skrev Se klart i Igår var sista gången

Hej,
Kikar in och säger grattis till både 100 och 125 dagar, bra jobbat.
Jag satsade på 100 först- men innan påsk det året (vilket var min dag 100) så tog jag nytt beslut- 6 månader. Då hann jag tänka lite mer i lugn och ro.
Under tiden fram till 6 månader- bestämde jag om- till att vara nykter 1 år.
Men inom mig hade jag nog bestämt mig för att det var slut-drucket. Jag hade också svårt med ”aldrig mer” det är fullt förståeligt. Det är en orimlig tid och orimligt många tillfällen att ta in.
När aldrig mer kändes för övermäktigt- eller till och med ett år. Så växlade jag över till ”jag ska inte dricka idag, imorrn får jag se”. Så gjorde jag lite från och till- under en längre tid. Så småningom glesades tillfällena ut, och det blev helt normalt att vara en sån som inte dricker.
Nu har min tredje påsk passerat som nykter, dag 800nånting. Och det finns ingenting jag saknar. Jag känner mig lika främmande inför att dricka- eller bli berusad- som att äta järnfilsspån.
Det hör inte till mitt liv längre.
Så även om det är svårt att tänka på för alltid- vill jag gärna peppa till att testa sex månader- och sluta inte att utforska nykterheten, den slutar inte att fascinera och överraska. Men som med mycket annat i livet får man vrida och vända lite på den.
Hejar på dig! 💪🏻☀️


skrev Se klart i Kom igen nu!

Jag tänker också på det där, och det var nog det som hände med nån sorts ilande visdomstand-känsla när jag befann mig på resort med vin på vartenda bord jag kunde se. Då blev plötsligt gränsen inte så tydlig. Eller inne i mig - tydlig men utanför såg det ju ut som att jag ingick i allt det där. Med den enda lilla skillnaden att jag INTE gjorde det. Jag har fortfarande svårt att förklara men jag vill ändå säga ett litet obs på sånt. För sin egen skull. Det är som att ligga i ett färgbad och försöka behålla sin bleka hud intakt. Det är lättare om man inte ligger i färgbadet.
Jag är säker på att din helg blev precis som du önskade. Mina ord är bara menade som; ifall det känns klurigt- så är det för att det ÄR klurigt.
De första månaderna brukade jag känna ”puh” när helgen var över. Vardagen har en fin lunk. Inte minst när man slipper vara bakis- (som större delen av mitt arbetsteam idag…)
Kram 🤗


skrev Ny dag i Ett glas vitt på stranden

@AstridK Kämpa på💪, starkt jobbat att komma igen! Jag själv är bara på dag två efter mitt sista återfall/period som denna gång var kortare än någonsin tidigare vilket jag är tacksam för och jag vill verkligen inte dricka a längre för jag mår inte bra av det, inte ens i stunden. Detta sista återfall fanns det noll ”glädje” i berusningen, bara ångest och självförakt. Längtar efter att slippa dricka, slippa ångra, slippa bli besviken på mig själv. Känn dig inte dum i detta forum, det är istället här du kan hämta den extra styrka/kraft för att inte ta det där första första glaset.Heja dig💪🥰 nu kämpar vi!


skrev Matti77 i Igår var sista gången

Hej vänner, har inte skrivit här på väldigt länge nu men jag är fortfarande här och jag har fortfarande inte druckit alkohol, är uppe på dag 125 utan nu.
Anledningen till att jag inte skrivit på länge är att det inte hänt mycket gällande mitt ”sluta drickande”, jag klarade mitt initiala 100 dagar mål och efter det kändes det lite tomt,
Jag hade sett fram imot 100 dagar så mycket och sätt det som en stor grej, Sen när det väl hände var det lite som att, ok var det allt?
Efter det har också min motivation till att inte dricka gått ned har jag märkt och jag har väldigt ofta dom sista två veckorna fått föra inre debatter med mig själv om det inte vore ok med bara ett eller några glas av något olämpligt slag efter en dag i trädgården eller efter någon annan aktivitet.
Antar att det fina vädret i sammarbete med att vi byggt en ny stor uteplats också bjuder in till min minskande motivation, för visst är det otäckt mysigt med en drink i vårsolen.
Men jag står imot, jag vet ju hur det blir om jag tar ett glas, det skulle förstöra allt jag försöker ändra och har ändrat under fyra månader nu. Jag vet att jag inte skulle kunna dricka måttligt, inte ännu iallfall och det är inte heller något jag vill.
Så jag står imot och hoppas att det snart blir bättre igen och att motivationen återkommer, för jag ska inte tillbaka dit jag var, jag är bättre än så och jag mår ju faktiskt så mycket bättre och känner mig så mycket friare.


skrev AstridK i Ett glas vitt på stranden

Dag 18

Känns som en symboliskt viktig dag. Senast jag var på dag 18 var på nyårsafton då jag trodde att jag hade hela planen klar mentalt och praktiskt med alkoholfritt bubbel. Skrev till och med ett inlägg här på forumet på dagen. Sen blev det tyst 🤐 😞 eftersom jag misslyckades och kände mig dum. Det misslyckandet öppnade sen upp för fler under vintern/våren, en slippery slope får man väl säga att jag hamnade i. Idag peppad på att aldrig mer dricka så nog blir det en dag 19 i alla fall!


skrev AkillesU i 10 glas vin och 2 öl

Godmorgon! Hade verkligen såååå ont igår i nacken. Fick ta flera omgångar värktabletter och vid ett tillfälle tänkte jag faktiskt att det hade varit skönt att ”bedöva” med alkohol.
Har ont idag också men är lite mer rörlig. 🤕

Dag 25


skrev majken_r i När kommer dag nr två??

@Varafrisk Det för att vakna efter en alkoholfri kväll är min största motivation. Låter som det kan bli en fin dag för dig. Lycka till hos soc🙏🏼💓


skrev Varafrisk i När kommer dag nr två??

Vaknar oerhört trött men så skönt att vakna med vetskapen av att jag var nykter igår. Måste påminna mig om den känslan när jag förhandlar med mig själv under dagen…det är något trösterikt med att veta att jag inte druckit kvällen före. Blir på något vis lite rakare i ryggen. Världen utanför får en annan färg.
Idag har jag med mig vår pyttelilla el-grill t jobbet. Festkommittén bjuder på grillad korv t lunch. Så mysigt💕

Efter jobbet blir det iväg t soc…lite pirrigt men ändå skönt.

Ha en fin dag☀️kram


skrev Berra i Ångesten tar mitt liv...

Påsken är över, ledigheten likaså…

En helg full av tradition och ändå tid för återhämtning och vila.
Jag ligger i sängen och vägrar somna, vill inte att helgen ska vara över.
Tiden har kommit ikapp mig, vet att nästa gång jag slår upp mina klarblå, så är det bara att motsträvigt ta sig till jobbet.
Men ändå fyra dagar har ändå varit ett väldigt fint andningshål, jag hann koppla av.
Jag är tacksam för det.
Så vad har hänt då, ja mitt minne är kort och sträcker sig inte så långt tillbaka.

Lååångfredag som egentligen inte alls är längre än några andra fredagar, var vi och smygöppnade stugan, isen var borta och vi hade öppet vatten att ta oss hela vägen fram.
Blev lite grinig när frugan ändrade datum, först skulle vi åka ut på annandagen men ändrades kvällen innan till dagen efter.
Jag fick braskt lämna middagen för att inhandla ny olja till både utombordarens motor såväl som växel och tillbringa ett par timmar i garaget, den startade som den skulle.
Vackraste väder hittills tillbringade vi med att ”smygöppna” stugorna med svåger och svägerska, med smygöppning menas att vi inte har fått vattnet påsatt ännu, och då vill inte de andra vara ute.
Släpa vatten över berget är inte deras melodi, men vi kanske kommer att åka ut innan dess.
Inget hade hänt, inga träd som låg över husen trots ganska så blåsig höst och vinter.
Vi satt på trädäcket med medhavda mackor och kaffetermos och lät solen steka våra vinterbleka ansikten, sedan plockade vi runt lite men långt ifrån färdigt, satte på lite grundvärme så att det mest råkalla skulle vara borta när vi kommer ut nästa gång.
Det kliade i fingrarna att sätta igång med trädgården, men ta det lugnt Berra, börjar du nu kan du inte sluta, gräset var grönare här än hemma minsann, lite gräsfrön och gödning nu kanske..?
Vi åkte hem jättenöjda, allt kändes bra, solen hade gjort så att det hettade i ansiktet.
Påskafton blev vi bjudna till dottern med familj, de hade bjudit dit svärsonens familj som kommit långväga ifrån, det var glatt och trevligt och blev sent.

På söndagen så var det vår tur, förberedelserna hade varit i dagarna två, svågern och svägerska var nu bjuda med sin familj och vår tillsammans.
Grillade en massa smågott och det frossades tills magen var stinna på oss alla.
Den manliga delen samlades efteråt i köket och den kvinnliga delen i vardagsrummet.
Karlarna är högljudda med sina öl och GT, damerna lite mindre högljudda med sina vinglas.
Jag gick däremellan när jag behövde vila öronen.
Underhållningen stod barnbarnen för, treåringen för den verbala delen och ettåringen med sina grimaser och kroppsrörelser, kan få henne att härmas när morfar lipar t.ex.
Treåringen är supersöt och lite lillgammal hon har verkligen fått all uppmärksamhet tidigare.
Idag försökte hon sig på ett nytt ord, nä pappa vi fiiter i det.
Morfar kunde inte hålla sig för gapskratt, hon försökte säga skiter i det.
Man får passa sig vad man säger, lilla papegojan snappar upp när man inte tror hon gör det.

Idag annandagen tillbringades den också i solen, men då på uppfarten att byta däck på tre bilar.
De fick sig en liten sommaruppfräsning också med fusktvätt och dammsugning, påfyllning olja och spolarvätska och bort med den gråa hinnan på insidan av fönstrena.

Ryggen värker, knäna värker och händerna värker och ansiktet hettar.
Allt är som det ska en vårdag med mycket ledighet och massor av sol och värme.
Mitt inre har fått sig en vitamininjektion av det fina vädret och det spritter i benen.
Så mycket jag vill göra och så lite tid.
Fyllde våra två holkar hemma med lite bomull i min förhoppning att locka till sig lite hyresgäster.
Vad fick vi, en baksida fylld med en massa tussar som småfåglarna spritt runt i träd och gräsmatta.
Men en holk är under inflyttning, ett blåmespar som vi har haft i minst tjugo år, ja eller deras ättlingar i alla fall.
Nackdelen med dom är att de jagar bort alla andra småpippisar, men man får vara glad för det lilla.

Snart slår klockan ett annat dygn, täcket är för varmt och kudden för svettig.
Om sju timmar har jag redan nallat på min nattsömn och jag har lite hybris trots att det är en tisdag.
Nästa helg är det födelsedagskalas hos dottern, de har lyckats få till alla fyras födelsedagar inom samma vecka, så det blir ett enda stort då.

Alkoholen har flödat i min närhet precis som det brukar vid storhelger, men inga stora ovationer.
Folk har blivit påverkade men fortfarande på ett bra sätt, ingen fylla.
Ett tips på ett nytt och bra substitut finns på bolaget, gintillverkaren Gordons har en 0,0% som faktiskt är riktig nära som det bör smaka, lite parfymerad men inte oljig.
Provar man dessutom med lite nya sorter av tonics som nu finns i en massa spännande smaker så har man fullt upp med att botanisera runt hela kvällen.

Påsken är över och jag har inte lagt en enda tanke på varför vi firar påsk.
Vem tänker på en snubbe som levde för mer än tvåtusen år sedan, jag lever i nuet och jag är lite självisk och tänker på mig själv, tack för ledigheten, jag förvaltade den väl.
Jag har fått min tid att få umgås med de jag älskar och bryr mig om, fått göra saker som betyder något för mig och ger mig en ökad livslust.
Det var helt andra bananer när jag drack.
Då man drack för att man drack, nu dricker jag inte för att jag inte dricker.
Låter krångligt men är enklare än så….

Berra


skrev Varafrisk i När kommer dag nr två??

@Vinägermamman Tack för dina värmande ord💕 Kanske jag inte har minskat direkt på intaget av alkohol🙈men mer snäll mot mig själv borde jag nog vara. Det där med att ta en stund i taget är något som jag förstår betydelsen av mer och mer🙏🏻

@Natalia Tack för att du tittar in hos mig. Ja ångest är inget kul och det blir definitivt inte bättre av alkohol. Vi får ta nya tag imorgon.

Idag har min dotter varit hemma några timmar. Hon sprang tillsammans med sin pappa/ min man i spåret efter det följde hon med honom hem till oss. Vi pratade om vad som hände i fredags. Vi pratade om hur det hade varit för länge sedan före hon visste att jag drack. Saker som jag sa då hon inte visste att jag inte var nykter…men märkte av mina humörsvängningar. Att hennes bror/min son inte vill prata om det svåra utan mer vill släta till det. Blir för jobbigt att veta att ens mamma är alkoholist och lätt att bli arg istället i synnerhet när han själv hade druckit alkohol.

Pratade med en fd kollega/för mig min närmaste vän. Vi har känt varandra i 17 år och hon vet hur det har varit i vår familj. Berättade om vad som hände i fredags och hon lyssnar. Hon säger sedan hur hon tolkar det hela med min ryggsäck som bakgrund. Jag lyssnar och jag tar in. Grejen med min vän är att hon kan ge mig sina tolkningar utan jag behöver ställa mig i försvar och jag kan lyssna och ta in. Hon säger inte att vad hon säger är det rätta utan frågar mig vad jag tror om hennes tolkning. Och jag tänker att jag levt med alkoholen som bästa vän i ca tio till tolv år. Min son fick reda på det för ca tre, fyra år sedan. Och har nog inte velat ta in den bistra verkligheten att mamma är alkoholist utan kanske han börjar nu. Samtidigt brottas han nog med sin egna relation till alkoholen. Tänker att vi ska prata en dag om han vill då han kan få ställa sina frågor t mig.

Somnar iaf nykter..Godnatt😴


skrev AstridK i Ett glas vitt på stranden

Dag 17

Tack för att ni tittar in. Lite gladare idag, satsade på sol som medicin och var ute i trädgården massa timmar både igår och idag. Familjen på besök och barn hemkomna från påsklov så fullt hus och full rulle. Har kommit in i en fas av att tänka tillbaks på berusade pinsamheter, för högljudd och outspoken på jobbmiddag. Vad sa jag egentligen, märktes det hur full jag var? Och så kom jag ihåg att en kollega (ganska snällt skämtsamt) sa när vi var ute och svirade för ett tag sen att jag har en Leif GW-persona, super och äter gott och går all in halva tiden och halva tiden renlevnad och bara jobb. Den kvällen gick det ”bra”, kanske för att jag skärpte till mig efter kommentaren. Min riktiga prövning blir nästa middag med kollegor som jag inte vet när det blir: svårighet 1 att tacka nej till alkohol när ingen ”bryr” sig och 2 att svara eller inte svara på varför jag återigen kör alkoholfritt och svajar fram och tillbaks.

Lite lösryckta tankar här och där så här en måndagkväll. Dags för kvällsyoga, bad och sova. Kanske en atarax 😊.


skrev Natalia i När kommer dag nr två??

@Varafrisk

Hej!

Vill bara skicka ett ❤ till dig och säga att det kan vända till det bättre. All hjälp är bra hjälp och blir glad att höra att du har en kurator. Även om det nog inte är till stöd just den här dagen. Ångest är inget trevligt tillstånd alls. Känner också mycket ångest idag efter många påskdagar med för mycket alkohol. Försöker distrahera mig med mobilspel, serier, mindfullness och att skriva av mig. Vet att jag får mycket ångest efter att ha druckit för mycket. Det slår aldrig fel.

Imorgon är en ny dag.
Ta hand om dig 💝


skrev AkillesU i 10 glas vin och 2 öl

tack! @majken_r och @vår2022 antar att de flesta känner igen sig. En helg full av alkohol är ingen bra helg. Saknar dom inte.
Måndag idag och ingen ångest! Däremot så vaknade jag med världens nackspärr! Mår både illa och har huvudvärk. Men det brukar gå över på en dag eller två.

Dag 24 💪


skrev Vinägermamman i När kommer dag nr två??

Kära @Varafrisk. Så jobbigt du har det❤️‍🩹
Skulle du kunna försöka vara lite snäll mot dig själv😌, tänka snälla saker om dig själv?
Det kommer att bli bra med barnen.
Tycker att det var jättebra att du ställde in middagen med din bror. Det blir fler tillfällen att träffas. Du behöver vara snäll mot dig själv. Lyssna på din kropp. Kan du se det som varit bra de senaste dagarna? Om jag förstått det rätt har du minskat din konsumtion de senaste dagarna. Ge dig en klapp på axeln för det. Du härdar ut med din ångest. Ge dig en klapp på axeln för det. Snart får du träffa kuratorn och prata av dig. Ta en stund i taget. Du fixar detta. Du är stark💪🏻.
Stor kram från mig🥰


skrev vår2022 i 10 glas vin och 2 öl

@AkillesU Ja, känner igen mig. Att vakna upp förvirrad, med olustkänslor och sedan komma på att man är nykter och inte druckit, puh vilken lättnad! Man känner sig så nöjd, glad och stolt över att vara nykter och i sina sinnens fulla bruk😁. Kaffet och frukosten smakar då extra gott.

Ha en fin annandag påsk!🐥🌷💕


skrev Varafrisk i När kommer dag nr två??

Längtar faktiskt till morgondagen. Brukar längta till att vara ledig men nu längtar jag till jobbet, till ett annat sammanhang...kanske släpper ångesten lite grann då. Så mycket ångest som denna helg har bestått av...så mycket tankar på barnen...på varför saker och ting blev som de blev....på ensamhet...idag gör ångesten så ont att tårarna kommer. Min bror med fru skulle komma i em men jag skrev ett sms igår kväll att vi får ställa in middagen idag. Visserligen hade jag druckit vin men jag fixar inte att sitta och hålla en låtsasfasad att allt är bra. Min man är expert på det...fast i och för sig...han är nöjd med det mesta...det går inte lika djupt in i honom. Och nu känner jag liksom ångest för att jag skrivit till min bror att de inte kan komma. Var på restaurang igår...lurar mig själv ..genom att dricka vin till maten. Kan dock se alla människor runt omkring mig som är väldigt påverkade...stökigt. Restaurangen ligger på en Camping. Tänker att det är många barn som får klara sig själva när de vuxna dricker alkohol.

Skulle inte druckit igår men ångesten var så stark. Fast den är definitivt inte bättre idag. Är så trött på detta liv. Vad är det för liv egentligen? Återigen har jag tappat bort mig själv. Tänker på barnen, på mannen, på vänner. Söker kontakt med vänner som visserligen vill träffa mig men söker de mig? Varför håller jag på? Varför sätter jag mig inte främst genom att äntligen ta itu med det här nykterhetsarbetet som kommer att ta mycket energi så jag inte hinner tänka på någon annan än mig själv? Jag måste sluta fly nu....jag måste stanna upp...ja så är det. Ska bli så himla skönt att träffa socialsekreteraren imorgon, att få svara på massa frågor. Skönt att träffa kurator på onsdag...att få berätta.

Kram:)


skrev Ginko i Börjar tappa hoppet...

Tack för peppande kommentarer och tips! :)
Just det där med att stanna upp och identifiera varför suget kommer har hjälpt mig att lyckats ibland. Jag behöver dock träna på att bli bättre på att stanna upp och inte gå på den första instinkten att dricka, det är övning som gäller och förhoppningsvis går det lite mer automatiskt i framtiden? Just nu kretsar mycket kring alkohol i huvudet - när jag dricker mår jag dåligt över det och när jag inte dricker tänker jag på att jag inte dricker...
Skulle vilja rensa bort det i huvudet och leva ett liv utan att A dyker upp i huvudet, men det tar tid antar jag.
Drack inget igår kväll och det är så skönt att vakna upp utan ångest. Försöker verkligen tänka på det de gånger jag blir sugen, att "spela hela filmen" som jag läste någonstans.

Påbörjade programmet en gång i tiden men ville inte helhjärtat och det rann ut i sanden. Nu ska jag ge det en ny chans!

Jobbet är upp till mig och jag känner en nytändning nu när jag äntligen började skriva lite här och fick fin respons :)


skrev Sisyfos i jag är livrädd

Måendet kan absolut ha samband med brister av olika slag. Jag drack på järnbrist. Brist på B1 är vanligt vid alkoholism. Jag har också haft brist på D. Det är bra att kolla upp sina värden så att man inte tar tillskott på måfå. Just järntabletter är nog mer långtidsverkande. Järn är svårt att ta upp för kroppen. Men kanske funkade det. Bra så i så fall!
Så se till att du äter ordentligt, tränar och sover och har bra värden så har du optimerat förutsättningarna. Hjärnan behöver tid för återhämtning och du har ju jobbat på bra! Jag tänker att det du beskriver att du inte riktigt gillar med din personlighet faktiskt går att träna bort. Du kan bestämma själv vad du fokuserar på. Skitsvårt och kräver träning, men om man inte gillar sig själv i vissa lägen som du beskriver så måste man ju inte stanna i det. Jag tycker att du är väldigt insiktsfull och jag fattar att det är lättare att nå dit med alkohol som hjälp, men det går utan också. Man tillåter bara glada, snälla tankar. Tolerans!
Du kan börja hör t.ex. med att skriva om historien… ”Jag klarade 10 dagar, sen blev det en mindre incident på en firmafest, men jag tog tag i det igen. Sen kom en begravning och då blev det svårt att låta bli med alla känslor men nu kör jag igen”
Den 30 april ska jag till min bror. ”För honom kan jag berätta att jag inte vill dricka - att jag inte mår bra av det och vill sluta .., ” eller skulle det vara omöjligt?
Lycka till! Du har ju klarat massor med svårigheter redan!


skrev Sisyfos i Börjar tappa hoppet...

Jag kände mig också tveksam till om jag skulle klara att sluta när jag slutade första gången. Hade då precis som du försökt dra ner och försökt sluta länge med uppehåll. Sen hittade min sambo min vingömma och då var det slutdrucket. Kändes som en enorm lättnad faktiskt. Då kunde jag inte dricka mer.
Nu vet jag inte hur du har det hemma, men att rensa bort all alkohol är ett bra första steg. Det kan inte vara för lätt att börja igen. Sen att göra programmet är till stor hjälp. Tänka HALT när du blir sugen. Hungrig/Arg, Ledsen/Lonely och Törstig/trött… försöka identifiera varför suget kommer.
Många blir hjälpta av att göra något annat när de brukade dricka. Träna, yoga, promenera etc. Det finns massor med lästips och filmtips härinne också. Vissa byter alkohol mot alkoholfritt, behåller vanan men byter deyck. Det gjorde jag. Det var dock enormt lätt att byta tillbaka sen. Men det kan vara en bra start. Det finns liksom
Lycka till nu! Du har tagit första steget och har allt att vinna!


skrev vår2022 i Börjar tappa hoppet...

@Ginko Välkommen hit! Ett bra steg är att anmäla dig till alkoholprogrammet här på forumet, det ger bra stöd och vägledning i hur du kan gå tillväga. Att skriva här är också ett bra stöd. Tyckte att det dag 1-4 var värst sedan blev det lättare när ångesten som alkoholen orsakar lägger sig. Pannben och vilja samt att tänka positivt hur skönt det är att tex vakna nykter varje morgon. Jag mår så mycket bättre på psykiskt och fysiskt som nykter och ångrar inte en sekund att jag slutat dricka alkohol.

Du kan! Kämpa och lycka till!💪🐥💕


skrev majken_r i Börjar tappa hoppet...

@Ginko Hej och välkommen! Hoppas och tror att du, som jag, kan få fint och viktigt stöd här. Har hjälpt mer än jag någonsin kunde tro🌱


skrev Ginko i Börjar tappa hoppet...

Ska även tillägga att jag märker att det påverkar mig negativt psykiskt och fysiskt. Har ångestproblematik i grunden och det har blivit en självmedicinering med alkohol som bara gör saker värre egentligen.
Fysiskt känner jag mig "sliten" i kroppen. Känner även lite obehag på höger sida och det är jag väldigt orolig över. Har tagit prover som visar på lite förhöjda levervärden. Den oron blir ju också värre när jag dricker - Ja allt blir värre när man dricker, inget blir bättre helt enkelt!


skrev Ginko i Börjar tappa hoppet...

Hej
Jag har läst omkring här på forumet under flera år och vet att jag har en problematisk relation till alkohol som eskalerat de sista två åren egentligen. Helgdrickandet blir lätt drickande i veckorna efter jobbet.
Jag har sökt hjälp och pratar med en kurator inom kommunen som är jättebra och det känns alltid motiverande när jag varit där. Sen går dagarna och jag faller hela tiden tillbaka trots "att jag vet vad jag ska göra", visst är man knäpp :) Kan hålla uppe några dagar sen halkar jag dit igen ett par dagar och sådär håller det på... Har lyckats hålla uppe två veckor max och det ger en riktig kick och sen sabbar man det som sagt. Det får mig att tappa hoppet och tänka att jag aldrig kommer att klara det.

Så nu skriver jag här i hopp om att det ska hjälpa mig i min kamp mot den där hemska alkoholen.
Det är väldigt inspirerande att läsa allas berättelser och det inger hopp, men sen att göra jobbet själv...

Allt gott och glad påsk på er :)


skrev aldro i jag är livrädd

vet inte om de har en koppling, men har varit extremt extremt låg. sen tog ja en stark järntablett, bara för o testa. och jag kände mej heeeelt annorlunda o piggare


skrev majken_r i 10 glas vin och 2 öl

@AkillesU känner verkligen igen mig! Så vansinnigt skönt att inse att man inte druckit, att allt är ok😅 Grattis till dina dagar🤩