Senaste kommentarerna i forumet

Vårt besök har precis gått till gäststugan och dagen har gått förhållandevis bra. Självklart är man inte riktigt samma människa som när man dricker men förhoppningsvis är mycket till det bättre vad gäller kommentarer och beteenden. Kändes stundtals lite stelt och segt. Vad som slog mig är hur förtvivlat "lite" alkohol normala människor dricker. Totalkonsumtionen för hela dagen för fyra vuxna (mig inkluderat som ingenting drack) blev 1 flaska skumpa, en flaska rödvin och en halv öl. Det är vad jag ensam brukar dra i mig på en eftermiddag........

Ska snart läsa några kapitel i en bra bok. Det brukar aldrig hända de dagar jag dricker för då tuppar jag mer eller mindre av när det börjar närma sig läggdags. Ska bli skönt att vakna till en morgon helt nykter och kunna möta mina gäster med frukost utan att rekapitulera om och om igen hur mycket jag drack, vad jag sa och gjorde etc...

Vi hörs mina vänner
Tjalle

PS. Dag 4 imorgon. En dag som jag hoppas lova mig själv att inte dricka.

Hoppas dagen gått bra med besök och förkylning. Kanske bra med besöket som avledning, få tiden att gå? Det är nog många som känner som du nu, att det blir skönt när helgerna är avklarade och livet blir som vanligt igen, men bra gjort att bryta drickandet nu, när du kände att det gick överstyr och ta tag i det nu, trots helgdagar och besök. Det kommer ju att kännas lite bättre för varje dag, men det vet du ju redan :-)
/m

... du är den ende "på andra sidan" som jag kikar in hos då och då, och jag inser mer och mer att bara för att man är eller har varit alkoholist så behöver man inte hota, skrämma eller trycka ner andra... Jag har haft en okej jul. Barnen håller på att hjärntvättas och det gör ont, men jag gör mitt bästa och försöker finnas där för dem.

Men mitt fina hus är iordning. Jag har lite kartonger stående i källaren, men de får stå ett tag, jag har allt det nödvändigaste uppackat och iordning!

Kram!

Fredagskväll och hemma från en annorlunda semester. Annorlunda ifråga om att den varit vit, och jag har varit inne och läst då och då på forumet - det har inte hänt tidigare.

Mannen och de vuxna barnen har druckit någon öl, och delat någon flaska vin och jag har provat det alkoholfria sortimentet, vilket inte var så imponerande, men det funkade i alla fall. Vissa stunder har jag varit mkt frestad, men det har gått att hålla emot. Berättade för de vuxna barnen att jag inte tänkte dricka något och de har inte undrat eller frågat om jag inte ska ha något trots allt, utan en acceptans utan ifrågasättande. Jag är ganska säker på att de inte märkt av problemets vidd, eftersom vindrickandet på vardagskvällarna ökat efter deras flytt, men de måste ha tolkat signalerna rätt - att det inte är läge att fråga mer just nu. De kanske inte vill veta exakt - vad vet jag? Vi har annars ett öppet förhållande och pratar om i stort sett allt, så det är lite oväntat att de inte frågat något.

Jag måste ändå säga att trots att det gått bra, och jag inte har några som helst svårigheter att se och känna fördelarna med att inte dricka, så är det så tråkigt att inte kunna ta en öl, eller ett glas vin i sällskap med de andra. Jag kan tycka att det är så j-la orättvist att det är som det är, samtidigt som jag håller fast vid min tanke/filosofi att jag känner mig tacksam över att detta är en sjukdom/tillstånd som är lättbotat (obs - ingen ironi mot er som kämpar för att avstå varje dag), jag mår bra om jag låter bli alkohol - jag behöver inga avancerade strålningsbehandlingar eller operationer. Men, trots detta så saknar jag att kunna ta ett glas - just ETT glas vin till maten. Jag hoppas att den känslan försvinner så småningom.

Men jag känner mig nöjd och stolt över att ha klarat detta - en prövning till avklarad. Det var verkligen en sådan sak som jag trodde skulle vara helt omöjlig att klara. Det stärker också min övertygelse om att om man har som mål att dricka mindre måste uppehållet vara mycket långt för att hinna vara med om alla de här prövotillfällena, jul, födelsedagar, fester, midsommar, nyår, sommarsemester, grillkvällar - ja, alla de här tillfällena som är sammanknippade med alkohol. Det finns inte en chans att det skulle kunna räcka med en eller tre månader för att bryta ett såpass invant beteendemönster. Och tanken som följer de nyktra veckorna är ju såklart att ju längre man hållit uppe, desto mera har man att riskera.

Men det största irritationsmomentet ikväll har inget med min alkoholkonsumtion alls att göra - det närmar sig nyår och folk (ungar) anser tydligen att det är ok att skjuta smällare redan nu, och helst redan innan jul. Jättekul för dem, men med en smällarrädd hund är det inte kul alls. Att ha en darrande hund som vill krypa ur sitt eget skinn och gömma sig under sängen gör inte gott för nattsömnen. Nej, fy för nyårsraketer som skjuts i trädgårdarna!

Guten nacht mina forumvänner, och hoppas ni får sova utan smällare (om det nu är fler än jag och min hund som störs av dem)

/m

i min liknelse med stridsvagnen. Det är när stridsvagnen blir liten som den är farlig. Alltså när jag tror jag kan hantera den (alkoholen) och släpper garden, då kör den över mig totalt. Nu vet jag att jag inte kan dricka, aldrig mer...
Måste komma ihåg att det är så även i framtiden.

Nykter på tredje dagen och idag får vi besök........Inte direkt vad jag längtar efter. Förutom en annalkande förkylning har jag fått tinnitus i mitt högra öra. Det tjuter kraftigt mest hela tiden och det blir inte bättre av stressen inför dagen. Hade naturligtvis varit skönt att ha något att lugna sig med men känner endast avsky för alkoholen just nu. Håller mig till must och mineralvatten. På sätt och vis ska det bli skönt när alla storhelger är över och allting kan återgå till det normala. Snart kommer gästerna och det är dags att ta på sig den glade värdens kostym. Ibland är inte allting lekande lätt.

Sköt om er där ute.
Tjalle

Hej Shiraz och tack för svaret! Jag vet att första steget är att vara medveten om sitt problem, och det är det som känns "bra". Ja jag håller med dig om att jag hör till den andra kategorin. Mitt nyårslöfte ska bli att helt sluta dricka sprit. Jag är peppad att hålla det nu och är fast bestämd att klara av det.

Då var julen över. Jag bröt mitt nykterhets löfte i fyra dagar eftersom jag inte ville förklara mig inför barnen varför jag inte ville ha vin till maten. De har inte insett hur mycket jag druckit tidigare. Men det blev inte så mycket, några glas vin till maten. Det gick faktiskt att vara måttlig! Det var en seger i sig. Nu är det inga kalas på ett tag och skönt är det. Dags att gå tillbaka till att vara helt utan alkohol. I dag börjar jag att räkna dagar igen.

God fortsättning på dig. Vad det låter härligt med din segeltur.
Och lite must och en skinkmacka, kan livet vara bättre.
Allt har gått bra för mig i jul, bara nuddat vid tanken på alkohol.
Konstigt nog försvinner dom där tankarna nästan omedelbart, meda
i början tog stor del av mina dagar.
Jag slipper oxså åka till bolaget idag. Vilken befrielse slippa detta
planerande och stressen att det ska räcka som det aldrig gjorde.
Visst jag pimplar kaffe som den värsta kaffekärring men vad gör det.
Sockersuget är enormt men det gör inget det heller för jag är smal.
Jag delar din känsla är så tillfreds med livet. Numer kan jag ta dåliga
dagar utan alkohol, var helt omöjligt för 3 månader sedan.
Nu blir det långpromenad med min hund
Ha det underbart
Konstnären

fina du för din tanke ! Den värmer ordentligt ska du veta !

Hoppas du kommit till ordning och kan njuta fullt ut av din familj ?

Kram ♥

Häng kvar i din livlina det går. Och jag tror du klarar det.
När jag låg inne för avgiftning fick jag stesolid i fyra dygn
som trappades ner fick inga med mig hem occh det var bra för
det är inga tabletter man leker med. Efter det att jag kommit
hem körde jag en halv stilnockt på dagen, jag somnade inte men
blev lite slö men oxså slö. Inget jag rekommenderar.
Men jag hade druckigt så mycket och så länge att jag trodde
jag skulle bli tokig av ångesten.
Men det gick och jag fick kämpa mot kroppens begär efter alkohol.
Efter ett tag kretsar inte tankarna bara kring alkohol som det
gör i början. Jag är stolt över mig själv, men vet samtidigt att
jag aldrig kan dricka mer. Jag var i den absoluta botten.
Nu kan jag se folk i ögonen.
Vi finns här för dig.
Forumet har varit den bästa hjälpen för mig, plus min älskade
labrador som är fem år.
Ha det bra
Konstnären

Jag följer 2014 hand i hand med dig.
/A

Självklart är detta nätets bästa forum.
Jag har just skrivit ett inlägg om att jag skulle lugna ner mig på forumet.
För mig blir/blev eller bitvis är det för mycket.

Men ni som är härinne är lite som min familj vid sidan av mitt riktiga liv.
Men som med allt, rum och rason.

Jag kommer med all säkerhet komma hit om och vartannat.

Berra du är en av de bästa/A

Nu räknar jag ner igen inför min stundande nykterhet. Från och med nyåret 2014 är det slut på alkoholen IGEN och denna gången ska jag lyckas också. Tror att jag är mer förberedd nu och vet att det kommer att ta ett tag innan jag känner mig glad och pigg och fräsch utan alkohol, att det inte kommer från dag 1.
Konstigt nog så har jag inte druckit så mycket under julhelgen. Börjar i och för sig tidigt på eftermiddan med glögg, sen har det blivit några glas vin men framåt åttatiden har det varit stopp och då har jag inte velat ha mer. Bra det, för det gör ju att dagen efter känns bra och jag vaknar ganska pigg. Men som ni alla vet så är inte sömnen den bästa oavsett hur mycket man har druckit, så riktigt pigg har jag inte känt mig på hela tiden.
Lilla valpen har också börjat bli lite mer rumsren, så igår blev det ingen pöl på golvet på hela dan. Men visst är det fullt upp med en valp i huset, får springa och rädda skor från att bli uppätna, mattor mm allt som kommer i hennes väg måste tuggas på både saker och människor. Men kul är det också och det är ju en ganska kort period, sen slutar hon förhoppningsvis med det. I början av januari ska vi gå på valpkurs och det ska bli kul att träffa andra mattar och hussar.
Ha nu en fortsatt härlig jul och nyårshelg alla!

Om du väl.har fått börjat hos shrinken så tror jag att du kommer att få lära känna dig själv mycket bättre, och kanske förstå bakomliggande orsaker till varför just du väljer att dricka alkoholen.
Hur man reagerar på vardagsstress kan se helt olika ut från person till person.

Det är bra att du för börja så snart som möjligt hos terapeuten, om du inte ser fram emot 2014 och allt vad det innebär för dig så är det en risk att även du drar på dig en deppighet, och det kan förvärra situationen något oerhört.

Somna på soffan är väl helt okey, om man vet anledningen till det, trött brukar var den vanligaste, fylltrött den mindre glamourösa.

Nej jag kan verkligen inte dricka alkoholen alls idag, jag gjorde mina trevande försök innan jag kom till forumet med att dricka mindre.
Men efter att läst min historia i andras skildringar på forumet, så förstod jag, jag har alla symtomen på att vara en helyllealkis.
En alkis som inte kan ta två glas vin till en middag, en öl efter jobbet, eller ens en lättöl till lunchen utan att den triggar igång en Dr Jekyll och Mr Hyde inom mig.
Allt precis allt som innehåller alkoholen drar igång ett V8 muller inom mig, och på en given signal drar den iväg med en rivstart utan en förare vid ratten.
En herrelös färd som jag aldrig vet hur och var den slutar, oftast så kraschar den rejält med en helvetes ångest när livet återgår till verkligheten.
Och ska jag vara helt ärlig, så är jag så inihelvete trött på att orka genomlida denna skärseld i stort sett ett par gånger i veckan.
Det fanns en gräns för mig, och den nåddes när jag helt nedbruten av ångesten inte ville leva längre, och fortfarande drack alkoholen,
Och fortfarande inte fattade var det var som var felet, så pass farlig är alkoholen, den kan faktiskt döda dig.

Så istället för att låta alkoholen ta makten över mitt liv, så tog jag makten över alkoholen, och råkade samtidigt återta makten över mitt egna liv.

Berra

Hej Berra! Har träffat en manlig alkokolterapeut/Psykolog o ska få börja där efter helgerna.Rättegången blir väl nån gång i vår/sommar o jag fasar som bara tusan för den!!Jag funderar på fotboja men måste ta reda på hur mycket det kostar för hela kalaset. Dricker di någonting över huvud taget Nu för tiden? jag känner så mycket oro för hur det ska gå för mina barns framtid o undrar om jag någonsin blir lugn o trygg med maken?? många har gångerna varit att jag somnat i soffan o blivit ifrågasatt av min familj. jag dricker inte varje helg men har svårt att sluta i tid 8 av 10 gånger!!!Jag har aldrig varit så deppad som nu o ser inte något positivt till nästa år tyvärr,har ofta tänk att jag kanske måste bo själv för att komma till ro o slippa allt vardagstjafs so i stort sätt sker dagligen....Jag får ta en dag i tagen nu o ser fram mot att börja i treapin,vem vet den kanske hjälper mig med min otroligt dåliga självkänsla?

forumbrorsan i världens bästa forumfamilj! Tack för julrapporten, glad liten fredag och god-nästa-helg! / mt

Ska jag berätta för anhöriga att jag kommit till insikt? Tänkte kanske det är lättare att hålla ett löfte om dom vet! Eller ska dom bara få märka det... Ger jag dom skuld eller skamkänslor om jag pratar om det ( nu menar jag vuxet barn) min man vill nog inte prata om alkohol för då måste han ju se över sin konsumtion...

Att det blev lite föööör mycket för mig med att involvera sig i detta mest hela tiden.

En kompis till mig var i fjällen med sin och en annan familj och firade jul.

Hon skrev om det på facebook på och avslutade med kommentaren
"Det blev en vit jul igen"

Jag som en huggorm på och fint påpekade att hon verkligen inte skulle vara så besviken över att det blev en vit jul.
Det är barnens jul, så därför hör inte alkohol dit.

Jaha, svarade hon.
Men jag menade vit som i snö, inget annat...........

Det är just detta jag menar, jag borde ju fattat att det var vit som i snö.

Vi bor i Stockholm, och här är det grönt. Dom var i fjällen så det blev en vit jul......

Men om man hela tiden omger sig med att vara och tycka på ett visst sätt så blir man så präglad av det.
Och för mig blev det lite för mycket, att dagligen omge sig med forumet............

Det är ju min missbrukarprofil som ger sig tillkänna.

Många vittnar om att när man slutar att dricka så byter man beroendet mot ett annat.
Träna strikt, äta godis i massor.

Men även forumet kan bli förmycket.

Inte för alla kanske, för en del är det nog jättebra.
Men för mig var, är det inte det.

Jag nämnde det i ett tidigt skeende, med att det var lite likt en klubb för inbördes beundran.
Och OJ vad skit jag fick för det.

Men det är just vad det blir tillslut.......
En klubb för inbördes beundran.

För vissa kan det vara jättebra, en livlina, påminna sig om sitt ursprung varje dag.
Detta för att inte falla tillbaka. Man omgärdar sig med likasinnade.
Får pepp och hejarop och ryggdunkar när det går bra, och tröstande pepp när det inte går bra.

Och om man tänker i banor om att det som är bra inte kan vara dåligt.
Ja och nej, vissa behöver , MÅSTE ha denna livlina.

För vissa är det jättebra och de skall fortsätta att hänga här.
Men för mig blir det fel och därför lämnar jag.

Inte för alltid, för forumet är oerhört viktigt för vissa, men inte för mig som överkonsumerade.24/7

Det blev för mycket, några härinne vittnade om att jag blev lugnare och inte lika på när jag lugnade ner mig med att skriva enbart i min egen tråd.

Och det är riktigt, ytterligare en anledning att skriva på ett ställe.
Så får man även en tydlig överblick i vad som skrivs.

Kolla eldsjälarna Berra, Adde och m.t

Dessa fantastiska personer som med sina briljanta texter och inputs verkligen gör stordåd.
Som Adde så tydligt påpekar, man får aldrig glömma vem man är och var man kom ifrån.

För några är det kanske nyttigt och bra för en själv att omgärda sig med likatyckare för att hålla sig på banan.
Men livet är lite mer än så, för mig i vart fall.

Dompa när han var här är ytterligare ett bevis på att min tes stämmer.
Men även han förstod att för hans del var det viktigt att gå vidare.

Oj vad jag fick veta hur fel jag hade när jag påpekade detta.

Men det är så vi människor fung erar
Som sagt för vissa är det riktigt bra, och några behöver det. Och självklart dess personer skall givetvis stanna kvar.
Men för mig blev det fel, det blev föööör mycket.
Och det är mitt eget fel, det ligger i min missbrukarpersonlighet.
Allt jag gör gör jag föööör mycket, på tok för intensivt.

Så därför tar jag ett steg tillbaka.
Denna insikt tog mer än ett år att komma på.
Och det är tack vare att jag läst och skrivit som jag kommit fram till det.

Men man behöver gå vidare för att fortsätta utvecklas och gå framåt.
Passar inte alla, men jag behöver det.

Vill även skänka ett stort tack till Markatta, du är en fantastisk härlig tjej full med liv och energi.
Dig skulle jag vilja träffa och ge en STOR kram.

Även om du skulle vara frågande, så har du gjort great impact på mig.

Blev ledsen när jag varit föööör på så att du valde att kliva åt sidan.

Vem vet?

Vi bor i samma stad, vi kanske möts.
Hoppas det!!!

Mycket om lite nu igen, men jag tittar in på nyårsaftonen och hälsar på er alla som är här.

Kanske var det jag beskrivit här ovan som gjorde att jag inte riktigt kom in?
Jaja, det får vi kanske inte veta.

Jag önskar alla en god fortsättning på denna underbara jul.

Kramar//A

Ledsen, tror att jag har gjort bort mig ( tappat ansiktet) för min vuxna son med flickvän) minnesluckor ., ser video snuttar från julafton ...där jag pratade engelska helt plötsligt. Nu väntar nyår.har aldrig känt sån ångest över mitt festande innan ( inte på länge iallafall .. Allt bara snurrar på! Hjälp ./ kvinna 48 år .

Ledsen, tror att jag har gjort bort mig ( tappat ansiktet) för min vuxna son med flickvän) minnesluckor ., ser video snuttar från julafton ...där jag pratade engelska helt plötsligt. Nu väntar nyår.har aldrig känt sån ångest över mitt festande innan ( inte på länge iallafall .. Allt bara snurrar på! Hjälp ./ kvinna 48 år .

Hej Spes!Mannen var öldre o har jobbat med sånt här i många år,ska börja där efter helgerna!

Hej Adde!Du har helt rätt.har så svår att helt släppa taget tyvärr!Inbillar mig att allt går bra om jag bara håller mig till folköl nån gång så går det bra,jag har ju trots allt inte druckit ofta bara för mycket...Men det kanske bara är självförsvar!!!

Träffade en äldre man som jag ska börja gå till

Mellandagarna slut, en dags arbete och sedan en helg igen, det känns lite upp och ner och ja...jag är alldeles dagvill..
Det är visst fredag imorgon, för kort tid att hinna få en fredagsnojja på, ni vet när man blir så där lite extra fnissig på jobbet efter en jobbig arbetsvecka..
Man hinner ju inte ens starta innan den slutar, märklig känsla, hoppas att det är många borta på jobbet så man hinner få något gjort.

Julen då, hur gick den?
Jotack min bästa julklapp kom faktiskt i muggen när det sa "fjopp" istället för "fjossch" på julaftonsmorgonen, jag hann att bli bra till årets viktigaste dag enligt ungarna.
De var verkligen oroliga när de var beredda på att behöva ställa in julaftonsfirandet på bortaplan.
Grabben sa att det var det enda han hade önskat sig mest av allt i år, att farsan skulle bli frisk i skrinet, gulligt av en annars så hårdhudad kille i sina mittersta tonår!
Lycklig också att det var ett slut på rivjärnskänslan i röven, och att magsäcken inte låg i direktkontakt med rövhålet, tarmarna verkade hamnat på plats.
Nä nog med skitsnack, men som jag skrev, det var länge sedan jag blev så medtagen, jag var bara vaken 3 av 27 timmar, så att sova bort sjukdomen är något som jag alltid har förespråkat, det har funkat för mig, men kan också vara så att om man sover för lite så blir man också mer mottaglig för nya sjukdomar.
Jo jag sover alldeles för lite, men som ni också vet, natten är min tid, min egna tid som betyder mycket när jag får vara för mig själv ett tag, ensamvargen i mig har talat.

Men tillbaka till julen..
På drickasidan var det ändå lugnt, inga av de vuxna barnen valde vinglögg, det var bara tre styckna som drack av den, och det var som vanligt alltid för lite av saftglöggen som förringas av de vuxna, det är på något sätt viktigare att se till att det alltid finns mycket vinglögg, ungefär dubbelt så mycket av den varan (2liter) som saftglöggen trots att det var sex som skulle dela på den stackars litern...
Slutar aldrig förvånas över hur man ser till att det ALLTID finns mer än tillräckligt av det som man når någon sorts berusning av.
Vin till maten, supen till sillen, groggen till klapparna, men inga mängder som intogs, det blev ingen fylla, fortfarande inga av de vuxna barnen som drack något av detta.
Vilket lite bekräftar min tes om att julen är barnens tid, inte ens när de har blivit nyvuxna så väljer de att dricka i gemenskapen till julen, midsommar är en sak, men julen är på något sätt helig för dem...

Jag ser mycket mer sådana häringa saker nu när jag är fri från mitt beroende, en aha upplevelse som kommer i små omgångar, det stärker mig.

Nu är siktet inställt på nästa festlighet, nyåret, även där har vi tonat ner förväntningarna, det blir lugnt hos grannen hoppas vi, många småbarn.
Det var hyfsat lugnt förra året och jag har känslan av att alla de familjerna som ska träffas i år igen har en mättnadskänsla av hur mycket vi ska ladda på alkoholen och raketerna, det finns en rim och reson för hur mycket man ska orka gasa på ifrån år till år, man kan inte alltid överträffa sig själv gång efter annan.
Att sänka ribban ett par år kanske gör att man någon gång ska orka överraska sig själv igen...

Satsa på att vara med på riktigt och inte tävla om vem som hinner först in i dimmornas höljen kan också vara en variant att sikta på.

Jag behöver inte oroa mig, jag vet var min ribba ligger, den ligger redan på marken och det finns ingen chans för mig att komma under den.
Ingen högsta nivå på hur mycket alkohol jag kan dricka, för den är redan på noll, klart skönt att veta att jag redan från början slipper att börja beräkna min mängd.
Ska glutta lite på de lite mer ovanliga sorterna på ICA som kan väcka lite avund bland drickarna, rycka ner en Magnumpava Pommac till mig och kidzen i korgen,
Och sedan är mina dryckesval gjorda inför den helgen, så enkelt, så mycket billigare i både pengar och ångest...

Fan jag sitter med ett nytt Äss i rockärmen igen, vinnare varje gång, ingen ångrar en missad fylla dagen efter, jag känner mig smart redan idag, inte eftersmart.

God fortsättning, och jag ser fram emot din nyårshälsning vill.sluta.
Och ja, jag följer er andra också väldigt mycket på forumet, varje dag, nästan varje timme, ni är en del av min hemliga familj.
Och så vill jag gärna passa på och hälsa alla nya användare välkomna till internets bästa forum, med eget eller annans beroende, här är vi alla lika viktiga.
Här finns kärlek och omtanke i små digitala egenhändigt formulerade meningar, det är stort, väldigt stort, älskar er alla!

Berra