skrev vår2022 i Börjar tappa hoppet...

@Ginko Välkommen hit! Ett bra steg är att anmäla dig till alkoholprogrammet här på forumet, det ger bra stöd och vägledning i hur du kan gå tillväga. Att skriva här är också ett bra stöd. Tyckte att det dag 1-4 var värst sedan blev det lättare när ångesten som alkoholen orsakar lägger sig. Pannben och vilja samt att tänka positivt hur skönt det är att tex vakna nykter varje morgon. Jag mår så mycket bättre på psykiskt och fysiskt som nykter och ångrar inte en sekund att jag slutat dricka alkohol.

Du kan! Kämpa och lycka till!💪🐥💕


skrev majken_r i Börjar tappa hoppet...

@Ginko Hej och välkommen! Hoppas och tror att du, som jag, kan få fint och viktigt stöd här. Har hjälpt mer än jag någonsin kunde tro🌱


skrev Ginko i Börjar tappa hoppet...

Ska även tillägga att jag märker att det påverkar mig negativt psykiskt och fysiskt. Har ångestproblematik i grunden och det har blivit en självmedicinering med alkohol som bara gör saker värre egentligen.
Fysiskt känner jag mig "sliten" i kroppen. Känner även lite obehag på höger sida och det är jag väldigt orolig över. Har tagit prover som visar på lite förhöjda levervärden. Den oron blir ju också värre när jag dricker - Ja allt blir värre när man dricker, inget blir bättre helt enkelt!


skrev Ginko i Börjar tappa hoppet...

Hej
Jag har läst omkring här på forumet under flera år och vet att jag har en problematisk relation till alkohol som eskalerat de sista två åren egentligen. Helgdrickandet blir lätt drickande i veckorna efter jobbet.
Jag har sökt hjälp och pratar med en kurator inom kommunen som är jättebra och det känns alltid motiverande när jag varit där. Sen går dagarna och jag faller hela tiden tillbaka trots "att jag vet vad jag ska göra", visst är man knäpp :) Kan hålla uppe några dagar sen halkar jag dit igen ett par dagar och sådär håller det på... Har lyckats hålla uppe två veckor max och det ger en riktig kick och sen sabbar man det som sagt. Det får mig att tappa hoppet och tänka att jag aldrig kommer att klara det.

Så nu skriver jag här i hopp om att det ska hjälpa mig i min kamp mot den där hemska alkoholen.
Det är väldigt inspirerande att läsa allas berättelser och det inger hopp, men sen att göra jobbet själv...

Allt gott och glad påsk på er :)


skrev aldro i jag är livrädd

vet inte om de har en koppling, men har varit extremt extremt låg. sen tog ja en stark järntablett, bara för o testa. och jag kände mej heeeelt annorlunda o piggare


skrev majken_r i 10 glas vin och 2 öl

@AkillesU känner verkligen igen mig! Så vansinnigt skönt att inse att man inte druckit, att allt är ok😅 Grattis till dina dagar🤩


skrev AkillesU i 10 glas vin och 2 öl

Tack detsamma 🐣☀️🎨🌷🍬 @vår2022


skrev AkillesU i 10 glas vin och 2 öl

Haha precis! Dag 23 idag ;) @vår2022

Vaknade lite halvförvirrad imorse. Men kom sedan på att jag ju inte dricker, så det kunde inte vara någon blackout från igår. Ångesten kommer lätt av att inte veta vad man gjort eller sagt dagen innan. Känner ni igen er?
Så himla skönt att veta att ingen alkohol = inget att oroa sig för.
Njuter av min frukost 🥰


skrev Varafrisk i När kommer dag nr två??

Påskdagsmorgon eller kanske rättare sagt förmiddag…och jag känner att jag vill skriva men vet inte riktigt var jag ska börja🤔 Eller det är så många tankar som spretar som jag vill försöka få ihop men jag försöker…

Jag är fortfarande fylld av vad som hände i fredags.. jag känner mig lite ensam…och jag känner mig som jag befinner mig i en bubbla….jag känner stress😰

Jag vill verkligen förtydliga att jag förstår att mina barn kan vara arga, besvikna, ledsna på mig. Och rädda…och jag insåg efter endast några år att jag hade ett riskfyllt drickande…jag har aldrig förnekat att jag har ett beroende. Jag har dock varit väldigt duktig på att tala om för vårdpersonal, vissa av systemets anställda, barn, några vänner saker som jag ska göra för att visa att jag förstår allvaret i mitt beroende. Jag har försökt men inte lyckats så bra…

Jag har alltid varit den i vår familj som ska ordna och ställa saker tillrätta om det har hänt något. Rätta till. Analysera. Förstå. Till stor del beroende på att jag tycker inte om ifall vi inte är sams. Känner verkligen att jag är så beroende av kontakten med barnen. Navelsträngen är inte riktigt klippt…Fast denna gång ska jag försöka att inte rätta till…det är inte endast mitt ansvar vad som hände. Barnen är vuxna. Fortfarande fast de är vuxna kan vi nästan klona oss för att vi alltid vill stötta och hjälpa till. Och jag tror att en anledning till att vi alltid finns nära t hands är att våra barn har haft en tuff tonårs- och ungdomstid. Och varit ganska ensamma. Det ligger mycket i vad du skrev i ditt senaste inlägg t mig @Sisyfos.

Jag håller med Adde att när det är högtider kan det kännas ensamt. Då är jag ändå lyckligt som har min familj🙏🏻
Men avsaknaden av vänner känns. Ibland skulle det kännas så kul om ngn frågade efter en därför är jobbet ett så viktigt sammanhang att vara del av ngt. I onsdags frågade jag en fd kollega om vi kunde ses och hade som förslag på några olika dagar. Hon skulle höra m familjen. Nu är det söndag och jag har fortfarande inget hört. Så knepigt att det ska ta så lång tid…jag tycker att det är inte respekt för andras tid.

Har nyheterna på i bakgrunden. Herregud vad är det för fel på människor?? Kasta sten på polisen🥵Sätta eld på en buss som är fylld med passagerare🥵

Snart ska vi ut och gå en annan tipspromenad som ordnas av Team Rynkeby…även den en insamling t Barncancerfonden. Solen skiner☀️

Önskar Er alla en fin Påskdag 🐣


skrev Jakten i Kämpigt

24 dagar idag och första helnyktra påsken på väldigt länge. Är glad över de här 24 dagarna och nu märker jag av de positiva effekterna ännu mer, typ en aning bättre minne, mindre ångest och lite mer aptit på livet.
Kaffet som sagt, till och med snabbkaffet blir godare.


skrev vår2022 i Kom igen nu!

@Annabell Ja, så är det. I mitt sammanhang klarar de sig att sitta på gräddhyllan och njuta av några få glas, sen är det bra. Satt jag på den hyllan skulle den åka pladask ner i gropen med mig liggandes på rygg och fortsätta festen för mig själv där nere tillsammans med tjatterfjanten😂. Nej tack! Morsning och goodbye till gräddhyllan eller i mitt fall gegghyllan.

Mina barn som är äldre än dina 25+ fick också påskägg igår😁. Jag hade min första påskmiddag som värdinna nykter igår och jag är så mäkta stolt, nöjd och glad idag för hur trevligt och roligt det blev för att jag var nykter. Jag mår så bra och det är nog min bästa påskafton på år och dar. Jag är så tacksam.

Ha en riktigt fin påskdag med långt avstånd från gropen, du kommer att må så bra!🐥🌷💕🌞


skrev majken_r i Dricker varje dag, vill sluta

@Rehacer Det låter riktigt fint, glad för dig❤️


skrev Annabell i Kom igen nu!

Påskfesten var mycket solig och rolig och pågick från lunch ända till… hissnande kl 18.30 🥳😆. Igår morse gömde jag påskägg fast mina kids egentligen är för stora 🥰. I afton ska vi på grillkalas (samma gäng som i fredags). Noll risk att jag dricker, men tänker att jag kanske borde ta det lite lugnt med att vara med i de här sammanhangen för ofta… Allt ser så okomplicerat, festligt och lagomt ut så man kan ju få för sig att man går miste om något eller få för sig att det kan vara det även för mig 🙃. Det är väldigt klurigt att gå bort från markerna och gropen och samtidigt vara tillsammans med de som klarar av att vara på markerna och njuta på gräddhyllan… Det gäller att separera var man är på väg mentalt (bort från markerna), från miljön man befinner sig i i praktiken (mitt på markerna)… Inte ett dugg tvärenkelt 😅!

Soliga kramar till er och hoppas att ni får en lovely påskdag ☀️🌼💛! ✅🦆


skrev vår2022 i 10 glas vin och 2 öl

@AkillesU Och idag dag 23😁. En morgon utan baksmälla är livet på en pinne. Ha en fin fortsatt påsk🐥🌷💕


skrev vår2022 i Dricker varje dag, vill sluta

@Rehacer Härligt att det känns mer balanserat igen och att du får njuta av det❤️. Bra jobbat!
Ha en fortsatt fin påskledighet🐥🌷💕


skrev Kennie i Fredagsölen

Detsamma till dig! Och kanske öppnar nykterheten nya gemenskaper framöver. Styrka och tålamod till dig!


skrev vår2022 i Ett glas vitt på stranden

@AstridK Ju längre nykter man är desto mer stabiliserar sig hjärnan och humöret. Hoppas du mår bättre idag.
Kram🐥🌷💕


skrev vår2022 i Fredagsölen

@Tombor Bra gjort av dig! Man mår så mycket bättre då. Ha en fin fortsatt påsk!🐥🌷💕


skrev Tombor i Fredagsölen

Söndag och nöjd över att jag avstod från att dricka igår. Körde förbi systembolaget och tänkte att det inte är värt det vilket var det som fick mig att låta bli. Jag blir visserligen mer ensam men det är det värt alla dagar i veckan. Ha en fortsatt fin påsk ni som läser detta!!


skrev Kennie i Ett glas vitt på stranden

Det är det säkert, känslor kommer ju och går. Dipparna är lättare att stå ut med när ens hjärna inte är stressad av alkohol tycker jag. De är liksom inget man måste fly från längre.


skrev Rehacer i Dricker varje dag, vill sluta

Hej,
Efter några nyktra dagar igen så är ju livet så bra igen. Att få ha härliga dagar med människor jag tycker om, att ha kul utan vin, att vakna tidigt nykter, att få skratta. Det är fina grejer!
Tacksam. ❤️


skrev AstridK i Ett glas vitt på stranden

Dag 15

Lite smådeppig idag, oklart varför. Hoppas på bättre dag imorgon!


skrev aldro i jag är livrädd

ja hoppas de. dag 7 idag. däremot denna gång är allt lite annorlunda. ja brukar komma på banan relativt fort i vanliga fall. jag tränade 2 pass i veckan men när ja kom dit igår igen börja ja bli väldigt yr o, stressad pch väldigt ängslig på nåt sätt. sovit mkt o vilat , men har fortfarande den där ”ängsliga” känslan. tillbakadragen. inget tryck i sig liksom.. vet inte om något är fel. känner mej nästan lite sjuk.. fast vet inte om de är fysiskt riktigt.. är väldigt trött oxo. lite som att man e nervös gnagare .. känns som att för varke gång ja druckit tar de längre o längre tid efter varje gång o återhämta sig. har nån slags inre stress i kroppen. bara ja känner nån liten nerv lr nåt klämmas i foten eller nån annanstans eller att magen kurrar hoppar ja till liksom. blir typ rädd. vet inte vad de är. väldigt sådär extremt känslig.


skrev Varafrisk i När kommer dag nr två??

@Tofu på besök @Sisyfos @majken_r @vår2022 @Se klart Har läst era inlägg och är tacksam för dessa! Men...vad som hände igår...det var så mycket mönster i det. Jag började att skriva...för att sedan att radera ut...för det blir så utelämnande för min son och man. Även om man vet att de gör fel vill man helst inte utelämna dem för man älskar dem. Man vill inte försvara deras beteende men ändå gör man det för även om det inte är ok att bete sig på olika vis så har det alltid funnits en förståelse för mig varför det är så. Jag förstår att min son känner sig lurad och att han är rädd. Jag sa till honom att naturligtvis berättar man inte det första man gör för sina nära eller andra om att man har ett beroende...det är ju så otroligt skamfyllt! Jag har berättat tidigare men det är svårt att ta till sig det som man helst inte vill se. När jag säger att hans pappa är medberoende så skrattar han...när jag berättar om hans pappas beteende...så vill han absolut inte se problemet. Hans pappa är värd att ta en öl. När min son skäller på mig och hans pappa inte säger något då är vi tillbaka till vad som hände för sju-tio år sedan. En olycklig arg tonåring som skickade ut all sin ilska på sin mamma. När tonåringen hade druckit blev det hotfullt....men som mamma så behåller man sina familjehemligheter. Vi gick på familjebehandling min man och jag...och familjebehandlaren sa till min man..om du inte sätter gränser till XX kommer du snart vara gift med XX. Jag älskar min son över allt annat precis som med min dotter. Och, jag förstod hans beteende och jag förstår hans beteende idag...allt är inte rätt...men jag har hans historia med mig. När min dotter har varit manisk..så har all ilska riktats mot mig....så är det.

Min man är en otroligt snäll man men svårt för konflikter och hade svårt att sätta gränser till barnen...jag säger inte att jag alltid kunde göra det men jag gjorde det i alla fall i större utsträckning. Min man är lugn och sansad och jag är väldigt upp och ner...även innan beroendets inträde i mitt liv. Och det brukar/brukade vara så att ju mer lugn han var desto argare blev jag och ju argare jag blev desto lugnare blev han. Så det är klart att våra barn har ju sett den lugna pappan och den arga mamman. Ja nu berättade jag ändå en del....men mina barn har liksom inte varit rädda för att säga sanningen...och inte hållit inne med sina ord. Och, orden gör så jäkla ont ibland....dessutom har aldrig känslan av att vara en betydelsefull person för mina barn varit grundad till 100% utan när de har dragit iväg...har alltid rädsla funnits att de inte ska komma tillbaka. Det var utifrån alla dessa konflikter, aggressivitet, hotfullhet som jag började dämpa all min rädsla, ledsenhet med alkohol.

Min son är nuförtiden aldrig ute på fest för jag tänker att han vet att han kan inte hantera alkoholen utan det blir väl en öl el två till helgen. Så igår kände han väl för att ta en öl innan han kom till oss för han visste att vi inte skulle bjuda på något starkt. Hans sambo har inte körkort. Och eftersom han tänker att jag inte dricker så frågade han mig om jag kunde hämta. Min man hade inte druckit något. Jag ville inte att min son skulle dricka för jag vet att med lite alkohol i kroppen så kan det bli fel. Det är en lång historia.....det har varit otroligt många tuffa år.....och jag har tappat bort mig själv...min man och jag har tappat bort oss själva för att ALLTID finnas till för våra barn.....Även om det gjorde jäkligt ont igår så var det på något vis bra att det ändå hände. Jag begär inte att mina barn ska köpa allt vad jag säger...men jag skulle en dag vilja ge dem min berättelse om de orkar lyssna eller kanske inte min berättelse....men ge dem kunskap om hur ett alkoholberoende fungerar. Innan jag blev beroende trodde väl jag aldrig någonsin att jag skulle dricka i smyg när mina barn fanns hemma....det tror man väl inte ska hända ens i sin vildaste fantasi....min likförbannat händer det.

Jag vaknade nykter efter en dålig natts sömn...tog en promenad med vår hund vid Vänern som var alldeles alldeles stilla...satte mig på en bänk...och försökte få kroppen att landa...axlarna...skinkorna...fötterna...och jag bad Sinnesrobönen...

Önskar er alla en fin Påskafton:)


skrev Se klart i När kommer dag nr två??

Tänkte också på det där med arg och ledsen. Alltså barn blir ju arga på sina föräldrar, framförallt när de backar undan från föräldra-ansvar, då ser barn inte människan mamma, utan rollen.
Att som barn behöva oroa sig för en förälder är ”bakvänt” även om detta händer precis hela tiden men likväl reagerar barn ofta med just ilska. ”Du ska sörja för min överlevnad, kan jag lita på att du gör det?” Typ. Jag tror det är basalt i relationen barn-föräldrar, jag har varit så oerhört arg på min mamma och hennes undanglidande av föräldra-skapet och det har inte främst med alkohol att göra.
Sedan är ju mammor också människor, inga stål-kvinnor. Där behöver man kanske andre vuxna att få vara liten hos. Eller mänsklig. Allt i hela katalogen.
Du fixade gårdagen, så bra. Din son tog mod till sig och tog upp en situation som för honom känns skavig, det är modigt mitt i allt. En längtan efter förändring.
Då är ni faktiskt på samma plats. Det ät någonting. Kram och hoppas din helg blir snällare nu. 🥰