skrev Mic99 i Ångesten tar mitt liv...

Hade mina minuter i natt..om det var värt det?

Ha ha ha ha

.....skulle precis som vanligt ge precis allt för att ha det som du idag Berra.

Idag har jag inget...du har allt...

Vet ju...men fixar det lik förbannat inte...vad är det för fel på mig...?

Tror lik förbannat på att dina tankar och sköna texter hållit mig vid ytan...längre än jag borde...

Ger aldrig upp..måste ju tro...vad finns det för alternativ....

Ha en bra dag..och kväll Berra...det är du värd!

Här är det redan mörkt....

/Svenne banan


skrev Mic99 i Snön faller...

Tänkte skarpa..tankar när det bara var jag o havet i morse...

Tänkte att...skillnaden mellan liv o död...vinst o förlust...en marathonlöpare och en alkoholist...är....hårfin...

Just där mina mina milrundor är som finast..satt jag..tittade ut mot havet...med munnen full av snus..rökande en cigg..drack det kvarglömda vinet....och det kom till mig...som ett slag på käften!

Vad gör jag? Vad håller jag på med? Varför? Är detta jag? Vem är jag??

Vill leva..vill springa..vill....

Men....snälla någon...hur i h-e...ska jag komma ut från denna mardröm....

/Mic


skrev Berra i Ångesten tar mitt liv...

..det gör inte jag, sticker ut ifrån den vanliga grå massan.
Vaknade fräsch denna morgon, och hjälpte till att röja bort stöket ifrån partytälten, det såg ut som det brukar, men....
Med en stor skillnad, jag mådde inte som Svenne Banan, jag mår förvånansvärt bra, lite sliten efter tröttheten men inte bakis det minsta.

Solen lyser tvärtom mot gårdagen, och molnen ser inte ut att bära på tunga droppar, värmen finns när solens strålar träffar kroppen.
Barnen ligger lite avslagna i utesoffan, delvis uttråkade av att inget händer, dels för att de är trötta efter sommarens "julafton".
Midsommarafton med de höga förväntningarna, sätter sinnena på helspänn hos alla.
Mycket förberedelser mycket pyssel med dukningarna och klädval, allt ska vara så där perfekt, precis som julen.
Crescendot har uppnåtts, nu gäller det bara att lägga i en lagom växeln för att orka med för alla, barn, nyktra och bakisfolket.
Jag vet att det finns en kategori av människor som inte har samma tolerans mot motsträvigheter idag, de med baksmällan.

Vi klättrar på varandra idag, det ligger kläder och pryttlar överallt i den lilla stugan, åtta pers på 30 kvadratmeter, det kräver en hög toleranströskel.
Blir mycket skäll på ungar som slängt ifrån sig sina strumpor i soffan, de som har liknande tandborstar som förväxlas, vems kaffekopp som är vems, osv.

Störst av allt är att ha tolerans till varandra och deras tillkortakommande, och ha kvar lite kärlek till varandra, att orka vara glad trots sin evinnerliga baksmälla.

Jag har inga problem idag med det, känner mig som en av ungarna och skulle gärna vilja peta lite i såren på de som är ömma i skallen idag, testa gränserna.
Kanske ska poppa lika högt på stereon idag som de gjorde inatt, hur många sekunder kommer det att ta innan de stora klagomålen kommer?

Jag är kung i min egna trädgård, tack vare mina val jag gjorde igår, styrkan sitter i huvudet och inte i drycken.

Berra


skrev Mic99 i Midsommarnattsdröm.....

Cyklade vidare......satt mig på en parkbänk...mitt i stan...

Alkis?.

Jag ?

Ja äntligen trillade kanske polletten ner,,,,

................


skrev Weekend i Jag är bara lycklig när jag dricker!

Idag. Dagen efter det stora fylleslaget midsommar.
Konstaterar igen att det är gött att vakna nykter.
Konstaterar även att vi sjunger för jävla illa!!

Ha det - kämpa på!


skrev scar i Att veta, men att inte våga/vilja.

Tack för det fina svaret! Just nu är jag inne i någon slags tro om att jag kan hitta kontrollen.. Att det är jag som bestämmer och inte alkoholen. Igår var det menat att bli fest. Jag drack 4 öl och 1 cider, sen räckte det och jag var hemma tidigt och i säng till 23.30.

Jag tog kontroll och sa nej.. Vanligtvis hade jag druckit minst 8 öl till och mer där till. Tappat kontroll över spärrar och mun. Troligtvis gjort bort mig. Kommit hem till 04 och vaknat idagmed ångesten från helvete och mått som en påse blöta skridskor. Men nej, inte denna gång.

Jag är så stolt över mig själv som tagit ansvar för mig själv och mitt drickande.. En vacker dag kanske jag till och med skippar den lilla mängden alkohol och är helt nykter. Men där är jag inte än.

Jag hoppas att jag klarar av det här nu, att behålla kontrollen och styrkan.. Skulle det slita sig om ett tag, så är jag ändå stolt över att det är några kvällar och nätter där jag inte blivit för full utan där jag har "skött" mig.

Trevig midsommar och återigen tack för det fina svaret! Kram / S.


skrev Äntligenfri i Vad gör jag?

Ja ni förvånad och överraskad är bara förnamnet... Positivt är det och ändå känner jag mig mest irriterad på hans plötsliga insikter!
Helt plötsligt så kan han allt, han har förstått dom tolv stegen genom annan litteratur än det jag läst, han peppar andra som han tycker borde göra en förändring, verkar ha bestämt sig och är motiverad för att inte säga engagerad i att leva nyktert! Själv blir jag irriterad! Irriterad på hans oförmåga att hålla tyst just nu, han snackar och avbryter hela tiden och om saker jag själv gick igenom för snart ett halvår sedan och lämnat bakom mig!
Jag vill inte börja om från början, jag ids inte diskutera med honom i det perspektivet om han inte kan hålla snattran och lyssna också!
Aldrig blir man nöjd!
I min egen process handlar det mycket om reflektion i det tysta just nu. Jag säger inte lika mycket som förut, har inte det behovet.
Jag låter insikterna falla på plats.
Makens plötsliga kovändning, eller anledning att han tog beslutet nu är glädjande nog till stor del pga al anon!
Mitt ändrade förhållningssätt med hjälp av al anon och de 12 stegen gjorde tydligen enligt honom själv att han tvingades hantera sina egna tankar, känslor och beteenden. Han hade inte mig att skylla på eftersom jag backade istället för att attackera. Heja al anon, det funkade, för oss båda!
Jag tänker också på att många på forumet har vittnat om att när dom verkligen bestämt sig för att lämna så har maken vaknat till. Jag tänker att effekten blir nog ungefär detsamma som al anon, dvs man flyttar fokus från alkoholisten tillbaka till sig själv!
Jag tror och hoppas att det här kommer att gå bra och jag ser fram emot att insikterna ska börja sjunka in lite, att dom börjar landa, så att vi kan prata mera samma språk.
Jag känner att jag behöver ta även hans förändring i min egen takt. Han ska börja gå på AA möten i kombination med sin behandling, behandlingen blir minst en träff i veckan samt att han betalat för att ha tillgång till sponsor dygnet runt.
Jättebra och jätteskönt, lättnad! Och det enda jag själv uppfylls av är en känsla av att, nu kan jag äntligen åka bort, ta en weekend någonstans tillsammans med mig själv utan att behöva oroa mig för barnen!
Jodå inga problem med mitt fokus inte! Uppenbarligen 100% på mig själv! Är jag självupptagen? Har jag lyckats så bra i programmet att jag gått och blivit självisk istället?
Jag hoppas inte det men jag känner att jag har en hel del obearbetade känslor och situationer från det senaste halvåret. Jag är arg på alkoholisten och jag inser att jag själv måste hantera det och sedan lägga det bakom mig.
Framtiden ser ljusare ut än på länge och en dag i taget borde gälla, jag kommer dit snart igen, måste bara landa i det nya först!
Midsommar blev jättetrevlig, proppmätt fortfarande efter sagolik middag, roliga aktiviteter och alkoholfritt på bordet! Alla verkade glada och nöjda, inte minst barnen. Maken tog till och med fram gitarren och sjöng en stund. Trevligt!
Hoppas ni alla hade en nykter och trevlig dag!
Kram


skrev JmT i Ångest och självhat

men man..
Druckit konstanst sedan 18 års ålder.
Varit nykter i 6 veckor och allt känns så bra.

Har också ex som brytit upp p.g.a alkoholen men är nu gift och har barn.

Gjort bort mig väldigt ofta, bett om ursäkt och sagt att det inte ska hända igen o veckan efter så upprepas samma sak, som ett ekorrhjul..
Vecka efter vecka, år efter år.

Men nu är det slut på det och en nykter sommar väntar.
Senaste nyktra sommaren var 17 år sedan, de dagar man hade sommarlov.:-/

Lycka till du med,

Nyfiken i en strut över ditt glädjande samtal.;-)


skrev Annasofia i Ångest och självhat

Skrev precis hur mycket som helt och allt försvann. Jaja! Nykter midsommarafton, första någonsin. Fixade mat hos vänner. Där dracks det rose men jag tog kaffe, läsk och Loka och senare ett glas rose alkoholfritt, chill out. Helt ok! Fick ett överraskande samtal som jag kunde glädja mig åt hela dagen... Hemma i soffan följde inte med de andra vidare ville ta det lugnt och mysa hemma bara ska jobba hela helgen. Fantastisk känsla att inte vakna upp bakis, skakis!!!!11 dagen nykter:-)


skrev JmT i Dricker inte alla några öl på söndagar?

Har det gått nu..
Känns inte så jobbigt längre.
Eller jo, sneglar alltid på andras glas och känner suget men lyckats tacka nej.

Känns som om man fått så mycket tid över.

Ser fram emot en nykter semester med tidiga morgonpromenader längs stranden
och mycket annat man inte orkat med innan p.g.a bakruset.

Ha en härlig midsommardag..:-)


skrev konstnären i Abstinens

Ja, det var så för mig. Det satt i ca 10 dagar själva ångesten och jag trodde jag skulle dö, men jag
gjorde inte det. Du har klarat 5 dagar fortsätt, om du kan flyt med i ångesten, läkaren sa till mig att
den är helt ofarlig, men att jag var tvungen att ta mig igenom den.
Snälla härda ut och sedan blir det bara bättre och bättre, om än med så steg.
Kommer ihåg precis hur det var, och det är den jag inte vill tillbaka till för allt i världen. Och jag vet
att det skulle bli likadant om inte ännu värre.
Är med dig i tanken
Konstnären


skrev HögpresterandeMedVindunken i Abstinens

I din fysiska abstinens ingick det regelrätt ångest då eller var det skakningar, svettningar mm?
Snyggt med 4 månader! Bra jobbat! Jag ser framemot när jag kommer så långt!


skrev Avd28 i Abstinens

Hm, innan jag slutade dricka för fyra månader sedan snittade jag nog på två liter vin per dag. Ångesten satt i rätt länge, men det handlade mest om att jag gått ut till alla (familj, arbetsgivare ...) med att jag var alkoholist. Mycket att ta itu med. Men någon "ren" eller "obefogad" ångest hade jag inte. Den fysiska abstinensen (skakningar av att vara nykter) satt i under en vecka, mysigt.

Att bli nykter var hursomhelst värt besväret.


skrev konstnären i Jag vill, jag kan, jag måste

Tack santorino. Det är inte synd om mig egentligen. Jag kunde gått för länge sedan. Men nu har jag inte
gjort det ännu. Jag hatar att se honom full. Tycker om honom när han är nykter. Han drack ju i perioder innan
och kunde vara utan ibland i månader. Men nu har missbruk glidit över till en konstant fylla. Jag har mina planer
för jag inser mycket väl att detta går inte om inget händer. Lite konstigt att vara nykter en midsommarafton det
var såååå länge sedan. Men underbart skönt.
Satt idag och läste igenom hela din historia, tycker du har gjort ett fantastiskt arbete. Vad rörd jag blir.
Så lika vi är många, beteendet man hade osv.
I alla fall Santorion ha en skön midsommarkväll
Kram från Konstnären


skrev traxxy i Ska testa hur länge jag kan vara nykter

Det blir nog intressant. Har ej köpt hem något. Slapp stå i Systemet-köer. Slapp tvånget att åka och köpa också. Hade faktiskt glömt bort det... ;)


skrev Adde i Div åsikter eller...?

kul stund igår när nye grannen tittade in och ville bjuda på en whiskey :-)

Syntes så väl att han verkligen hade tänkt sig att detta var ett kanonerbjudande och tyckte själv att han var snäll som bjöd så friskt :-))

Jag svarade direkt : Nej tack jag använder inte alkohol.

Minen vid det svaret var obetalbar !! Han visst inte hur han skulle svara eller reagera :-)) Han blev så totalt rubbad ur fattningen så det blev skoj och jag kunde inte hålla masken utan var tvungen att skratta. Det var så uppenbart att folk som inte dricker inte fanns i hans värld, tror inte att han ens läst om det :-))

Helt klart gick jag som "vinnare" från den lilla stunden och småler fortfarande åt hans totala osäkerhet i att hantera svaret.

Förhoppningsvis har han lärt sig något och inte förutsätta att alla dricker.

Om han kommer ihåg det idag.


skrev m-m i Ett år senare...

skickar jag till alla gamla och nya forumvänner. Nypotatisen är på kokning och sillen i ordning. NA-öl till mig och annan öl till de andra. Lite "varför-just-jag"-tankar, men nu är det ju såhär, och det finns inte på kartan att en dags berusning skulle vara värd ångesten imorgon. Vet numera också att de tankarna bara är i början, när man kommit "igång" går det bra.

Ha en riktigt bra och nykter midsommar,
Kram m


skrev Pellepennan i Vill sluta nu!

Det är alltid så trevligt när du tittar in. Ja vi kämpar på, alla på vårt eget sätt och vart vi nu befinner oss i vår individuella resa/fight mot alkoholen. Har redan spelat upp allt som jag idag kommer att slippa bara genom beslutet att inte höra till dom som blir packad idag. Imorgon ser livet så otroligt jobbigt ut för många. Ett gigantiskt pris, och jag har betalat det så många gånger.

Är intressant att allt det som är så svårt att förklara i början varför man inte dricker, med tiden blir ganska enkelt. Jag dricker inte alkohol, i alla fall inte nu, och det är för att jag helt enkelt inte vill! Kan knappt förstå att jag för en relativt kort tid sedan var så annorlunda inställd till det. Att dricka var det enda jag egentligen ville....

Visst, svårt att tro på när man är precis där i början, men jag tror du kan hålla med Santorini, och alla ni andra som kommit en bit på vägen?!

Ta vara på er därute. Hoppas ni slipper möta en av oss som ibland kanske inte var helt nyktra på vägarna imorgon!

//PP


skrev Pellepennan i Jag vill, jag kan, jag måste

Det är verkligen ingen upplyftande situation du haft den sista tiden Konstnären. Skickar dig naturligtvis en extra
tanke och hoppas att det snart händer något som i förlängningen blir till något positivt. Hoppas naturligtvis att du
trots allt jobbigt får en fin midsommarafton.

Vi kan ju redan suga på karamellen att vi i morgon inte tillhör dom som
ställt till med onödiga tråkigheter och vaknar med ångesten. Är samma sak för mig förresten, första midsommaraftonen sedan yngre
tonåren som blir alkoholfri.

Var just och hämtade jordgubbar och körde förbi en vild ungdomscamping på vägen hem. Alltid samma bild vid lunchtid.
Finklädda förväntansfulla ungdomar utanför tält och husvagnar. Polerade amerikanska bilar och tjejer med blommor i håret. Imorgon bitti om man åker förbi visar sig en helt annan bild. Festen och det vackra har förvandlats till en svinstia. De dukade borden kan vara sönderslagna och utanför ett tält ligger någon på mage och sover ruset av sig. Festen slutade kanske med att personen i fråga drattade omkull efter en platta starköl, och nu är det bara en och annan naken raggar-röv som vittnar om att det är midsommardagens morgon.

För många kommer dagens fest att resultera i ett stort pris att betala. Redan nu vet vi ju ungefär vad som står i morgondagens kvällstidningar. Slagsmål, relationsproblem, ofrivilliga graviditeter och trafikolyckor. Det är baksidan och priset som ska betalas för ohämmat supande. Är faktiskt skönt att slippa vara en del av det, i alla fall imorgon ;-)

//PP


skrev santorini i Jag vill, jag kan, jag måste

jag lider med dej när jag läser om din man och jag hoppas han når sin botten snart. Jag vet också vad medberoende är, dock inte i samma utsträckning. Min man blir sakta men säkert bättre. Ta hand om dej själv också, kom ihåg det. Du har kommit väldigt långt, jag beundrar dej. Kram.


skrev santorini i Vill sluta nu!

Kände för att titta in till er idag, du PP som kommit så långt, konstnären också. Med flera, jag har inte koll på alla numera men brukar läsa era inlägg. Det känns bra att läsa om era framgångar. Ser många som är bra på gång också och känner igen mina egna funderingar från första tiden i nykterhet. Vad ska folk säga, det var ett stort problem i början. Vad jag skulle skylla på, vad folk skulle tänka och tro. Så skönt att det inte spelar nån roll längre. Det är bra att ha en plan för vad som kommer men också onödigt att tänka alltför långt fram. En dag i taget är rätt bra i vissa lägen.

Just det där att kunna ta bilen när som helst, det är fortfarande en stor glädje. Att se en poliskontroll utan att hjärtat hoppar upp i halsgropen. Jag inser att jag hade tur som inte åkte fast dagen efter. Jag körde naturligtvis inte medvetet i fyllan men dricker man alla dar så misstänker jag att promillehalten sällan var noll.
Så skönt också att inte må dåligt. Jag hade sällan baksmälla sista tiden men har insett att jag ständigt var lite bakis ändå. Lite huvudvärk, trött, dålig mage. No more!
Trevlig midsommar önskar jag er alla. Det går så otroligt bra utan alkoholen.


skrev Jag vet att jag kan klara det i Nu ska det banne mig till en livslång förändring

75 timmar :)
Önskar er alla på forumet ett härlig midsommar, hoppas ni alla finner styrkan i att låta bli, jag med..
Inget första glas idag!!


skrev konstnären i Vad gör jag?

Tror som muränan att luften pyser ut. Kanske omedvetet att man är spänd som en fiol.
Är i alla fall glad för din skull. Han vill nog nu, kanske nått sin botten.
Ta dig tid att vila och göra ingenting det behöver du säkert. Måste säga att jag skulle
bli chokad om min gjorde lika dant. Inget drastiskt har hänt här hemma. Någon brytning har
inte kommit till. Kanske är det så att han ska ner i avgrunden för att vilja förändra.
Hoppas du får en fin helg
Konstnären


skrev HögpresterandeMedVindunken i Abstinens

Inne på 5:e dagen nu men det har inte vänt med ångesten. Jag håller på att bli tokig!
Var det så för dig med?