreaktion? Alltid

FridensFi

Det känns som sagt bra att göra det här även fast man känner sig rätt misslyckad. Jag tror dock att den känslan kommer förändras, behöver bara tid.

Nu kör vi!! :)

Hej Dagsländan!

Vi är nygamla börjare båda två tror jag.

Att tänka att jag aldrig mer får dricka gör mig så rädd att risken är stor att jag dricker bara därför. Det är för mig för svårt helt enkelt - har prövat många gånger. Men, jag kan lova mig själv att inte dricka idag - vad som än händer. Det beslutet står jag ut med och det har jag tagit. Idag ska jag vara nykter - det räcker för mig just nu. Kräver inte mer av mig själv. Är just nu så vinglig att alla tricks är tillåtna.

Kram från Glimma

Jag har kommit ur sängen en hel del, men det är lite deppigt i botten. Igår träffade jag en gammal vän på stan o berättade om att jag druckit för mycket vin och att jag träffat en läkare å att det bästa för mig var att avstå alkohol helt.
I förrgår var jag på gymmet, det skulle vara grymt att komma iväg idag med.
Tack för din uppmuntran, SL, kram tillbax!

På torsdsg fyller jag år. Det stora jämna. Undrar om resten av mitt liv kommer att vara helt nyktert? Undrar om jag äntligen ska börja träna musklerna och bygga den där snygga superkroppen? Undrar om jag ska ta tag i och börja jobba på min bristande sociala egenskap?
Ja, vem vet... Vad jag vet är att allt hänger på mig själv. Om jag hittar styrkan att ta tag i mitt liv och göra något bra av det. Jag hoppas det. När jag inte längre tar mon tillflykt till alkoholen så finns en öppenhet, ett nyöppnat sinne (?), som tittar utåt, utanför hemmets väggar och vill göra något, ut och uppleva!
Inte så dum känsla så här både inför ett nyår och ett nytt år av mitt liv.
Gott Nytt År önskar jag er och att ni finner harmoni i ert liv!

...på det tvåtusenfjortonde året...
Kanske ett av de mest händelserika i mitt liv, eller?
Mitt nästkommande år ska bli ett av de mest intressanta hittills. ..
Det mesta har nog hänt i mitt medvetande, att vara närvarande, att vara mitt i livet, inte längta tillbaka till något, inte längta framåt för mycket, utan att vara där jag precis är...
Att leva med tillförsikt. ...

Eller som 100-åringen sade, livet är som det är, och blir som det blir.

Är mellandagsledig och gör som jag har skrivit så många gånger förut på forumet, städar det där j-vla garaget, det verkar som det grisar ner sig självt.
Nejdå jag vet vem som grisar ner det, det är ju jag till 80%, sommarens husmålande och tvättstugans renovering har satt sina spår.
Fick en ny verktygsväska av barnen i julklapp efter det att de hade sett min röra med verktyg i tvättstugan.
Men jag hade inga verktyg kvar att lägga i den, de låg i röran i garaget, var tvungen att köpa en ny vinkelhake i höstas då jag inte fann den förra, nu hittade jag tre...
Tre meter hylla rasade ner efter jag hade lagt upp för mycket grejer på den, så jag måste SLÄNGA saker också, suck!
Gamla färgpytsar med stenhård färg i, inget att ha...
"Bra-att-ha-prylar", sladdstumpar med kontakter till gamla stereon som är 30 år gammal, en sony-freestyle som jag har sparat av nostalgiska skäl, eller för att den kostade så mycket pengar just då..?
Måste lära mig att inte leva i det förgångna, kassettbandet är dött sedan länge tillbaka, men det var en avgörande teknikpryl då...
Ingen ungdom idag vet hur man räddade ett kassettband med en sexkantig blyertspenna.
Lite glad över att jag har fått genomlevt det, jodå jag testade mormor & morfars gamla stenkakor också, 78 varvare, mp3 blev jag aldrig bra på, men var duktig på rullbandare och att använda både vhs' en och cd-spelaren som musikmedia, vinylsvarven's sista pickup'er åkte i sopen just idag också.
Allt heter idag Spotify, och glad är jag för det, finns ingen cd-hylle-vägg i världen som kan rymma all denna musik.

Tänker inte avlägga några nyårslöften i år, har funderat på att fimpa rökandet, men vet inte hur stark motivationen är för detta.
Vill inte utlova något i förhand som jag inte har förmåga att kunna hålla.
Men röklukten i kläderna och ansiktet börjar bli jobbigt, hetsen över att alltid ha tillräckligt med röka hemma är också ett problem, liksom utgifterna.
Känner ett obehagligt tryck över bröstet och vet att åldern börjar ta ut sin rätt, man är inte ung och odödlig längre.
Dieten sprack ordentligt under julen, har backat minst ett halvår, men den kanske är lättare att återhämta när det gick så snabbt upp i vikt.

Har investerat i en flaska bubbel som är alkoholfri allaredan, vet att mitt nyår kommer som mina senaste nyår fortsätta vara nyktert, där känner jag ingen tvekan längre.
Nyårshetsen verkar vara större i media än hur vi tänker fira den, lugnt och stilla med våra bästa vänner...

Båda fötterna på jorden och inte rida på för höga hästar där fallet kan göra ont blir mina ledord inför 2015.
Det gäller att leva livet när det finns och inte försöka ändra på det i efterhand.
Genom att inte skapa ånger så finns det heller inget att ångra, det blir som det blir.

Må nästa år bli mitt bästa år hittills, bara jag kan införliva det, hoppas det blir det för er andra också.

Höjer mitt smala glas på fot, tittar på de pärlande bubblorna och utbringar en skål för det som har gått och komma skall, inget sagt om att innehållet innehåller något med alkohol i.
De som känner mig vet, de andra behöver heller inget veta, det blir enklast så...
Att de tar det för givet att man ska bli berusad på glasets innehåll, det är ju deras problem.
Mitt liv, mina val...

Berra

Båda mina föräldrar dog när dom var 54 år. Man kan ju prata mycket om hur sånt påverkar en, men när mamma eller pappa är på väg att lämna in så omdispostionerar ens rötter sig på nåt sätt. Jag är inte alls intresserad av nåt alkoholintag. Jag vill bara veta hur du mår. Pusspuss.

Upptäcker jag mer och mer. Jag är så galet liten och ängslig. Faktiskt är det på det viset för mig att när en människa lämnar rummet där jag är så står jag knappt ut. Därav drar jag slutsatsen att när det den gången i mitt liv var bra några dagar så vill jag hela tiden tillbaka till det. Jag vill hela tiden ha min mamma nära som sjunger vaggvisor för mig. Det var något som gick fel den gången jag skulle ta mina första steg.

Jag försöker hela tiden trösta mig på substitut efter det.

Stor kram alla, SL, återkommer om några fina boktips. ♥

Du har hittat hit, reggat dig och börjat läsa. Du har redan tagit ett ordentligt kliv. Grattis och välkommen men framför allt till din första dag. Stort!

Hur känns det med deppigheten M? Kommer du upp ur sängen?

Stor kram till dig och du, glöm inte att vi går mot ljusare tider nu :)

Så otroligt stort och bra att du tar emot vård. Den finaste julklappen du kunnat ge dig själv, och dina nära.

Det ÄR er tur nu!

När du är redo att komma tillbaka hit så finns jag här och väntar på dig Nyman. Dessutom behöver jag lite boktips. Hoppas få sig dig här snart igen. Ta hand om dig tills dess <3

Konstaterar vi båda har precis samma bakgrund! Jag har så många misslyckade försök bakom mig o det smärtar och. tär på en
något fruktansvärt för varje misslyckande!
Kamske är det vår tur denna gång!!

Detsamma, ha det bra själv!