Senaste kommentarerna i forumet

Jaha, och där försvann hela min tråd. Vad hä de admin?

Stort Grattis, Nyman!! Fan vad bra gjort :). / FM

Hej! Började röka och dricka i 12-årsåldern. Slutade med rökningen för många år sen för att jag bara ökade konsumtionen. Började snusa- samma där- mer och mer. Slutade med snus. Ser sent om sider att jag har samma problem med alkohol. Ett allt eller ingetbeteende. Kanske är man född med en rastlös personlighet som hittar olika vägar (droger, mat, sex, jobb, motion) att lugna ner sig på. Vissa vägar är ju socialt accepterade medan andra inte. Kanske hittar man en drog först ( nikotin) som blir inkörsporten till andra droger. Då har man redan kört upp ett beroendespår i hjärnan.
Jag tror även att mitt sockerberoende som jag fick som barn har spelat en viss roll och att det triggade min rastlöshet ytterligare. Blir som en kedja.
Numera har jag inget behov av cigaretter eller snus när jag dricker alkohol. Men det kan mycket väl vara så att jag dricker mer bara därför. Medan andra njuter av en cigg till ett glas vin så hinner jag dra i mig tre glas i stället. Summan av lasterna...
Det där var inte så mycket svar på din fråga kanske. Mest ett rörigt inlägg från mig :). Ska bli kul att se andras svar också. Har du kollat om det gjorts nån studie? / FM

Men jag har rökt under en kortare period i livet. Eller tja kanske 3 år. Slutade 1997 men rökte kanske någon månad 2002. Nikotin är inget för mig. Har testat snus några enstaka tillfällen. Jag mår riktigt illa av båda. Blir kräkfärdig och kallsvettig. Hjärtklappning och skakig.

Att välja bort nikotinet är för mig absolut inget problem. Är inte sugen alls på den skiten.

För övrigt så tål jag inte kaffe eller te. Får samma symptom. Hade varit bra om det vore lika enkelt för mig med alkoholen.

Hoppas på många svar!

Tack!

På ettårsdagen :-)

Hard core menade jag. Amerikansk fotboll på i bakgrunden. Pojkarna är så söta.

+ FihtyFia

Tack båda två för era ord i min tråd.

Ja du M_K jag letar omprogrammeringsmekanismen för fullt. Vill bli frisk nu.....från allt....fibromyalgi, adhd, alkoholberoende, sockerberoende, IBSen. Har säkert ätstörning också....vill antingen äta konstant eller inte alls.

Det korkade är att jag VET hur jag blir frisk från det mesta av detta. Låt bli alkohol....låt bli socker....låt bli gluten.....låt bli kolhydrater i stor mängd. Oftast känns det som att det inte går....ibland känns det som att jag ska låta bli att leva.

Jag känner mig konstant misslyckas. Inte värd något. Patetisk.

Kram

Snyggt jobbat!

Fia

Hej LillPer! Trist att du valde att ramla igen. Men det finns hopp
Kolla in HAMS som hjälpte min gubbe efter 40 års supande. Kanske något för dig. Var i alla fall skönt att höra att du lever. Kom ihåg att jag tror på dig - alltid.

FriendlyFia

Hej vänner! Livet flyter på och jag mår bra. Ville tipsa om ett alternativ till öppenvård och/eller AA. HAMS . Det är en självhjälp liknande denna på nätet. Min make har nu fixat sin första nyktra månad på 40 år tack vare den. Jag är både glad och stolt över gubben. HAMS är lite kontroversiellt men för en del funkar det. En svensk alkoholläkare hade nog sagt nej till vissa av "knepen" som tapering off alcohol eller marijuana. Ja kanske Adde med eller andra hard score AA.( Inget illa ment mot varken A eller AA - alla knep är bra) Men som skrivet; Min gubbe blev nykter genom att dag för dag ta en öl mindre och noga anteckna klockslag och intag. Så nu är vi redo att satsa igen på varandra. Lite lätt så där. Vi börjar med en sommarsemester och om det fungerar så prövar vi med ett samboliv. Vad jag vill säga är att det finns hopp för alla.

FriaFia

Grattis, tråden.

Jag skakade hand med mig själv på att jag inte skulle tafsa på spriten fram till ettårsdagen. Nu har jag uppfyllt det löftet till mig själv.

Grattis, Nyman.

fem månader i bagaget. Det är super! Eller super och super - det är toppen!

:D

Jag länkar till två artiklar som beskriver suget = kidnappad hjärna

https://www.suntliv.nu/artiklar/bruk-och-missbruk/vad-hander-i-hjarnan-…

http://www.alltomvetenskap.se/nyheter/kidnappad-hjarna

Bitten Jonsson är mest känd för att hon introducerat kunskap om sockerberoende, men hon talar om "addiction" och förklarar mekanismen https://www.youtube.com/watch?v=D5Uzj-7LuGw Ljudet hackar lite en bit in i föredraget men det är bara en stund. Jag minns nån här som hade stor nytta av att läsa hennes bok "Sockerbomben i din hjärna". / mt

Så småningom kommer den sanna glädjen. En glädje som inte framkallas av ett konstgjort rus. Man blir också äkta ledsen, inte nån fyllemelankoli. Alla känslor både bra och jobbiga är äkta. Inte blir livet en dans på rosor bara för att man slutar dricka men man slipper ångesten och skammen och det är mycket värt. Skräcken över att bli sjuk, att man förstör sin kropp. Nykter kan man lättare ta tag i sina problem. Jag upplevde ganska tidigt korta lyckoögonblick av tacksamhet för att jag slutat missbruka. Av stolthet för at jag tagit det steget.

Dancing with myself...

Så har det ofta känts...

sen fanns du där som en Röst i natten!

Och om du minns mig så kan jag säga att det har gårr sjukt bra (kanske tack vare en viss Bea)

Har inte varit här på ett tag så..ville väl kanske bara säja Tack och Ha de Bäst!

/I never forget ya!

Vad jag kan förstå efter ha läst runt här på forumet så kommer glädjen så småningom men det tar ett tag. Det är nu man ska träna på att stå ut, eller ta fram det tålamod som de flesta av oss rastlösa själar inte har. Inte jag i varje fall. Jag går ännu på ren vilja. Om du läser min tråd så ser du att lördagen inte var så kul. Men jag tror att glädjen kommer och då är den äkta. Ingen falsk glädje på flaska eller box. Jag tror man ska tillåta sig att vara ledsen när man faktiskt är det. Det är ju inte farligt. Men döva det inte. / FM

Förenklat är suget vad som håller oss levande. Det är det som får oss att äta när vi är hungriga och dricka när vi är törstiga. Det är det som får oss att slåss för maten när det är ont om den, eller att ta risken att jaga ett vilt djur. Problemet med oss är att alkoholen har hijackat våra hjärnor och fått dem att skicka samma sorts signaler om alkohol som om mat och dryck.

Va tangenterna slirade just nu..

Kanske inte så konstigt när man har sin "bästa# sluta dricka vän på tråden,,

Anyway! Du har betytt mer än någon( Förlåt Berra) än någon har..

Jag mår tusen ggr bättre än då..men ramlade på ett sätt idag..

Hur MÅR du?

Saknar/Saknat dig som FAN

/Mic

Kortvecka då. Skönt, om man skippar tanken på goda middagar och tillhörande vin. I kväll blev jag våldsamt sugen på att slå
mig ner framför tvn med lite a- fritt vitt vin. Skulle varit fullt nöjd med det. Undrar varför? Varför går det inte lika bra med ett glas med läsk? Det är som en ritual - vinglaset, vinet och bara försvinna ner i soffan. Mysmys. Nu gillar jag ju inte söta drycker så det kan ju vara en orsak till att även det a- fria känns extra festligt. Knepigt beteende. Vad står suget för egentligen??

Det är mer än Ok för min del..

FJag minns när du hjälpte mig upp den där somarn som aldrig ville ta slut..

Minns jag låg o slade o önskade att NÅGON MÅSTE

Det är mer än Ok för min del..

FJag minns när du hjälpte mig upp den där somarn som aldrig ville ta slut..

Minns jag låg o slade o önskade att NÅGON MÅSTE

Det är mer än Ok för min del..

FJag minns när du hjälpte mig upp den där somarn som aldrig ville ta slut..

Minns jag låg o slade o önskade att NÅGON MÅSTE

Som man kanske misstänker om man läser när det senaste inlägget gjord av mig så trillade jag på det igen.

Körde en nedtrappning igår denna gången med kontrollerad mängd, men nu är det helnyktert som gäller.
Jag höll mig i några dagar, sen skulle vi äta ute med bekanta på lite finare restaurang. Vin och öl flödade, och jag kunde ej stå emot när man gång på gång frågade om jag inte skulle dricka.Höll det dock relativt bra i mängden den dagen. Fortsatte dricka på helgen, körde vitt igen under nästan hela veckan. När jag sen kom till helgen så sade jag till mig att jag faktiskt var förtjänt att dricka lite för att må bra. "Lite" blev 6l vin och 14 öl på 4 dagar o sträck. Sjukade mig på måndagen för jag var mer död än levande.
Dock inte mer av det gamla nu, skönt att skriva ut det men måste se framåt.
Känns som man står framför ett stort berg att bestiga.

Jag tror mycket av den ångesten jag har är min felaktiga inställning att "jag kommer aldrig känna mig glad igen".
När kunde ni känna er riktigt glada? Vet att det låter barnsligt, men jag undrar om jag kommer kunna njuta av en middag med släkten när alla dricker och jag själv sitter där med en klump i halsen.
Hoppas inte jag har vart för negativ, är trots allt första dagen.

Det är verkligen ledsamt att du inte får den hjälp du känner att du behöver. Finns det läkemedel som kan lindra så borde man ju kunna få prova!
Som du säger, en liten push i början så man märker att man är på rätt väg kan göra all skillnad!
I början fick jag lugnande medicin (ej beroendeframkallande) som tog udden av det värsta.
Tror inte jag hade klarat mig utan.
Att man är extra retlig och irriterad känner jag igen. Tålamodet är noll och att varva ner är svårt.
Själv hade jag en jobbig natt med lite sömn.
I förmiddags stod jag i hallen och var ruskigt nära att gå till systemet. Hindrade mig i sista sekunden och tänkte på de nyktra dagar jag har bakom mig. Vill inte börja om på noll en gång till!!
Hoppas din dag blir okej trots allt!
Hejjar massor på dig!
Kram