Senaste kommentarerna i forumet

Ganska schysst klubb om jag får säga det själv.

Hitta ditt sätt. Om du stänger alla tillfartsvägar kommer alkoholen inte åt dig. Det är kanske så du måste gå tillväga in the end.

/Lena

:)

Jag är ledsen.
Jag är utmattad.
Jag är rädd.

Har inga problem med att inte dricka men allt finns kvar.
Ja, rädd är just vad jag är.

Ser inte ljust på framtiden,
ser inte ljust på mig själv.

Gå på AA Meredith.
Gör det.

Kram E

Tänkte likadant varje gång jag drack. Tre öl sen bra. Blev 6 öl och en flaska jäger. Vi som har problem kan inte bromsa. Visst man kan använda a som kortsiktig flykt men det kommer ge långsiktiga grava konsekvenser. Vill bara varna dig, pratar om egna erfarenheter. Du styr inte drickandet, det gör alkoholdjävulen i dig. Ta väl hand om dig nu.

Frågan är ju som ovan? Jag kunde också måttlighetsdricka men det kanske jag kunde göra 20 gånger i rad men jag visste inte vilken av gångerna det kunde slå över. Vet du det? Är du säker på att det stannar vid 3 glas? Vill absolut inte såga ditt val men jag resonerade på samma sätt och det slutade inte så bra. Man tenderar att hela tiden rucka på reglerna man sätter upp. Ähh bara tagit tre glas, kan ju ta ett till. Det är det som är problemet för oss vinberoende, det är alkoholdjävulen i huvudet som bestämmer, inte förnuftet.
Sedan kan jag inte hålla med Ebba om antabus eller annan medicin riktigt. Alkoholbegär är en sjukdom och den kan man lindra med medicin, likväl som en pollenallergiker tar sina tabletter mot symtom kan väl en alkoholist lindra sina besvär om det nu går. Dock tycker jag att man på något sätt måste komma under behandling. Får önska er en fin helg alla från moralgubben Magnus.

Jag känner mig ok ändå, lite ångest, skjuter upp att sluta med alkohol, just nu är tanken sista vinet ikväll.
Har kollat upp tider på AA. Finns en måndagstid som skulle kunna passa.

Hur mår du goaste Ebba, är du rädd om dig? Är du en riktigt god vän till dig själv som du är för många här?

Kramis,

M

Hah! Hade en sån här nasty gulvitaktig beläggning på tungan förut som jag brukade ta bort med en tungskrapa. Helt borta nu! Ja, var precis och borstade tänderna så det är därför jag uttalar mig med sån entusiastisk visshet.

Och det var allt för i kväll, folks. Nattinatti.

Du hade ju intentionen. Tror helt enkelt att du inte var beredd på scenariot att det inte fanns nåt alkoholfritt på minglet och så blev du överrumplad liksom. Du har viljan i dig, vanligtjej, nu ska du bara utarbeta strategierna.

Stockholmsbesöket gick åt skogen. Grundade inför minglet med två alkoholfria drinkar med en kompis. Vi pratade och jag berättade att jag tyckte att det fanns en problematik kring alkoholen. Sen gick vi dit, där fans inget alkoholfritt, vi tog varsitt glas bubbel och det gick väl bra tills hon gick hem. Sen bar det iväg, mer bubbel + utgång å massa öl. Kom hem tre, Hade lovat att komma vid elva. Det hände inget allvarligt och var väl inte den vildaste av nätter, men jag blir så jävla besviken på mig själv. Vill ha det där läkarbesöket NU.

Aeromagnus - betyder mycket att du tror på mig. Grät när jag läste din kommentar. Kram och tack

Men så bra att du gillar't, SL. Tror jag skulle tycka det var trevligt att både lyssna på och titta på dig när du var i gång där på scenen. Tror du är behaglig, liksom.

Sköt om dig.

Har huvudvärken från helvetet efter en dag på helspänn. Känner mig bakis-apatisk. Men nöjd över det jag åstadkommit. Idag har jag fått stå på en scen och hålla låda, älskar sånt. Nu är jag dock utmattad och klar. Hoppas tabletterna kickar in. Bidrar inte med så mycket idag. Kram på er.

Fillifjonkan du klarar detta. Ta en dag i taget.

Tack för fina ord! Jag håller mig nykter och ber varje morgon om kraft och hjälp att hantera alla känslor (där ibland en stor dos ångest) som jag nu måste känna när inte alkoholen är där och bedövar och förstör. Sköt om dig själv också och stor kram

Såg det först nu, Moa, att både du och jag är femfemmor idag. Helt otroligt! Jag vet inte varför jag blir så glad, men jag blir det. Tack, kära Moa, för att du finns på forumet!
<3

/L

Jag hittade en länk här på alkoholhjälpen till en intervju med My Skarsgård. Klistrar in några tänkvärda rader: "Det är lätt att tro att man nog ska kunna dricka när smärtsamma minnen har börjat falna bort och lång tid har gått. Det är viktigt att komma ihåg att det kommer jag aldrig kunna. Jag kan leva ett fantastiskt liv, men jag kommer aldrig kunna dricka alkohol. Det är en trygghet för mig att ha den insikten, då behöver jag aldrig ens förhandla. Sedan är det viktigt att jag tar ansvar för att jag har den här sjukdomen. Att jag vet att jag ska vara försiktig med vissa saker. Stanna upp och återhämta mig. Det är farligt att rusa i väg."

Eller ruta 5 kanske man ska säga, för det är ju 5 dagar nyktert sedan helgens party. Tjejen är argare och besvikna än någonsin då jag hade lovat att inte dricka. Jag tycker själv inte att det spårade totalt men jag har nog ändå varit bakis och slö nästan hela veckan, antagligen lite less, ledsen och besviken på mig själv också.

Jag känner att jag får så himla svårt att prata med tjejen efteråt också för att jag har inga ursäkter kvar. Jag känner också att jag inte ger allt för att hon ska stanna kvar. Det är bara så jobbigt när bakisheten hänger över en för jag kan inte riktigt avgöra vart mina känslor är till henne just nu.. Jag känner mig inte direkt lycklig men kanske är det bara alkoholens fel? Antagligen till stor del men det har nog aldrig känts riktigt rätt heller tyvärr..

Jag vet inte vad jag ska göra men jag måste nog fortsätta satsa på nykterheten så jag hittar åt mig själv och kan känna hur jag känner.

Ha en bra helg och håll er nyktra så får ni en härlig måndag som lika gärna kunnat va fredag!

så fantastiskt bra uttryckt! Kan inte sägas tydligare. Acceptera, ju förr desto bättre. Glöm tankarna på normaldrickande, vad nu det är. Det går så väldigt bra utan alkohol. Jag brukar också tänka på det som allergi. Jag har en vän som är allergisk mot jordgubbar. Hon hamnade på sjukhus i allergichock och naturligtvis äter hon inte jordgubbar efter det, trots att det är så gott. Jag har också hamnat på akuten pga min "allergi", jag slog upp ögonbrynet en gång då jag troligen fick en kort svimning och föll handlöst i mark. Kunde slagit ut tänder eller vad som helst, nu räckte det med sju stygn i ögonbrynet. Men ja, jag drack nog efter det ändå och det hände fler olyckor. Innan poletten äntligen trillade ner. Kämpa på Fenix, det går. En dag är kvoten fylld

Precis så försöker jag tänka för det är ju sant. Alkohol är inte längre något för oss.

med dina 55 dagar. Känns för mig just nu så avslappnat att jag accepterat mitt tillstånd, det vill säga att jag genom arv och handlande utvecklat ett beroende som inte går att göra ogjort. Det blir liksom lättare då att möta tankar på alkohol, det är inte för mig längre.

var för samtal hos en alkoholist i går, nykter sådan sedan 27 år, och han sa till mig just detta, du har ditt genetiska arv, du har utvecklat ett beroende och det finns inget du kan göra åt det annat än att acceptera att så är fallet och lägga ned drickandet. Normaldrickare kan du aldrig bli.Det andra alternativt är att kapitulera med alkohol, det vill säg det som A-laget gjort och som man kan se följderna av i alla svenska stadskärnor. Det gick rakt in hos mig, så jag accepterar som det är, precis som jag är pälsallergiker. I båda fallen går det utmärkt att leva ett bra liv, utan alkohol och utan pälsdjur inpå sig.

Jag längtar till den dagen när det inte känns konstigt och utmärkande att inte dricka alkohol på en fest. Jag börjar undra hur många i min omgivning som går på fest för att det är kul att träffa människor eller om det främst är en chans att få dricka. Börjar luta åt det senare hållet. Inte många egentligen som träffas och tillbringar tid tillsammans, utanför familjen, bara för att det är kul att umgås. Eller så har jag helt fel och ser bara det jag vill se bara för att jag är där jag är.
Inne på min 55 dag nu sedan jag tog beslutet att avstå alkohol helt. Det känns fridfullt. Så länge det inte blir tal om fest. Länner mig inte bekväm där än.

Känns sm en tändaljusochmysa-kväll. Krypa ned inder filten och läsa lite.

Ja så känns det när jag tänker tillbaka. Det är skönt att tiden med missbruket bleknar och känns helt overklig. Min identitet nu är en som inte dricker alkohol, helt naturligt. Men jag vet ändå var jag kommer ifrån, det får jag aldrig glömma. Får aldrig bagatellisera.