Senaste kommentarerna i forumet

Jag känner att jag äter på ett ärligt sätt nu, på samma sätt som jag kan stå för allt jag säger för att vid behov senare kunna förklara varför jag sa som jag sa när jag sade det. Jag hade en bild av dig som politiker, sen läkare och nu vet jag inte alls. Vad fint att du tycker om melon helt plötsligt.
Det är skönt att inte längre ha feber.
Ha det bra på din resa, eller du kanske har kommit hem igen. Ha det bra iaf.

Några av er har skrivit om kopplingen mellan god mat och viner. Nu börjar bli rädd för att jag håller på att tappa mitt intresse för att kocka och äta god mat. På senaste tiden har jag hemma mest lagat mat av gammal vana och utan riktig entusiasm (och så att barnen skall få mat) och nu på resa har det blivit mest färdigmackor från det lokala snabbköpet. Inte för att jag någonsin gillat att äta ensam ute, men litet bättre har jag i alla fall försökt fixa det för mig, t.ex färskt bröd och goda ostar till rummet. Fortsätter det åt det här hållet så köper jag väl snart färdigmat hem, hemska tanke. Om det här blir mera än en fas så är det nog det första som på riktigt gått mot det sämre. Hur har det varit för er, har ni märkt skillnader i längden?

Så verkar smaksinnet också förändras, märkte vid frukosten att jag gillade melon, det har jag aldrig gjort förr. Det var något annat jag tyckte smakade annorlunda tidigare, men har glömt vad det var.

... att jag skrev "hänga upp i" i stället för "hänga upp på". Men äsch, skit i det nu.

Inte ur. Åååh önskar jag kunde stava.

Ebba: Livet är härligt.
Mamman: Ibland.
Ebba: Men jag tycker att det är det.
Mamman: Det är bara för att du kan se det vackra i allt.

... delar din mammas faiblesse för desserter. Skulle rulla fram på ett kick.

Och så tycker jag att Ebba gott kan släpa sig hit nu och se själv att det inte var någon fara eller fälla.

(bestämde mig för ris till kycklingen)

;)

En bok jag verkligen gillade är New York-trilogin av Paul Auster. Läst den? Vilket eller vilka boktips har du?

Det ska jag definitiv skriva upp på att läsa-listan! Givetvis har jag också en sån.

Lena Nymans biografi landade förresten i brevlådan i går, så jag har börjat läsa. Tycker du ska klicka hem den bums.

:)

Idag blir jag serverad hemma hos föräldrarna. Annars hade det nog blivit någon form av take out. Men nästa vecka då jäklar ska jag äta regelbundet och hemmalaget. Wooohooo!

Min mamma älskar att baka,det är en form av terapi för henne. Ungefär som min virkning kommit att bli. Nu är hon iväg och ska handla mascarpone, det vankas nämligen tiramisu, MUMS. Eller? Det slog ju mig att de där kexen är ju dränkta i någon jäkla konjak eller liknande. Kommer inte göra någon grej av det utan skita i att äta just den biten, det är ändå det krämiga som är göttigt tycker jag.

Tänker lägga riven parmesan på kycklingfiléer, linda dom med bacon och ugnssteka. Har inte bestämt om jag ska göra egen klyftpotatis eller om det blir ris. Och så blir det vitlöksbröd till. Å sallad.

Lyssnar just nu på Pharill Williams "Happy". Den gör mig på gott humör. Vad lagar du till i dag, SL? Eller äter du ute?

Har du bestämt dig för för vad du ska laga till dig och Lucas ikväll?

... har kanske något ytterligare att tillföra. Jag röker nästan aldrig när jag festar, gillar inte känslan av att dra ner giftigheter i lungorna. Men rör mitt snus och du ligger farligt till.

Man kanske inte blir det psykologiskt (man har ju glömt). Kan man bli det fysiologiskt? Tja, händer det tillräckligt ofta så ja, kanske. Då vänjer sig ju kroppen vid nikotinet.

Jag kanske är trög, men jag undrar om man kan bli nikotinberoende om man bara röker när man har minnesluckor?

Alla gånger jag druckit och tappat minnet borde ju egentligen inte ha "hänt", eftersom jag för mitt liv inte kan komma ihåg att det skedde. Är jag beroende då?

Hehe, fick jag inte till det nu, så säg?

Unna dig kaffe. Bara köööör säger jag. Så länge det inte gör dålig så är det väl fantastiskt att du har det. Funderade på att sluta snusa nyligen men så tänkte jag, fuck it. Jag feströker inte längre sen i april och dricker uppenbarligen inte så låt mig åtminstone få ha mitt snus.

Funderade på en grej; låt säga att jag skulle dricka och få minnesluckor var och varannan dag/helg och röka då. Alltså jag rökte bara vid de tillfällena jag inte minns det. Skulle jag bli beroende då?

Jag tog absolut inte illa upp Lena!! Jag flinade dock lite när jag läste det. Stor kram så fint att " se" dig igen

... utom det här med hundarna.

Stor, stor, jättemegasuperduperbamsebautakram till dig från mig.

/L

Vräker i mig kaffe. Bälgar i mig, hinkar i mig. Nu har jag bryggt en stor kanna och hällt ner i termosen. Men det sägs att kaffe minskar risken för Alzheimers så jag dricker med välbehag samtidigt som tankarna går till salig mormor som tydligen inte drack tillräckligt.

Att vakna på morgonen. Det är så många morgnar jag svurit åt deras tillblivelse och uppsegling. Avskytt att stå face to face med ännu en dag. Så många eftermiddagar jag fräst åt trafiken för att den gått för långsamt; "Fattar ni idioter inte att jag har bråttom hem så jag får försvinna in i dimman någon jävla gång!"

I morse när jag bäddade tänkte jag på vilket fantastiskt gömställe jag kom på för flaskor, tetror, burkar och boxar. Jag stoppade dom helt sonika in under den tjocka bäddmadrassen - på min sida, förstås - och ingen kunde ens ana sig till var jag begravt min skattkista. Det var bara jag som hade kartan.
I morse när jag bäddade tittade jag på vår säng och tyckte den var så ren och oskuldsfull och inte längre nertyngd av smutsiga laster.

Asiatiskt i kväll, kanske?

Jag och Selma kom just in efter en längre promenad än vanligt. Det är konstigt; tidigare har jag stressat runt med henne i kopplet, otålig och med tankarna på att bara få den här jädra rastningen överstökad någon gång. I dag gick vi, nej strosade vi, vägen fram och bara njöt. Mötte en och annan och hälsade leende. Microlycka i storformat, eller om det blir tvärtom.

Det är vitalt att jag är här och nu. Så fort tankarna tar mig till checklistan över vad som MÅSTE GÖRAS - och jag samtidigt har minsta lilla tendens att stressa upp mig, vilket nästan alltid sker - så reagerar jag med stor irritation. Och när irritationen vräker ner sin tunga röv så flyr här och nu.

Och Lucas kommer hem redan i kväll! Dom blir klara tidigare så nu kan jag i lugn och ro hänga upp dagen i att laga till något gott och se söt ut när jag hälsar honom välkommen hem igen.

I dag är livet hoppfullt och gott.

Har ju som synes varit lite tumultartat under din bortavaro. Och du, du tar väl inte illa upp att jag skrev "jädra människa" om dig tidigare? Det var knappt jag kände så och i alla fall inte särskilt länge. Puss på dig och välkommen tillbaka!
:)

/Lena

Har varit borta i ett dygn men det känns som så mycket längre. Är så glad och lättad över att skriva igen. Är så inte redo att lämna detta.