Senaste kommentarerna i forumet

Blir glad av livstecken från dig men tycker naturligtvis det är trist att du haft ett destruktivt liv på sistone. Vad fick dig att trilla dit? minns du det? Vad får det som får dig att längta efter dekadensen? Har det i mig en del också men undrar vad som fattas dig? Är det bedövning, lyckorus, släppa hämningar, smärta, sorg eller ensamhet som gnager?
Hur mår din kropp nu? Orkar du jobba? Vad gör dig glad och lugn förutom A?
Hoppas verkligen du stannar länge här och fortsätter din tidigare nykterhet.
Stora kramar från mig!

Starkt att komma tillbaka och berätta. Jag förstår hur svårt det är att börja om, men kämpa.

Jag har varit borta härifrån ett tag, och nu är det dags för mig att återvända. På gott och ont, och detta inlägg är tufft att skriva.

Dekadensen. I slutet på 2012 så gav jag mig in i dekadansens spår, tog helger och dagar, lika flummiga och ångestfyllda som tidigare, men på något sätt störde det mig inte. Jag levde på och drack rejält kanske en gång varannan månad.

Sedan började något som liknade en återupprepning av mitt tidigare liv. Jag påbörjade ett förhållande som inte gick bra, och istället för att göra slut så började jag istället längta efter, och planera, stunderna då jag kunde vara själv, de helger jag kunde dricka och göra vad jag ville.

Och precis som sist, när förhållandet tog slut för någon månad sen, då blev istället drickandet direkt extremt plågsamt, bara ångest, misstag och förlorade pengar.

Förra veckan blev en segdragen katastrof, drack 5 dagar av 7, gick på krogar, sov över i bilen där jag hade vin, och brände så mycket sparpengar att jag knappt kan tänka på det.

Och här jag nu igen. Dag 5.

Förlåt alla ni som jag bara övergav och inte berättade något för. :( Jag läser igenom allt som skrivits i tråden, om och om igen.

Satt just och tittade på en bra engelsk deckare(Rebus), efter ha löst fallet slog han sig ner med en riktigt stor wiskey, fan vad skönt det såg ut. Men vet ju att jag inte klarar det.

Du är en fin stark människa som vågar vara ärlig och inte bara stryka medhårs.
Stor kram på dig.

jag minns dig så väl! Så bra att du söker dig tillbaka hit!

Det är länge sen du skrev här men du tipsade om din blogg och den har jag besökt emellanåt. Jag förstår så innerligt väl att du är trött på alkoholen i ditt liv. Trött på vad alkoholen gör med dig - hur den frestar, lurar och bedrar dig,hur den skadar relationen till din man och era barn och vad den gör med ditt liv. Jag är brutalt ärlig nu... men efter att ha läst och skrivit här länge och inte minst efter att ha deltagit i öppna AA-möten så tänker jag att din berättelse är en skrämmande illustration på en (av många) lycklig, framgångsrik kvinna i utförsbacken. Att det är "bara" var 15:de gång du tappar kontrollen är alldeles tillräckligt! De situationer du utsatt dig och dina kära för är alldeles tillräckligt allvarliga för att du ska välja ett nyktert liv.

Jag såg att Stigsdotter lämnat en kommentar i din blogg. Sök upp hennes tråd här och läs, jag tror den kan inspirera dig. En annan tråd där du kan känna igen dig är victorias. Det senaste hon skrivit finns i "Det vidare livet" men det finns en lång berättelse innan hon "flyttade" dit.

Jag hoppas att mina ord inte gör dig (alltför) illa. Jag skriver i välmening och omsorg. Nu när jag skriver minns jag också hur det kändes i början av min tid här när Adde, Lelas och K (minns ej nicknamet) var brutalt ärliga mot mig beträffande min man. Jag valde mitt eget tempo och min egen väg, det var den rätta för mig, men de hade också rätt från början. Det vet både maken och jag idag.

Idag är jag fylld av djupaste respekt för alla som har kraften att bryta ett missbruk. Kanske det första steget är att övervinna förnekelsen, se sig i spegeln, möta sin egen blick och se sanningen. Respekt känner jag också för dem som befinner sig i kampen och snavar... jag har lärt mig hur många dimensioner missbruket har. Men - jag har fått möta många som lyckas och vinner friheten! Jag vet att det är möjligt!

Allt det bästa till dig trollnäsa och andra som är i kampen! / mt

Ska vara ha lite till

Bra Vickan69 att kunna gå in på systemet och veta vad man ska ha och inte behöva fundera om man inte ska halte till för säkerhets skull. Trevlig resa och håll i.

Känner igen den längtan av det lätta lite euforiska ruset som varar ngr minuter, tar ngr glas till för att behålla det, oc h vips har det blivit för mkt, och resten blir bara slentrianmässigt supande. Lika bra inse att det bara är en passerad tid. En dag i taget.

Och konsumtion som bara ökar och hur snabbt man blir full sedan, den pinsamma känslan av att sluddrande tel och alla inklusive barn som ser hur påverkad man är. Usch!
Det går fort utför när man gått över gränsen.... Vi ska vara stolta över oss själva igen, eller hur. :-)

Kramar

Fortsätt så! Känns det inte bra?

För min del går det lättare och lättare nu när jag varit utan ett tag. :-)

Kram

Ha det gott och kramar så länge!
/v

Och när jag kommer tillbaka (från nordligare breddgrader ;-) så har det gått två veckor till för dig. Varför dricka skiten? Jag är så arg på A. Hade med mig alkoholfritt till middag igår. Jätteskönt att bryta upp i tid och vara klar i huvudet hela tiden. Roligt har man ändå.
Märker dock att jag tycker att en del människor är riktigt ointressanta, kanske pga av alkoholen. Ser så tydligt vilken nappflaska det är för många. Jag tror de flesta bara beundrar vårt beslut innerst inne. Jag hade med mig en flaska med A som jag gav värdinnan och en flaska utan A. Inga problem att handla både och på systemet. Kändes skitbra!

Börjar känna mig starkare i min övertygelse om att inte vilja ha A mer. Vet att det kommer frestelser men jag vill verkligen stå emot. Slå dina rekord Sissan med hästlängder. Det vore väl härligt!?

Styrkekramar till dig

Hej Furulund, vilket modigt och klokt beslut du tog att skaffa dig konto här och skriva av dig!!
Antar att du ägnat en del tid åt att läsa i andra trådar? Om inte - gör det!
Du kommer att märka att du inte är ensam, och att den samlade erfarenheten och klokskapen på detta forum är enorm!

Abstinens eller inte, men som du beskriver det är du nog inne i det där ekorrhjulet som ibland snurrar så snabbt att man inte ser klart. Det du vill ha mot ångesten är också det som orsakar ångesten.....

Åh, så jag förstår att det måste kännas tufft att vara stark inför andras problem, när du är så full av egen oro och ångest!
Det är nog väldigt individuellt hur länge man bör hålla upp för att bli kvitt den allra värsta oron.
Själv är jag bara inne på min 5:e dag utan någon öl (som det oftast varit för mig) och jag är konstant trött.
Insåg också redan dag 1 (som gick förbluffande lätt) att det för mig nog handlade väldigt mycket om att sudda ut en växande ångest över "vart har livet tagit vägen...?!", och att det för mig handlar om att våga möta den känslan och ta itu med den, lika mycket som att inte dricka.

Där är inte du, såvitt jag förstår är du ännu inte fyllda 30? Så din ångest har nog ett annat tema, men våga se den. Ge den ett namn!
Fly inte. Och stå emot lockelsen från Systemet, där säljs bara sånt som göder oron och ångesten - åtminstone för oss som kommit så långt att vi självmant har sökt oss hit, till Alkoholhjälpen...

Kämpa, Furulund! Och skriv av dig, här eller annanstans - men ner med känslorna i ord!

Massor av kramar!!

Det som hänt kan du inte göra ogjort. Skit i det nu! Fokusera på dig, din framtidstro, styrka och nyktra liv. Tids nog när ångesten är borta och du är starkare kan du kanske reda ut/tala med personer som du vill ställa saker till rätta med.

Jättebra, fortsätt så och träna på att vara i nuet, slappna av och tänka snälla tankar för att skapa styrka och ro i dig själv. En dag i taget... Du klarar det!

Kram

till dig Kastellen med förhoppning att sommaren och livet är gott! / Kramar mt & mg

Härlig inställning!!! F-n vad duktig du är och vad bra det går!! Jag blir så glad för din skull! Ska ta till dig dina tre mål. De skulle jag också vilja uppfylla! :-)

Stor kram och tack för inspiration!

Roligt att höra av dig igen! Omständigheterna kunde väl förstås vara lite annorlunda... Fortsätt att läsa och skriva på forumet. Det ger hjälp. Jag tror absolut att du klarar att sluta igen. Varför inte idag? Även om livet är tufft, så blir det inte enklare med alkohol. Vi lurar oss själva med det tyvärr. Nä hörru - ta nya tag, så kämpar vi tillsammans igen!! Det går!

Stor kram

Hej kära du!

Tråkigt med neråtperiod. Men tror du inte att det kan vara dels efterreaktion på mannen. Du har haft större fokus på honom ett bra tag och börjar nu vända dig innåt igen? Dels en reaktion på besöket i sommarstugan? Starkt av dig att åka dit, men också farligt. Tror du inte att många vintankar återuppväcktes därigenom?

Vad det nu må vara så får du aldrig glömma hur fantastiskt duktig du varit under hela den här tiden. Du får inte kasta bort det och ta det där första glaset. Kanske bra med ett mötesbesök också om man känner sig nere...? Tänk - du har snart varit nykter i ett år!! Tänk vad häftigt!!

Min största kram till dig

Tänker på dig och hoppas du mår bra och har en fin sommar.
Kram Konstnären

Varm sommarhälsning, och hoppas du har det bra. Mannen har varit nykter drygt 3 veckor, skönt
Kram Konstnären

Uppe som vanligt vid sextiden och har faktiskt jobbat en timme nu. Har varit inne i en deppig period då jag ifrågasatt mig själv.
Jag har helt enkelt varit sugen på vin till och från. Kanske har man en kris när man börja närma sig 11 månader. Känns bättre idag.
Vet inte om det är sommaren, solen och att jag vill försköna vinets inverkan på mig. Tog cykeln ensam i går kväll och satt nere vid
min sten vid havet. Tankarna fajtades i huvudet och inte blev det bättre att det satt ett par intill och käkade grillad kyckling, och javisst
lite rosevin till. Min hökblick såg direkt att det var rose. Såg väldigt mysigt ut och jag började tycka synd om mig själv.
Fick ta ett allvarligt snack med mig själv.
Var du glad och lycklig när du fick dricka vin. Nej inte sista åren. Dåså
Blev du pigg och social. Nej, började isolera mig i slutet för att ingen skulle se.
Har du begär och längtar du efter vin, eller har du bara tråkigt just nu. Kan vara för mycket ledigt. Jobba mera då. Ja.
Kan det vara så att det är en gammal vana som sitter som cement. Ja, det kan det vara.
Tror du att alla som dricker är så där lyckliga. Nej, kanske inte, men ibland vill jag tro det.
Du ska leva ett bra liv utan alkohol, som bara förstör dig psykiskt och fysiskt. Glöm aldrig det.
Nu har du fått ont i magen och känner dig stressad, bara för att du tänker på vin. Ja, jag vet.
Du har mycket att vara tacksam för, du har mat för dagen, du har tak över huvudet.
Så där satt jag och mådde mycket bättre när jag kom hem.
Inser mer och mer att den där typen A, kommer att vandra vid min sida hela livet, dock i bakgrunden.
Kände mig så svag i går. Men idag positiva tankar
Kramar till alla, och idag inget första glas för konstnären
Konstnären

Det går bra utan alkohol, ingen abstinens men ångesten som uppstår efter en rejäl fylla där stora misstag gjordes är enorm. Av den anledningen mår jag inte alls bra psykiskt just nu... Det är helt sjukt vad alkohol kan ställa till med, förstöra liv och familjer. Jag är fortfarande fast besluten om att sluta dricka och ska försöka sätta upp delmål som så många här pratar om. Imorgon är det en vecka iaf!

Och välkommen. Jag vet precis hur det känns den där 15:e gången...man gör bort sig, skäms som en hund, vet inte vad man sagt eller gjort. Att tappa kontrollen är hemskt! Festen el tillfället när det händer ger ekon i månader efteråt. Jag drack så mycket vin på min syrras kalas att jag kräktes ner hela badrummet och mina barn fick torka upp efter mig. Men-det är slut med det nu! Det är inte värt det på något sätt! Jag har bestämt mig. Skriv av dig här och hämta styrka från likasinnade.

Är kanske kroppens sätt att läka och få en att slippa känna suget, om bara för en liten stund? Jag är också ny här och jag känner så igen mig i dina ord. Kämpa på och grattis till dina dagar- vi finns härute och stöttar varandra.