skrev Varafrisk i När kommer dag nr två??
Långfredag....när jag var barn, ungdom....ja, då var verkligen Långfredagen en mycket lååång dag. Kändes som en dag som man ville mest få överstökad. Min föräldrar var inte särskilt kristna men ändå uppfostrade enligt vad som passar sig att göra och inte göra....så därför var dagen verkligen tråkig! Men, när jag var runt ca 20 år ...då varje Långfredag åkte jag med bekanta som hade dansen som ett gemensamt intresse ca 10 mil bort och dansade...samma orkester och massa dansanta människor. Så himla kul!! Och, idag nästan 40 år senare så kommer dotter och son med sambo hem i eftermiddag för att äta påskmat. Det blir mysigt! Men, först ska min man och jag ta en promenad i motionsspår där ett par har satt upp en tipspromenad. Man swishar 20 kr och pengarna går till barncancerfonden. Det här paret startade med promenaderna julen -20 när Covid pågick som mest. Tror att man har samlat in 77 000 kr hittills. Vilket initiativ! Så himla klokt!
Men i alla fall....så i veckan träffade jag en fd chef som jag hade när jag arbetade på Familjerätten i en annan kommun än där jag bor. Hon har jobbat som socialsekreterare inom barn och unga, varit förste socialsekreterare och numera chef inom samma område. Har nog jobbat med detta hela sitt yrkesliv. När jag hade henne som chef var det mycket som pågick kring min dotter...ja med andra ord så känner hon till hur vi har haft det under åren. Men när jag träffade henne i mataffären berättade jag att en del av förklaring av allt det tuffa som varit beror på att min dotter har en bipolär sjukdom. Hon sa då till mig...det är beundransvärt allt vad ni har gjort för era barn...många hade inte orkat...många hade lämnat dem till oss (soc). Jag hade svårt att ta till mig berömmet men hon sa jag menar det seriöst. Och så frågade hon...men hur tar du hand om dig?? Hon nämnde anhörigstödet som finns i vår kommun. Jag svarade att jag är väl inte så bra på att ta hand om mig.....och jag tänkte på alkoholen....att jag har använt alkoholen som numera inte är någon tröst utan en plåga....att det var egentligen svaret på hennes fråga.
När det gäller mina barn har jag ofta känt mig ensam...inte kunnat dela mina erfarenheter med någon...inte spegla mig i någon annan. På jobbet är några av mina kollegor småbarnsföräldrar...och de pratar om bristen på sömn. Och jag känner inte igen mig medan övriga kollegor som har vuxna barn gör det. Våra barn sov hela nätterna. Det var när tonårstiden kom som det blev vakna nätter mestadels på helgerna. Så mycket oro...ibland känner jag att jag orkar inte vara orolig längre men ändå händer det när det gäller vår dotter. Fast jag är så stolt över mina barn var de befinner sig idag i livet med fasta jobb båda två och eget boende. Det kunde sett annorlunda med tanke på deras ryggsäck.
Så....det är geggigt...trött...skam...ångest....ja ni vet allt det där...när man blir äldre så sliter det mer...att berätta för min arbetsgivare om mitt beroende vore att blotta hela min själ...det känns som om att jag då skulle tappa allt. Dina tankar @annabell var väldigt kloka ...ska fundera lite mer på dem om de skulle fungera för mig.
Hur som helst så var jag och träffade socialsekreteraren i tisdags. Jag var spänd inför mötet. Hur skulle hon vara? Skulle jag känna mig trygg? Jag kände mig trygg...och jag pratade...mycket...hon sa att det var bra för då behövde hon inte ställa frågor...och jag grät...tårarna rann och rann. Det är en sak att skriva här på forumet....det är som en liten bubbla...vill jag inte skriva, blotta mig kan jag låta bli....men där inför myndighetspersonen. Ska tillbaka på tisdag igen för då börjar utredningen. Det var frivilligt om jag ville svara på frågor enligt en särskild metod om jag inte ville så skulle det mest vara ett samtal men jag sa vi kör på de där frågorna. 180 st....fast kan bli färre med tanke på om man svarar nej på en fråga då får man inte alla följdfrågor tex jag har inte använt droger...eller spelat...då försvinner massa frågor. Känns lite jobbigt att gå ifrån jobbet tidigare...brukar sällan göra det och min goa psykologkollega frågar mig alltid vad jag ska göra om jag går tidigare för att hon bryr sig....och då talar jag inte sanning...men men så får det bli. Och på onsdagmorgon ska jag till kuratorn...och då måste jag ha nyktra dagar....jag måste visa att jag kan vara nykter annars kommer jag inte få gå kvar....men det är riktigt jäkla jobbigt....hjärnan förvrids mer och mer.....men jag har inte gett upp!!
Önskar er alla en fin Långfredag! Solen skiner hos mig, hoppas att den gör det även hos dig!
Kram:)
skrev majken_r i En stund på jorden
@Lavendelblomman åh, så jobbigt. Känner med dig 🙏🏼 Men du kommer snart må bättre! Det är så jäkla lurigt det här med plötsliga sig och autopiloter som tar över. Du har fått så fina bra svar här, det är ett gott gäng här💕 Vi fortsätter skaffa nya vanor, och en nykter påsk blir fint! Kram🐥
skrev vår2022 i En stund på jorden
@Lavendelblomman Ja, det är det som är det svåra, att orka konsekvenstänka när det som behövs som mest, när vanan och autopiloten sätter i högsta växeln. Men, det är aldrig för sent att skaffa sig nya vanor som du gör så bra!🥰
skrev Anonym31513 i En stund på jorden
@Annabell @vår2022 Tack för värmande och peppade inlägg. 🥰 Ni har så rätt.
Jag brukar vara bra på konsekvenstänk, men igår orkade jag liksom inte vara sådär präktig plus att vanans makt är stor. Dock så blir tillfällena när jag dricker färre och färre. Långsamt börjar jag skaffa mig nya vanor.
Kram!
skrev vår2022 i Kom igen nu!
@Se klart @Annabell Ha ha! Ja, allt är möjligt med tankens positiva kraft och styrka🧰💪🐥💕
skrev vår2022 i Kom igen nu!
@Annabell Glad påsk bästa Annabell🥰. Du är en sann fighter och du kommer att få en fin påskfest med nära och kära. Du gör det så bra!🐥💕🌷🧰
skrev vår2022 i En stund på jorden
@Lavendelblomman Det är tufft när autopiloten drar igång. Det gäller att hela tiden konsekvenstänka så fort tankarna på alkohol kommer och välja det säkraste alternativet. ”Om jag dricker idag, hur kommer jag att må imorgon? Vad kommer konsekvenserna av det bli? Jag vet ju hur det blir och jag kommer att må dåligt och ångra mig imorgon. Vilka alternativ har jag istället för att dricka? Jag kan göra något annat istället, gå en promenad, göra goda alkoholfria alternativ och inte handla vin”. Om man konsekvenstänker hinner hjärnans delar med sunda förnuftet komma med i spelet/tankarna, annars tar hjärnans belöningssystem som älskar kickar i form av alkohol över totalt och sätter igång autopiloten, utan att man hinner tänka på annat än att en alkoholkick och att må bra för stunden.
Men shit happens! Det är bara att ta nya tag, släppa tankarna på hur usel man är, det drar bara ned dig i ångesten. Upp på banan igen och ha positiva tankar på hur skönt det ska bli att vakna upp nykter imorgon och en ny nykter dag😁.
Ha en fin påsk! Du fixar det💪🐥💕🌷
skrev Annabell i En stund på jorden
Åh vad drygt Lavendelblomman 💞. Förstår så väl hur du känner dig! Så många gånger jag vaknat och tänkt ”om jag bara inte hade… så…, men nu gjorde jag så här…så…” Man blir oerhört besviken på sig själv. Och skillnaden på hur man kan ”embrace” dagen ter sig ju enorm. Känns ju som att man slösat/förstört en fin hel dag. Men du - du har ju varit nykter massor av dagar nu och vinglade till under en enda afton! Försök att skaka av dig ALL skuld/skam och sikta framåt och på att må så bra som möjligt idag 💞🐣! Obehaget i kropp och huvud efter EN afton i vin-gropen (dvs inte flera i följd) kanske försvinner med en dusch, två glas iskallt vatten (ev med Treo i 😆) och en ☕️. Skönt också att veta att påskfirandet i övrigt blir nyktert. Hoppas att du får en fin dag Lavendelblomman 💛☀️och försök strunta i att spöa upp dig själv för detta! Du är ju på en bra plats egentligen nu💪🏼⭐️ och redan back on track! Glad påsk till dig 🌱🐣!
skrev Anonym31513 i En stund på jorden
Igår blev det dumt. Jag gick liksom på autopilot och köpte en flaska vin som jag drack upp. Fy vad värdelös och misslyckad jag känner mig idag! Hade jag inte druckit igår så hade jag mått toppen idag och sett fram emot påsken. Nu sitter jag här ledsen och orkar inte ta tag i någonting. Fy för det där hemska giftet! I helgen ska vi umgås med personer som inte dricker, så resten av påsken blir garanterat nykter.
En glad och nykter påsk önskar jag er alla!
skrev vår2022 i Räknar dagar på ett gammalt kuvert
@Friluftstok Låter som du har koll på läget och mår bra😁.
Ha en riktigt fin påsk!🐥💕🌷
skrev vår2022 i Ett glas vitt på stranden
@AstridK Vad skönt att du mår bättre. Ja, det gäller att hitta nya ”go to” för att koppla av när alkoholen inte är ett alternativ. I början handlade det om att aktivera mig mycket med annat, träning, promenader, läsa, mycket serier, laga nya maträtter, goda a-fria drycker, mindfulness. Fysisk aktivitet är superbra för det ger endorfiner och gokänsla inombords. Sen, precis som du säger behöver man skapa nya kopplingar i hjärnan. Jag har positiva tankar om att vara nykter varje dag och om framtiden. ”Tänk vad skönt det är att vakna nykter varje morgon och kaffet smakar så gott! Vad mycket fräschare jag ser ut nu när jag inte dricker. Vad mycket lugnare jag blivit nu när jag är nykter. Jag kommer att känna mig så mycket självsäkrare och med bättre självkänsla på jobbet nu när jag är nykter, och behöver inte vara orolig för om det syns att jag är bakis. Jag kan hantera mina känslor och motgångar bättre när jag är nykter, jag vågar vara i dem och flyr inte längre när jag är nykter”. Typ så. Dit uppmärksamheten går, sker tillväxt😁.
Jag har också under mina snart 6 månader orkat vara i tunga känslor, inte flytt som tidigare, mött dem, vridit på dem tillsammans med psykolog och med mig själv. Jag har lyckats separera mina känslor och mina behov i en snurrig relation med min mamma. Vågat stå på mig och mina känslor. Vågat vara arg och sätta mina gränser. Vågat hålla mig kvar i dem. Kontakten har både varit kylig och smärtsam men jag har orkat. Det har känts befriande. Hon ger sig inte med att få mig tillbaka där jag var, men jag ger mig inte heller. Relationen är inte helt bruten, vet inte var den landar men den kommer inte bli som tidigare. Tror hon någonstans börjar acceptera det nya läget och att självömkan, självhat och offerkoftan inte biter på mig längre, jag har rätt till mina känslor och ilska mot henne utan att hon ska vända det mot mig. Vet inte varför jag skriver detta till dig, men tänkte att det kanske kan ge något.
Ha en riktigt fin påsk!🐥💕🌷
skrev vår2022 i Fredag är värst
@Annja Grattis till 10 veckor!🥳. Ja, konflikter på jobbet är tråkigt, hoppas du har en bra chef som kan få stopp på det. Det ska bli underbart med en a-fri påsk, minns inte när det skedde senast.
Ha en fin påsk!🐥💕🌷
skrev Rehacer i Det är dags nu!
@Vinägermamman
Stor kram 🤗
skrev Vinägermamman i Det är dags nu!
@Rehacer
Tack för dina uppmuntrande rader😻
Läser i din tråd också och gläds åt att du håller dig på banan, trots medvetna och halvt ofrivilliga avsteg😊
Och tack, präktigheten och duktigheten har släppts för länge sedan. Dock inte frivilligt🫠
När utbrändheten var ett faktum och jag inte ”kunde” bromsa, körde jag på tills jag gjort slut på både startmotorn och generatorn. Hoppas någon gång komma tillbaka såpass att jag skulle KUNNA vara präktig😂
Ja du, nä inte skulle barnen ha saft och bulle, nä nyttig mat lagat från grunden, så det så🙀
Önskar dig en härlig, glad påsk☀️🐣🍀
skrev Annja i Fredag är värst
10 veckor nu på denna 90-dagarsperiod👍 Stressvecka på jobbet som inte blev bättre av en megakonflikt som blossade upp mellan kollegor. Varför kan vuxna människor inte bara vara trevliga och respektera varandra på en arbetsplats?
Halvdag och sen trängas på butikerna med alla påskhandlare. Stressa hem och förbereda helgmaten. Vanligtvis skulle jag sjunkit ner i soffan och fortsatt med vindrickande som garanterat påbörjats vid matlagningen. Nu står jag över och låter påsken vara a-fri.
Hoppas många hänger på och firar en glad och nykter påsk🙂
Ha en fin helg alla 🐣
skrev AstridK i Ett glas vitt på stranden
Dag 13
Mår lite lite bättre idag och funderar på vad som ska bli min ”go to” när jag behöver koppla av från jobb och annat. Alkohol har alltid varit den ultimata belöningen, målet i sikte under en jobbig dag/vecka/vadsomhelst. Behöver skapa lite nya kopplingar i hjärnan kring vad som är gulkant i tillvaron och avkoppling på riktigt 🤯🤔.
skrev AkillesU i 10 glas vin och 2 öl
Tack snälla 🙏
@vår2022
Läste idag på en nyhetssite;
” … men de senaste åren har forskningen pekat i motsatt riktning. Och en ny amerikansk studie visar att ett måttligt drickande kan vara skadligt för hjärnan.
Den som dricker mer än ett glas vin eller en liten öl om dagen riskerar att hjärnan åldras flera år i förtid, enligt studien. ”
Detsamma har jag läst någonstans gäller för Cancer. Att risken ökar betydligt…
Dag 20 idag ☀️🌷
skrev Friluftstok i Räknar dagar på ett gammalt kuvert
Det var några dagar sedan jag ens var inloggad här. Har liksom inget att skriva om längre. Begriper ju givetvis att ett nyktrare leverne är ett ständigt pågående arbete men just nu känns det som om jag har tänkt och reflekterat och vänt på de saker som behövs för min del just nu. Jag har hittat min väg. När jag tänker tillbaks på hon som drack vin flera gånger i veckan undrar jag mest vad tusan jag sysslade med 😅 Väldigt mycket av det gick på autopilot och vana, egentligen inte så mycket på sug och begär. Att dricka flera gånger i veckan känns främmande, det lockar inte alls. Jag kommer nog besöka forumet mer sällan men kommer ha kvar mitt konto och skriver kanske en rad då och då! 🌷
skrev majken_r i Dricker varje dag, vill sluta
@Rehacer hade älskat att hänga med dig❤️ Ska titta på Törnrosas skjörtel låter fin!
Jag älskar luktärtor, verbena och ska också plantera anemoner. Behöver bara få grävt rabatter😅
skrev Friluftstok i Räknar dagar på ett gammalt kuvert
@Natalia dejten ställde ju in 🤯 I ärlighetens namn är jag inte förvånad. Vi känner som sagt varandra och jag har genom åren fått intrycket av att han är rätt kaxig i skrift men feg i verkligheten 🤷♀️ Blev lite lack där och då, jag kunde ju planerat något annat liksom. Men inget som jag hängt upp mig på. Hur har du det?
Jag och grabbarna ska dra iväg på lite påskfirande på andra sidan landet. Måste börja packa snart. Jag hatar att packa, tycker det blir så rörigt trots "idiotsäkra" listor 😅
skrev Se klart i Kom igen nu!
Jag brukar säga att Forumet borde ta plats i FNs säkerhetsråd och lösa alla världens konflikter. Nu undrar jag om det OCKSÅ är en fredsbevarande men militant grupp som även skulle kunna ta sig en en äkta tjatterfjant som Putin. Allt är möjligt @annabell och @vår2022
Och precis- alla storheter ryms i oss. Inte glömma det. Vi är spillror och orakel på samma dag. Om inte det är mysteriöst med att leva så vet jag inte.
Kram 🥰
skrev Rehacer i Det är dags nu!
@Vinägermamman
Vad fint att du samlat ihop dagar till en hel månad nu! ✨ Grattis! ✨
Det är nåt med oss kvinnor att vi ska fixa, greja, alltid orka, finnas tillhands mm mm Vi har alltid 100 järn i elden och vi tutar bara på. Inte konstigt vi blir trötta?! Speciellt under småbarnstiden så är det extra mycket.
Minns att jag blev så stressad varje dag när jag hämtade barnen på dagis och visste att middagen i stort sett skulle stå klar på bordet innan vi ens kommit hem. Trötta hungriga barn och trött stressad mamma. Alltid på gång och full fart framåt. Önskar jag hade kunnat göra om.. köpt med bullar och annat onyttigt. Struntat i middagen och bara kört ut i skogen med barnen och fikat. Kramats och skrattat. ❤️ Det gjorde jag väl ibland oxå, men mest var det duktiga mamman som var där, som ville vara lika duktig som alla andra. Är glad att jag inte upptäckt alkoholen då, det hade grusat minnet ännu mera.
Försök släppa all präktighet och duktighet @Vinägermamman. Det försöker jag med, varje dag. Vi mår inte ett dugg bättre av att pressa oss. Vi är bra som vi är, värdefulla och fina!
Dagliga promenader är ju toppen! Pynta, fixa och pyssla kommer som du säger sen med måendet. En sak i taget.
Ha en fin påsk! ✨💛🐥
skrev vår2022 i Det är dags nu!
@Vinägermamman Det är helt fantastiskt bra jobbat!👏🌟. Ja, det är verkligen kämpigt med de åren i barnens liv. Alla aktiviteter, skjutsande, skolmamma, duktig, duktig och att alltid försöka vara på topp över allt! Minns att det även var tungt för mig på dagistiden, det var föräldrardrivet och jag både städade, tvättade mattor, årliga heldagsfix utvändigt och invändigt på skolan. Hade min son i bilbarnstolen som jag flyttade runt när jag städade, de som hade råd lejde ut dessa tjänster till andra, vi hade inte råd. Fy, det var tufft redan då. Minns en äldre kvinna som sade till mig när jag flängde omkring som ett torrt skinn ”det är i de åren man borde få vara pensionär tillfälligt för att orka och hinna med, när de åren är över orkar man bättre och kan arbeta heltid igen” så sant!
Du kommer att orka pyssla och pynta lite längre fram. Du ska se att din dagliga promenad, din kost och din nykterhet kommer att ge utdelning så småningom. När hjärnan återhämtat sig ordentligt och kommit i balans igen. Det kan ta sin tid, upp till 3-6 månader. Inte så lång tid egentligen när man tänker efter hur länge man misshandlat sin hjärna. Så ge det tid, släpp kraven på att vara duktig och ta en dag i taget. Det är hur duktigt som helst att avstå alkohol och lägga om sitt liv som du gör.
Var stolt över dig själv för att du är snäll mot dig själv och grattis till 1 månad🥳💕🌷
skrev Vinägermamman i Det är dags nu!
Räknar inte dagar men kan konstatera att imorgon är det en månad sedan jag gjorde den stora förändringen vad gäller A. Torde vara hyfsat avgiftad vid det här laget. Vet inte varför det gick så lätt? Visst, de 3-4 dagarna var lite småkämpiga, men inte så farligt egentligen. Förundras över hur fort det gick att ställa om till nya vanor. Jag tror jag dricker lika mycket nu som då, förutom att nu består vätskan av smaksatt bubbelvatten, te och kaffe. Det är hur naturligt som helst att sippa på te hela kvällarna istället för vin. Oväntat, men jag tackar och tar emot. Med vissa undantag har jag haft en i princip daglig konsumtion på minst 1/2 flaska vin under 30 år. De senaste året en fyrdubbling av detta. Tänker på hönan vs ägget. När blev det ett problem? Jo, någonstans när barnen närmade sig 8-10 årsåldern. Krav från omvärlden: Matsäckar till skolan, klassförälder, läxläsning varje dag (vilket vi aldrig pallade med i tillräcklig omfattning), fika på fotbollsmatcher och andra idrotter, köra till träning, tävling mm. Tycker att det är för dj..ligt rent ut sagt att barn inte kan idrotta utan att det ställs krav på föräldraengagemang. Skolan och barnens idrott är det som knäckte mig. För utöver detta försökte man ta hand om ett hem och utvecklas på jobbet. Och tänkte”alla andra kan, varför kan inte jag”. Tror att ett kardinalfel jag gjorde var att sätta mig med ett glas vin i soffan istället för fysisk aktivitet. Min egen träning var alltid det som fick stryka på foten först. Nåja, nu är jag där jag är. Hjärnan är fortfarande långt ifrån sin forna glans. Jag längtar oxå efter att nå dit att kunna pyssla och pynta. När jag kan göra det är jag i balans. Men jag har forfarande svårt att kombinera hjärnan och fysiskt handling, så det blir inte så mycket påskpynt i år heller.
Jag tar en dag i taget och har änsålänge kommit igång med dagliga promenader och lagt om kosten. Finns fortfarande många situationer där jag upplevt stress och otillräcklighet där jag får automatiserade panikkänslor. Jag fortsätter att bearbeta dem när de dyker upp. Hur som helst är det glasklart att A inte skulle göra saken bättre. Är oerhört tacksam för denna insikt.
Önskar alla fina forumvänner en glad påsk🐣
@Friluftstok
Lycka till, du verkar vara inne på en bra väg. Kommer sakna dina inlägg här!
Kram 🤗