Senaste kommentarerna i forumet

Jag var också ruskigt trött första 3 veckorna utan alkohol och med antabus. Nu 4:e veckan känner jag att jag börjar piggna till lite...så håll ut. Sov så mkt du kan. Det vänder.

Skriver jag idag. Inte utan lite stolthet.
Runt omkring mig häller folk i sig som vanligt. Kan ju inte klaga, har aldrig berättat att jag har problem med "sista" ölen.
Nåväl, känner mig urstark med min väg utan alkohol. Finns gott om fylle hemma till gäster och vänner men det bekommer mig inte.
Det står ju en N.A pilsner i kylen till mig så det är lugnt.
Till Er som vill ha annat än saft i glaset kan jag rekomendera vitt N.A bubbel. Sött, läskande och gott. Funkar perfa i sommarvärmen.

Ha det - kämpa på!

Tack för er omtanke, den värmer verkligen!
Det gick bra :). Beställde två alkoholfria veteöl som tpk var riktigt goda. Dricker annars mest vin...rödvin.
Jag har sedan "kraschen" för drygt 2 år sedan dragit ner min konsumtion. Dock har jag sakta börjat glida o för tre v sedan insåg jag att jag måste ta mig i kragen...
Jag vet att många här tycker det jag ska skriva är dumt... o det är det säkert men jag vill o måste testa mig fram.
Jag har bestämt mig för att jag endast får dricka varannan helg o då i sällskap. Max en halv flaska vin på fredag o en halv på lördag, inget annat. Så blev det i helgen. tog en alkoholfri öl innan middagen o sen vin i sakta takt utan berusningskänslan kom. Det gick o jag var väldigt glad o nöjd efter.
Kanske går det, kanske inte, det får tiden utvisa, min väg jag måste gå..

Ikväll känns livet tungt o jag känner mig ledsen. Så skönt om jag kunnat få bedöva alla jobbiga känslor med vin. Att lindas in i "bomull" o glida bort! Men känslan av att "vilja försvinna" ger mig dåligt samvete.. Precis som känslan av att vakna upp bakis på morgonen o veta att man drack för mkt kvällen innan...
Tänk vad skönt det skulle vara om jag skulle vara en lugn o jämn personlighet....enda problemet med det är att jag skulle förlora mig själv då...

Nä, nu säger jag God natt o hoppas att livet känns lättare imorgon!

Ett jobbigt och utmattande samtal hos terapeuten idag, helt slutkörd både före och än mer efteråt! Bröt ihop och grät massor.
Stort steg ändå då maken själv konstaterade att han är alkoholist. Starkt gjort tyckte jag.
Mötet blev ändå jobbigt och det är lång väg kvar, om det alls går. Viljan måste ju finnas där...
Ikväll hade barnen event på skolan och jag har varit där ensam. Hans barn frågade efter sin pappa vilket kändes lite sorgligt när besvikelsen syntes i ögonen men det kändes ändå bra att vara där.
Maken ringde nämligen under em och sa att han kände att han behövde tid för sig själv, tid att fundera lite vilket jag tyckte lät helt okej. Fundera och reflektera är ju alltid bra.
Sen när han sa att han skulle fara ut och cykla, käka en pizza och lovade att sova i annat rum utifall att han skulle vilja ta en öl så slog oron i kroppen igång igen.
Han sa att han inte bestämt sig om han skulle dricka eller ej, men utifall att...
Vem försöker du lura tänker jag!? Klart att han kommer att dricka!
Så vad blir det för reflektion på fyllan och vad blir resultatet här hemma senare ikväll? Det återstår att se men jag blir så trött,det blir bara värre och värre. Ljug smusslande, ursäkter osv. Jag fattar att han redan hade bestämt sig! Han frågade vad jag tyckte om det hela, men vad ska jag tycka? Jag är maktlös.
Vakna! Snälla vakna innan det är försent!

Precis så är det, trötthet en kort eller för en del lång period är helt normalt och hör samman med missbruket av alkohol. Det går över men kan ta ett tag.
Bejaka det, lyssna till kroppen och se det positiva i att den äntligen får en chans att återhämta sig och läka.
Sömn är ett underskattat läkemedel som hjälper mot det mesta! Kan upplevas lite tråkigt men det går över, sakta men säkert kommer du snart att börja märka alla positiva effekter också!
Lycka till, bra jobbat!

anledningen till tröttheten är nog att kroppen nu får vila och reparera sig utan effekten av giftet.
Tröttheten kan hålla i sig månadsvis innan man kommer i fas med sin egen kropp.
Njut av tröttheten och att din kropp mår bra !
Jag var mest trött det första halvåret och sen gick det uppåt för att plana ut efter ett år.

När det gäller dödslängtan i kombination med alkohol så vill jag skriva några ord till. Både till dig och till andra som läser det här och upplever liknande. Alkohol påverkar känslor på allra möjliga, ibland oberäkneliga sätt. Om man har självmordstankar så kan de förstärkas av alkoholen, samtidigt som normala spärrar släpper och mer rationella argument försvinner i bland alla känslor. Tyvärr är det många som skadar sig själva då de är berusade och som inte skulle gjort det om de varit nyktra, även om tankarna kan finnas där. Därför kan det vara extra viktigt att prata med någon om sina mörka tankar. Det kan kanske vara en hjälp att skriva av sig på ett forum som det här. Men det finns också mer anpassade tjänster som Nationella stödlinjen, Självmordsupplysningen eller Psykiatrin där du bor. Läs gärna mer under någon av länkarna här.

http://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Sjalvmordstankar/
https://mind.se/var-hjalp/sjalvmordsupplysningen/

Alkohol kan erbjuda omedelbar lindring och är samtidigt en svekfull och opålitlig källa till vila eller ersättare för kärlek och livslust. Den vila eller lindring den erbjuder får man oftast betala igen med ganska mycket ränta.

Jag vet inte om jag förstår dig helt rätt LenaNyman. Det låter inte som om den hjälp du sökte gav det du ville ha eller behövde. Det är ofta så att man kan behöva göra flera försök, snacka med flera personer för att hitta något som passar.

/magnus

Det handlar ju inte om skrivartalang. Finns väl ingen anledning att tänka så utan syftet är ju i första hand att lära sig av andras erfarenheter och hålla motivationen uppe under den krävande provning som det faktiskt är. Hälsa gubben det från mig ;-) Och nej, du kan inte bara dricka ett par öl, osv. osv. Tycker att det som borde passa honom mycket väl att ta del av är mulleparets fantastiska erfarenheter. Han kanske kan förstå att han snart är där nu. Framme vid den dagen där mt. faktiskt inte hade något val än att lämna? Resan tillbaka och hur livet ser ut i dag borde faktiskt få den största tvivlare att bli lite avundsjuk och önska sig något liknande, eller hur? Hoppas för din skull, men var realist. You know your enemy...

//PP

Tack för dina rader.Sant vännen att man kan välja om man vill leva med någon som dricker.
Får se om han tar till någon hjälp, annars står jag fast i mitt beslut.
Det där om att kunna dricka ett par öl, den gränsen är passerad sedan länge. Ändå tror han
att det kanske skulle gå. Känner heller inte för att vara med om några experiment angående detta.
Någonstans inom mig känner jag att det blir en bra sommar med små dippar då och då, men inte värre
än att vi kan klara av det, eller hur m-m.
Kram
Konstnären

Han vet ju om att jag är här inne titt som tätt. Han har även läst ett av dina och ett av Berras.
Mycket bra tyckte han. Han säger även att han är rädd för att gå in här och skriva, påstår att
han inte har någon skrivartalang. Sagt till honom att du kan bara skriva, jag är ny och försöker
bli nykter, kan någon stötta mig.Du kommer att få svar Gagarin. Sedan är du i gång.
Han är rädd säger han. Kanske att blotta sig själv. Rädd att erkänna, men vi har ju emellan oss två
aldrig förnekat att vi är alkoholister. Men steget hit kanske är långt just nu.
Jag har inte glömt hur jag mådde sist, och vet att det är nära inpå. Vet oxså att jag inte klarar
en period till. Tar tid att reparera sig mentalt och det får inte ske fler ggr.
Jaså gojan ska vara med i dansen. Ja, han lär väl hänga mig i hasorna oxså, kanske bara klamra sig fast
i lilltån.
Underbar dag till dig
Konstnären

Igår hade jag en dipp. Var nästan på väg att köpa vin. Nästan, men bara nästan. Gjorde ett allvarligt övervägande men tog mitt förnuft till fånga.
Har lite jobbproblem, en ny karriärväg som jag hoppats på, blev inte så, fick däremot ett annat erbjudande som jag inte är säker på om det är ett "tröstpris" (men vid lite nykter eftertanke är det nog inte det), och det är ett erbjudande som egentligen passar mig bättre. Men i det första läget blev jag besviken och förvirrad. Från att vara inställd åt ett håll, blev det ett helt annat... och tankarna går åt alla håll. Känns lite som ett vägskäl yrkesmässigt, som jag inte räknat med att hamna i just nu.

Reptilhjärnan reagerar direkt - köp hem vin, ta ett glas, tänk och fundera, ta ett glas till, och allt blir solklart... Nja, så hade det väl inte blivit. Det som skrämde mig var att tankarna blev så starka, att det kändes som ett vettigt alternativ helt plötsligt. Tiden som nykter kändes som att "ja ja, nu har jag hållit uppe i sju månader, nu får det vara bra..." Gjorde det dock inte. Stannade på stan och tog en kopp kaffe, och gick och shoppade nya kläder istället. Helt rationellt eller? Nja, men det kändes som ett bättre alternativ en en tur på bolaget. Helt klart är det här ett projekt som blir långvarigt, gäller att inte tappa fokus på varför det är så viktigt...

Ja, idag känns det bättre, efter en nykter natts sömn, och lite skrivande om för och emot, positivt och negativt... och det är nog inget tröstpris. Tacksam för att jag inte är bakis idag.
Ha en bra dag alla...
/m

Känner också så, när jag ser någon jag tror har problem, att det är skönt att jag tagit tag i mitt liv. Tänker att jag är lyckligt lottad som kunnat få stöd från maken, och härifrån. Att jag kunde göra förändringen innan det blev för sent och för svårt, och innan det fick sociala eller yrkesmässiga konsekvenser. Men det är ju såklart inget jag känner att jag lägger upp på twitter eller facebook, för vi är ju lite hemliga av oss... tror vi i alla fall, för jag tänker också att jag kan peka ut några i omgivningen som har problem och borde ta tag i dem. Men det säger jag ju inte, för vi är ju så hänsynsfulla, och jag vill ju inte avslöja att det takes one to know one... Ja, så svårt vi gör det för oss ibland. Mycket enklare om vi körde med mer öppna kort.

Bra Konstnären att du pratat med din man, och att han börjar fundera på allvar. Man kan inte tvinga någon att sluta dricka, men man kan välja om man vill leva med någon som dricker... Vet att det inte är så enkelt, att bara flytta, men någonstans måste man sätta sig själv och ens egna överlevnad först. Och den här sommaren blir ju annorlunda för många av oss, men förhoppningsvis annorlunda som i bättre.
Ha en bra dag båda,
kram m

vet inte om du berättat det innan men har din man tagit del av det du skrivit här inne? Du har säkert nämnt det innan, men jag har i så fall glömt.
Kanske vore det i så fall att han tar del av forumet och att det kan bli enklare för honom att förstå om han har andra historier från medberoende att relatera till? Ja, något kommer att hända det är ju verkligen sant. Frågan är om du är klar över vad du kommer att göra vid olika resultat. Är ju inte länge sedan sista rundan som fick dig att må så dåligt, så det kanske är lättare att tänka ut vägen du ska ta nu när allt går lite bättre? Härligt med sommar helt plötsligt. Tar mig en fridag idag, så jag kan avsluta några projekt hemma som blivit lite stående. Känner att jag får mer och mer energi och det är verkligen skönt.

En månad till midsommar, ja idag ser jag det inte som något stort problem att den är på väg, men "vis av erfarenhet" vet jag ju att sinnesstämningen kan ändra ganska snabbt. Jag ser ändå fram mot det. Det får bli en tur runt stången och dansa "små gojorna" med dottern.

En fin dag till dig!

//PP

Hajade till över dina rader, att du inte vet vad du ger dig in på... nej, för mig gick det inte riktigt att föreställa mig hur det skulle bli. Bara att det var dags för något annat, och det är väl det som är det svåra med att ta beslutet om att ändra sina dryckesvanor. Vi vet inte hur det kommer att bli, men vi vet att det inte kan bli sämre än just nu... För mig har det bara blivit bättre!
Känner också igen det du skriver, Pimplarn77, har också tränat tidigare, med målbilden att när jag kommer hem ska jag hälla upp ett glas vin med gott samvete. Tränar mycket nu, med andra målbilder och det fungerar bättre, får jag säga :)Har varit nykter i drygt sju månader nu, och allt är bättre än när jag drack för mycket.

Lycka till och häng i!
/m

Vill hälsa dig välkommen jag oxså. Det går sakta framåt i början och mina tankar var
nästan ständigt hos A. Du har ju nu tagit tag i problemet och det är ju jättebra.
Ta en timme i taget, sedan en dag. Jag lovade ingen, men fick en riktig käftsmäll där
valet egentligen var enkelt. Men sen kom det tuffa arbetet att hålla sig på banan.
Nu har drygt 8 månader gått. Jag är inte rädd längre, innan var jag en ljuskygg person
på grund av A. Ångesten som du beskriver, stannade till slut konstant hos mig, det var som
den hade gjort det bekvämt hos mig. Kan lova dig att den är borta nu.
Bara skriv här om glädje, sorg eller vad faan som helst. Har hjälpt mig otroligt mycket.
Idag inget vin för mig
Hoppas du får en bra daag
Konstnären

Visst är det avundsjuka från dom där människorna. Iinnerst inne är dom avundsjuka på dig som tar tag
i problemet. Jag har upplevt samma sak. T.e.x. kom igen hur länge ska du hålla på med det där, du har
blivit så tråkig. I början tog jag illa vid mig, men nu skiter jag högaktningsfullt idet.
Detta är mitt nya liv sedan drygt 8 månader.
Gör på ditt vis
Må bra i dag
Konstnären

God morgon
Ja, människan är en underlig varelse, kan känna så oxså när jag ser en trasig människa.
Inte skadeglädje, men glädje att jag inte själv är där det var ju nära att jag bara lät mig falla.
Styrkan för mig i det nynyktra livet är att försöka se positivt på det mesta även det som egentligen
är dåligt. Då vänder jag och vrider på det så att det blir, kanske inte jättebra men det duger för
att gå vidare. Studerar ofta människor och tänker finns här någon som är som vi, säkert som amen i kyrkan.
En alkoholist känner alltid igen en annan alkoholist. Det är svårare att se en nykter alkoholit, i alla fall
i mina ögon. Lite prat om alkohol igår med mannen. Han tog upp ämnet och frågade, menar du verkligen att du
går om jag bara tar ett par öl. Tittade på honom, och sa du vet att du inte kan ta ett par öl då det fylls på
dagen efter. Men jag kanske kan det nu. Du gör som du vill, jag kan ju inte bestämma åt honom. Viljan måste finnas
till 100 procent eftersom jag vet. Men hela sommaren blev kommentaren. Mitt svar blev att det är min första nyktra
sommar på åratal det är även nytt för mig, men det kommer att gå. Sedan blev det tyst, tror något har satt i gång
i huvudet på honom. Bra eller dålig vad vetjag.
Ska bli 25 grader här idag och första jordgubbarna har kommit. Gott. Brukade lägga en gubbe i ett glas vitt vin.
Funderar var jag ska lägga den i nu, iskallt citronvatten.
Idag känner jag i kroppen att det blir en bra dag. Sånt kände jag inte som aktiv, allt var skit, allt gick emot mig.
Tack för att någon håller sin han över mig. Jag har en stor trygghet här inne bland likasinnade, värt guld.
Pelle jag börjar se kronjuvelen som falska pärlor.
Må bra idag vännen
Konstnären

Som du skriver Pimplarn77, är det viktigt att ta hjälp. Jag var inne som gäst här i flera månader, och det var jättenyttigt, men på ngt sätt känns det mer slutgiltigt att få skriva av sig, och ev få lite gensvar. Har även funderat på AA men steget känns lite för stort ännu

Det är nog många som vill ändra sina liv.men de är så svårt att ta hjälp ,man måste sänka garden, men så jävla skönt när man gjort det.och det stämmer det du säger att många blir avundsjuka och vill fånga in dig igen,hallå ta en bira.
Kämpa i smyg de tänker jag göra. jag berättar för dom jag litar på .
KÄMPA!
Ps nyss börjat kämpa själv

JmT bra jobbat kör träning och må bra... jag minns oftast inte sista tim på en rolig fest pga jag vill alltid ha lite roligare ,typ en sista grogg.
Har en då alltid varit duktig på sport typ löpning,Rökte, drack varje helg,samt onsdag och vid championsleag, mm mm . alltid en orsak att dricka som förstörde min träning.sprang 5km ofta för att belöna mig med 2öl och ett par cigg ,Sjukt

Min första vita helg på ca 10 år var nu i helgen.
Rykte bara på axlarna på slutet av alla minnesluckor man haft.
Man förstår ofta inte själv hur dom i omgivningen som oftast inte är lika berusade som en själv uppfattar en.

Alkoholist är ett starkt och parkbänksrelaterat ord och jag skulle aldrig kalla mig själv eller dig det.
Men vi kan bli och det skrämmer skiten ur mig.
Inne på min nionde vita dag och jag mår för ovanlighetens skull på en tisdag, skitbra.
Jag tar en dag i taget.

Börjat träna o tänkte köpa alkoholfri öl på bolaget i helgen.

Lycka till med din första vita helg.:-)

När man börjat läsa här kan man inte sluta.
Man känner igen sig själv i så många fall.
Tack Pellepennan för ditt stöd.
Suget var betydligt mindre idag, tisdagar är värsta dagen i veckan annars.

En dag i taget.

Den här gången ska jag inte berätta för var och varannan att jag gör ett nytt försök. Förra gången spred det sig med vindens hastighet på golfklubben som jag har som mitt vuxendagis, att jag dels tyckte att jag drack för mkt , och nu skulle lägga av. Om jag tänker efter så är nog många om ej alkolister så dock högkonsumenter som väldigt många 40talister. Kompisarna visade ett stort intresse för mina ansträngningar , och viss beundran. När det sen sket sig, hälsade dom mig glatt välkomna tillbaka till ett normalt liv, och undrade om jag inte haft jäkligt tråkigt. Flera inledde dock samtal om sina egna försök att göra längre uppehåll , och jag kunde ana en längtan att lägga av.

Blodtrycket normalt efter bara två dagar, efter 10 dagars återfall var det skyhögt nu helt ok. Beror det höga blodtrycket på att man sover så dåligt när man dricker?
Det som fick mej att efter ett år av misslyckade försök att minska eller sluta med A, var när en kompis tillika drogterapeft förklarade att det var som med hundar(jag hade precis skaffat en valp) man måste lägga sig på rygg för övermakten, alltså att jag inte längre behärskade A utan tvärtom, och då insåg jag att det enda var att lägga av, vilket alltså höll i tre månader , varefter jag fick inse samma sak igen.