Senaste kommentarerna i forumet

som är i krokarna hela tiden. Ett par dagar efter förra helgens urartning tänkte jag aldrig mer (som vanligt). Är fortfarande inte helt igång, har ångest, huvudvärk och är trött hela tiden. Kudden och lakan är inte våta av svett när jag vaknar mitt i natten längre, som de var de första dagarna.
Jag vet att jag kan hålla mig ifrån att dricka längre perioder. Sen kommer jag till en dag då min hjärna fintar mig med tankar som, det kommer gå bra, ett par öl bara... Så är det kört igen.
En natt när jag vaknade i en svettpöl försökte jag komma på hur det kändes för mig då, det var så här:
Det kändes som en stridsvagn stod på mitt bröst, pressade mig neråt, djupare och djupare i leran. I skallen snurrade mina tankar runt som instängda getingar i en tornade. Jag vet att om jag druckit hade stridsvagnen backat undan och getingarna hade släppts fria. Men de hade inte försvunnint långt bort... beredda på nästa rond, vilket inte jag är. Den jävla stridsvagnen ser jag överrallt i form av barer, systembolag, någon som dricker på TV mm.
Jag vet att jag alltid kommer behöva kämpa mot den, 50 ton mot mina 85 kg är ingen jämn match. Jag hoppas att jag kan förvandla den till en leksaksstridsvagn i framtiden och hantera den...

året hittade jag en massa knepiga besvär från kroppen som jag sprang till läkare för. I samtliga fall var det helt enkelt ålderssymptom som jag tidigare, under den aktiva tiden, inte alls noterat. Min kropp hade ju haft betydligt allvarligare saker att ta hand om. Efter flera år så hittade jag/vi, av en ren händelse, en "yrkesskada" från drickandet. En skada som jag utan tvekan druckit mig till men som inte är direkt akut men som kan leda till andra sjukdomar.

Jag kände mig yr och konstig ibland och var rädd för att jag supit sönder så mycket i skallen så jag påskyndat demensen. Eftersom min mor dog i Alzheimers så förstärktes rädslan och jag tjatade till mig ett antal undersökningar och fann att jag var i högsta grad normal i skallen med.

Jag är så förundrad över kroppens förmåga att läka och handskas med allt skit som stoppas in i den och jag är glad för att alkohol är den enda drog jag befattat mig med. Efter 24 timmar är alkoholen ute ur kroppen och sen är det "bara" psyket som ska rensas.

Idag ska jag inte dricka.

Kom på en sak till jag glömde:

Även jag har känt lite ont här och var under tiden som gått. Fått ont i benen och leder rygg.
Ja, jag menar lite mer än vanligt. Det kanske inte har med kisspölar att göra, kanske har det med
inflammationer och andra irritationer som blir tydligare när "dimman lagt sig" och man ger sig tid att
känna efter. Vet naturligtvis inte - det kan säkert en riktig medicinare svara på. Tyvärr har vi ingen här
som vill ge sig till känna, kanske någon som jobbar och är involverade i alkoholavvänjning kan lägga upp en samlad
bank med medicinska erfarenheter? Kanske något vi kan önska oss i Julklapp från Alkoholhjälpen?

Som en en egen flik som "litteraturtips" med med medicin. Är ju en återkommande fråga hos många skulle jag tro.
Så om det är någon administratör som läser här inne till och från så kanske dom kan tänka sig att ta en funderare?

Annars får vi helt enkelt försöka hjälpa varandra, så att säga "lekmän" emellan. Och då skulle jag rekommendera
några voltaren istället för rödtjut. Ta dubbla så hjälper dom lite mot ont (om magen pallar) och så tar dom ju
lite inflammation med - om du nu har sådan.

Har själv en misstanke om att rödvin - massproducerad lådvin - innehåller en del skit...
Svaveldioxid och annat jox i mängder - och min livliga fantasi säger att det kan sätta sig i muskler och leder.

Mycket väl menat råd från "ickedoktorn" eller hur?

Nähä, inte än hos mig i alla fall. Finns en "liten" fixlista att sätta tänderna i under helgen. Men kanske är det Julefrid som sprider sig här på forumet? Jag hoppas att det inte är glöggångorna :-) Många är så flitiga att skriva, men det är ju bråda tider nu.... Fia exempelvis är väl antingen uppslukad av sin vackre man, eller har inget Internet i lagunen? Hoppas i alla fall att det inte är något annat som gör att den uppfriskande fläkten ännu inte skrivit några rader! (Se upp för nedfallande kokosnötter) sägs vara en olycksrisk...

På tisdag är min första vita Julafton på sisådär dryga trettio år, det tål att tänka på, eller hur? Bara tanken gör ju att man kan få något religiöst i blicken (som Karl Bertils ömma moder). Kanske till och med hinner kolla på Kalle Anka oss hans vänner med lilltjejen i år?! Är ju oftast annars upptagen med att få några extra glögg eller en Julöl i köket, för att vara stadigt välgrundad innan maten med öl, och rejäla snapsar.

Sedan har man myst åt Karl Bertil, betydligt fryntligare än pappan i filmen, men inte somnat med den goda känsla som goda gärningar ger som i Karl Bertils fall. Minst lika bakis som pappan har man vaknat, men aldrig till julottan. Vaknar gör man kanske halv tio, men vid julottan ligger man nog mest och vrider sig.

Ungefär så har dom sista Jularna sett ut. Tänker även lite på fenomenet med tillståndsberoende inlärning. På samma sätt som när man lärt sig dansa, eller i ungdomen börjat ha sex på fyllan, kan det vara så att det är svårt att göra vissa saker nykter. Lite som Ugglas låt "dansar aldrig nykter" har stämt väl på mig. Nykter sex har jag faktiskt haft en del gånger, och Jul har jag ju faktiskt lärt mig att uppleva nykter - även om det var ett tag sedan. Kanske hann bli en 15 - 16 stycken.

Glad över att det nu går mot ljusare tider. Idag vänder det, och även jag vill vända. Jag tänker unna mig att klura vidare, och se vad en tids återhållsamhet har att ge. Det är klappen jag i år ger mig själv. Nu iväg och handla. Bolaget står på listan, dom andra ska ju få sitt.

Hoppas ni har en bra lördag alla!

Låter som det var en bra kväll, och idag en toppenmorgon, eller hur :-)

lite skoj det där med att du inte tillhörde normen igår. Nej det är säkert så,
och innan har vi kanske inte hört till normen heller? Vem vet? jag har faktiskt
aldrig kunnat bedöma hur status ser ut hos dom andra....

Och det måste ju vara en upplevelse i sig!

Ha en fin dag!

Först av allt grattis till dom 12 dagarna! Dom visar ju att det faktiskt går. Och ingen kan ta ifrån dig dom. Alla verkar falla ibland ( jag själv tusen gånger) Så känn dig inte nedslagen för det. Nu är jag verkligen inte rätt person att spela Besserwisser, men jag kan gärna berätta för dig att för mig var dag 13 - 24 lite lättare än 1 - 12. Med det facit i hand hoppas jag för min egen del att det ska fortsätta för varje dag som går. Jag har så länge skjutit upp till när xxx är över, förbi, varit där , efter semestern. Hoppas du förstår att jag känner igen mig i detta. Jag har så ofta vaknat och mått skit och sagt till mig själv på morgonen att idag ska jag inte dricka, och så ofta har det slutat med svängen till bolaget framåt eftermiddagen. Tror att de flesta av oss känner igen detta, och ingen av oss kommer med pekpinnar. Vi som hänger här(oavsett om vi dricker lite för mycket, om vi får problem när vi dricker, eller har utvecklat fysiskt beroende) lär oss av det vi upplevt och läst här på forumet.

Hur mår andra när dom slutar? Jo för min egen del känner jag av magen/organen en smula. (insidan :-)) utsidan har ännu inte blivit väsentligt mindre, men det beror nog på att jag ännu inte lagt fokus på sport och socker etc. Det spar jag till efter Jul, du vet "har en plan"...
Dom första kilona har jag gått ner, men det tror jag beror på att man helt enkelt tappar dom när man går på toa (alkohol binder ju vatten) och dom flesta som dricker lite för mycket är ju lite pluffsiga. Pluffsigheten i ansiktet har liksom försvunnit, men dubbelhakan finns kvar ;-)

Ska ta tag i det - det har jag lovat mig själv. Har jag ännu inte lyckats utveckla diabetes (hoppas inte det) så tänker jag göra vad jag kan för att slippa det!

Känner mig även fortfarande "tät i huvudet allt som oftast. Inte som en stark huvudvärk men som att lätt tryck. Det beror nog på långvarigt "marinerande" av den ädlaste kroppsdelen (jag har tydligen tidigare trott den sitter någon annan stans). Allmänt lite upp och ner med humöret, kommer lite "tycka synd om mig själv" ibland. Då brukar jag slå på nyheterna eller så. Hjälper mig att fatta att det inte är så synd om mig, och då åker offerkoftan av.

Tycker jag att jag borde må bättre än så efter snart 6 veckor? Nej, jag har faktiskt inte förväntat mig det, men en sak är säker. Just nu vill jag till inget pris i världen börja om igen, så jag har bestämt mig. Det här jävla skitåret ska jag avsluta nykter.

Inser hur galet det låter när man oftast säger "just idag ska jag inte dricka" och den strategin har hjälpt mig, men nu utmanar jag mig själv och skickar "kompisen" in i nästa år, hasta la vista! Hoppas att han landar där och slår sig illa!

Vi kan Lexi, det har vi visat, och från och med idag blir det lite ljusare var dag. Glöm inte det :-) bara ett halvår kvar till midsommar!

Ha det så fint i Julstöket och lycka till. Idag, imorgon eller nästa år!

Bra med tolv dagar, synd med vinboxen (i mina ögon). Läser vad du skriver om att du inte mått så bra under de här tolv dagarna, och det har jag full respekt för, jag tyckte också att den första tiden var jobbig, framför allt humörmässigt. Det jag tänker är att inget av det du beskriver, med ryggvärk, mage, humöret, regnet skulle kännas mindre jobbigt eller uteblivit för att du druckit/dricker vin. Tvärtom, de faktorerna finns ju kvar, med vinet och ågren över det som extra "bonus".

Instämmer med det Buzz skriver om uppskjutande av beslut också. Det blir aldrig något riktigt bra tillfälle. Men, detta är mina tankar, ta det som konstruktiv kritik och inget annat.

Nattliga funderingar från m...

Hemma från julfest med jobbet. Känns ungefär som andra tillställningar jag varit på alkoholfri, under den här perioden - den första timmen känns skit. När det bjuds, och hälls upp, minglas osv. När det är förväntningar om kvällen som ligger i luften. Blir sur över att det enda alkoholfria alternativet som bjöds var julmust och vatten. Inte mycket att skåla med, men det hade jag förutsett, så hade ju med mig egen dricka, som fick lite uppmärksamhet, men inte mycket. Några vet ju om att jag har ett "alkoholuppehåll" och det var ingen som var särskilt intresserad av att fördjupa sig i det ikväll, vilket jag är tacksam för.

Ju längre fram på kvällen det går, och man ser dem som druckit för mycket, och kommer att vara dåliga innan kvällen är slut (och framför allt imorgon), dimmiga ögon hos någon som annars inte verkar berusad osv så är det ingen uppoffring att vara nykter. Men, helt ärligt, en sådan här kväll, som är byggd på att man ska kunna dricka ett par öl, eller ett par glas vin, är det inte helt enkelt att stå emot. Tankarna rör sig mycket, och man har tid att iaktta en hel del under en kväll. Kan konstatera att många har inga problem att sluta fylla på efter ett par glas, medan jag vet att jag hade fyllt på och inte kunnat sova inatt, vaknat med ångest och torr i munnen och varit som ett vrak imorgon.

Jag har inte tvekat om att jag skulle vara nykter ikväll, men det hade inte varit svårt att omförhandla det beslutet i ett tidigare läge. Det är en sak till som jag ska lägga till på den positiva listan om vad alkohol har med sig, att känna sig delaktig i ett socialt sammanhang, ikväll var inte jag normen, jag var den som bröt mot den. Jag är glad och stolt över att jag klarat det, men det kräver energi. Men, å andra sidan kräver det energi att dricka också.... Så jag noterar plus på energibalansen trots allt.

Väl värt att ge sig själv en stor klapp på axeln för tycker jag!

Där har du ju visat för dig själv att det går att vara utan alkohol.
Känn efter hur det kändes de där nästan två veckorna, antar att du mådde ganska så mycket bättre? Både i mage, rygg, humör?
Har själv känt av alla de besvären, magen gjorde så klart uppror mot att behöva tampas med alkoholen i stort sett varje dag, sämre humör är ju inte att undra över med ångesten och ständiga kroppsliga besvär, och mitt ryggonda tror jag (utan att ha undersökt det) också härrörde från alkoholen.

Ta inte följande som dömande eller negativ kritik för jag har upplevt samma sak själv. Många gånger ska sägas.

Precis som dig kände jag mig tillfreds med att ha "skjutit upp" nykterheten, att få någon slags respit från det jobbiga. Men för mig innebar det det bara ett ökat supande och ännu svårare att ta beslut om att lägga ner när den dagen jag tänkt göra det kom. Så, jag tillät mig ofta att skjuta på det ett tag till och så var jag nöjd med det. Vilket innebar ännu mera drickande, ja du ser cirkeln antar jag?

Precis som du säger att du hellre använder vin för att slappna av för att det kommer folk över jul resonerade jag också med mig själv. Problemet för mig, vilket det tog lång tid att inse var bara att det hela tiden dök upp nya skäl till varför jag var "tvungen" eller "gjort mig förtjänt av" att dricka... Var det inte stress så var det för långtråkigt, problem med barnen, problem med bilen, ja precis allt legitimerade att jag skulle dricka. Så, naturligtvis blir det svårt att någonsin sluta då.
För dig tror jag faktiskt inte att det blir fridfullare i ditt sinne med vin som hjälp, bara under den tid då vinet verkar.

Jag betraktar inte mig efter sju veckor som någon som lyckats sluta, men det känns fantastiskt bra den här gången. Känslan infann sig ganska snart och har hållit i sig så här långt.
Tror inte att det går att sätta någon tid på när det känns "bra", det är nog ganska individuellt. Dessutom förväntar jag mig nog att det kommer att gå både upp och ner.
Till min hjälp denna gång var nog att jag var så nergången att jag helt enkelt "fått nog", mådde såå dåligt helt enkelt.
Skriva och läsa i forumet har hjälpt massor också.

Jag tycker i alla fall att du har varit riktigt duktig med dina tolv dagar Lexi, räkna in dom i din nykterhet och fortsätt på det spåret.

Buzzz

Ja, 12 dagar klarade jag av utan vin, men sen föll jag. Från att känna mig stolt över nykterheten till att köpa en box vin tog det nog bara en timma. Vad är det som händer i hjärnan när suget tar över så snabbt? Jag trodde att jag skulle må så bra när jag inte drack vin, men istället mådde jag mycket sämre. Min ryggvärk blev värre (troligen pga allt torkande av kissepölar på golvet efter valpen), magen svullnade om möjligt ännu värre, totalstopp i magen, humöret i botten. Regn o rusk ute. Så lätt det är att hitta ursäkter. Men det är ju ändå bara suget som styr. Konstigt nog känner jag mig bara tillfreds och skjuter fram min nykterhet till efter jul och nyårshelgen,
Ni som har klarat av att sluta med alkohol hur lång tid tar det innan "må bra" känslan infinner sig? Jag måste nog vara mer förberdd och inte förvänta mig att allt ska vara toppen från dag ett. Är nog oxå lite skraj inför julen o huset fullt med folk, barn o barnbarn o x-make. Goa o snälla allihop men jag är ingen sällskapsmänniska. Trivs när det är lugnt o fridfullt. Det blir lättare att stå ut när jag får mitt vin.

Tack för uppmuntran. Det känns bra att vara tillbaka här. God Jul önskar jag dig!

Tack Adde!

Det känns bra att vara tillbaka här. Jag ser fram emot julen med barn och barnbarn. I år ska det bara bli julmust för mig. Jag brukar försöka att inte dricka alkohol när de små är med, så det är inte så dumt tror jag att börja mitt nyktra liv nu. God Jul!

Det blev både vinglögg och starkvinsglögg, Grants whisky till några Irish Coffe, vin och öl till maten.
Dessa drycker är dock inte något som jag kommer att vara med att dricka av, de är till för våra gäster och för min Fru (det lilla hon nu dricker).
Min egen nyårsskumpa var billig och gick bra att handla på ICA (Pommac Magnum). Tror att den smäller lika bra som något annat vid tolvslaget?
Till maten blir det must för mig, har inte riktigt vågat mig på 0%-Öl ännu, håller mig borta från allt med minsta alkoholhalt, är lite rädd för att det skulle trigga mig, men det kanske inte är någon fara? Kanske testar längre fram.

Jag är övertygad om att detta är något jag måste lära mig att hantera, att kunna vara med och ha roligt trots att det finns alkohol med i bilden.
Jag ser med förundran på vårt barskåp, välfyllt både av inhandlade drycker och sådant som givits som julpresenter av bekanta. Förut hade jag sett det med en känsla av att se ett smörgåsbord färdigt att ätas.
Nu känns det skönt att på riktigt inte vilja ha det som står där inne.
Jag vet att priset jag får betala är för högt för att jag skulle vilja göra det. Det är inte så många veckor sedan jag vaknade svettig, törstig och lätt illamående vid 3-4 taget på morgonen.
Ångern för att man druckit och insikten att det inte kan fortsätta skulle också hanteras...

Allt obehag som drickandet för med sig slipper jag idag, saknar inte mina träffar med Herr Ågren det minsta.
Att inte behöva gömma, ljuga och tugga starka tuggummin/halstabletter (patetiska försök att dölja verkligheten, jag vet) känns också mycket bra.
Får också då och då spontana kommentarer från mina närmaste hur skönt och lugnt det känns numera och att jag ser mycket friskare ut. Bra incitament att fortsätta på den inslagna vägen, om än inte de största för mig. Jag gör detta för mig själv i första hand, att det kommer en massa andra bonusar är grädden på moset.

Jag känner just nu ett stort och skönt lugn.

Ha en lugn och skön helg.
Buzzz

Instämmer med Adde, häng kvar! Lycka till med den första tiden. Är ganska lugnt här inne på forumet just nu. Har nog med helgerna att göra, men du kommer säkert att få en del utbyte av att läsa, och säkert en och annan uppmuntrande kommentar!

tillbaka och häng kvar !

Nej, så tog jag det inte PP. Lite mer än så tål jag :-)

Kanske missförstod jag det du skrev om julresan, och trodde du låg i startgroparna för att åka. Så då kanske jag tar Julhälsningen igen lite senare. Julfesten blir säkert full av nya intryck, hoppas bra sådana. Ja aktiviteten är lite lugnare och de har ju sina förklarliga anledningar. De flesta har ju så mycket viktigt för sig just nu. Jag med! När jag skriver min egen att göra lista börjar den fortfarande med "att inte dricka alkohol" sen återkommer det på typ varannan rad, och på dom andra står det gran, julskinka, leka med barnen, köpa klappar, etc.

En fördel är att jag inte tänker på det i den omfattningen längre, men om tanken kommer är det den listan jag tar fram. Och jag kommer säkert titta in här till och från för att se hur ni andra har det hela helgen.

Aktiviteten är lite låg härinne nu. Skriver som någon tidigare gjort - hoppas det beror på att folk mår bra och att det går fint med det vita livet och inte tvärtom. Känns som att det kanske är i dessa dagar forumet kan ge styrka, när julfester, glöggkvällar och familjesammankomster står som spön i backen. Alla sammankomster som ger bra, och helt naturliga och tillåtna (?) tillfällen att få dricka, ser på det på ett annat sätt nu, när jag står vid sidan om och tittar på. Ja, nog om det, önskar bara att alla klarar dessa dagar på ett bra sätt, utan efterföljande ångest.

Själv ska jag som så många andra jobba sista dagen inför en välbehövlig julledighet. Så skönt. Ikväll blir det julfest, och jag har laddat med en väska med egen dryck, för att vara säker på att få det jag vill ha. Dvs inte öl eller vin med alkohol och inte heller julmust eller bubbelvatten. Gör som innan, planerar och förbereder mig, men numera för att se till att hålla mig nykter ist för en salongsberusning som håller under hela kvällen. Same same but different...

Ha en bra fredag alla - och tack PP för julhälsningen, men riktigt än slipper ni mig inte, ett par dagar till håller jag mig här innan det är dags att önska god jul :-)

Tack för att du delar dina funderingar, och inte minst erfarenheten från idag. Du vet att som det är ovärderligt att andra delar med sig till dig, är det du delar med oss/mig ovärderligt!

Vill passa på att redan nu önska dig en riktigt skön resa, och en God Jul. Självbedragaren kan åka nån annan stans!

//PP

Ok, var kanske inte så farligt, men nu är det städat och klart. Hade nog en rejäl dipp i humöret i går. Dom kommer fortfarande, humörsvängningarna, men kanske trots allt lite mera sällan? Men rycket gjorde gott! Snodde för övrigt inte granen utan köpte den. Var många år sen sist, men jag tycker fortfarande att en riktig julgran ska huggas i skogen :-) Kanske skulle ta och köpa lite granskog i grannskapet....

Idag känns det i alla fall mycket bättre. Var uppe tidigt och gjorde risgrynsgröt till barnen innan skolan. Ibland krävs det inte mer än så för att försätta alla i bra stämning. Visst är det konstigt?! bara lite gröt, kanel och socker. Några tända ljus och mandariner. Så blir en vanlig morgon lite bättre. Ungarna blir glada och känner att pappa är med och bryr sig.

Undrar mycket hur lång tid det tar tills energin återvänder. Ja det är kanske svårt att säga även för er som har kommit längre i livet utan drickat. Kanske är det så att en positiv utveckling av energin smyger sig på, ungefär som beroendet smög sig på. Jag hoppas dock på en lite snabbare process! Känner att jag har behov av lite belöning - Och konstigt vore det väl annars - hela hjärnan är ju fortsatt ute efter belöning.

Lite virriga morgonhälsningar till alla kämpar!

har jag varit hos en psykolog, för ett första samtal. En man, specialiserad på beroendetillstånd av olika former, med lång erfarenhet. Jag visste vem han var sedan tidigare, vilket gjorde att jag inte var helt dönervös innan. Det är inte så enkelt, när man är kontrollfreak att bara sätta sig hos någon och prata om det jobbigaste, mest skamfyllda och skuldbelagda man kan tänka sig. Eller hur?

Samtalet kändes bra. Jag fick bekräftelse på att mina tankar och strategier fungerar och är konstruktiva och jag fick nya saker att tänka på. Bl.a att fundera mera över vad jag hade/har för positiva effekter av alkoholen. Nu fokuserar jag ju i stort sett bara på alkoholens negativa sidor, det är ju gärna så man gör när man vill övertyga sig själv om att man har fattat ett klokt beslut, och vill fortsätta att motivera sig till att hålla sig till det. Vitsen med att tänka efter vad vinet haft för fördelar för mig handlar om att fundera över vad jag kan ersätta det med - som han sa, om man ska ersätta de positiva effekter jag haft av vinet med en påse godis, då blir det lite fattigt... Eller ersätta... egentligen handlar det väl om det som Santorini skrev i ett inlägg tidigare, lära känna sig själv, och bli vän med sig själv, och att hitta en inre egen ro istället för alkoholbetingad. Men tanken jag fick med mig var just att man inte kan blunda för vad de positiva sakerna med vinet varit, att visa upp alla korten på bordet för att kunna gå vidare på ett ärligt och hållbart sätt.

Jag har tänkt mycket (såklart...) under kvällen och de positiva saker jag tänker att jag har haft med vinet är:
1. Flykt, att komma undan tankar och krav, och omgivning en stund
2. Social faktor - typ träffas och ta ett glas vin. Inte lika hippt och träffas över en Cola en fredagskväll
3. Helg-, ledighets- och belöningsmarkör. Jag vill INTE dricka bubbelvatten i vanliga dricksglas när jag dukar fint och lagar god mat. Den delen är numera inte något större problem. Jag dricker alkoholfri cider i vinglas, alkoholfri öl, tonic water med citron mm på helgen och det känns helt ok, riktigt bra faktiskt. Till julfesten på fredag tänker jag ta med mig egna öl, ingefärsöl och cider. Vill inte dricka julmust och bubbelvatten hela kvällen.

De två första punkterna behöver jag jobba mer med. Men hopplöshetskänslan jag känt under ett par veckor känns iaf mindre nu, och det känns skönt. Igår dök det upp tankar om att det kanske ändå inte skulle vara så farligt om jag drack något glas vin under semesterresan nästa vecka, eller till nyår. Så känns det inte inte idag. Alla såna tankar försvann under någon mening som jag fick till mig som innehöll ordet självbedrägeri. Jag minns inte exakt ordalydelsen i meningen men det ordet brände sig fast. Fast det hade jag kunnat få till mig här också av er, kloka forumvänner :)

Nu är det dags att sova. Godnatt därute i decembermörkret.

Tack för dina ord, Spes. Ja, om du ,läste tråden fick du svar på några av frågorna. Jag började nog på allvar tänka att det var dags att göra något åt alkoholen för sådär 3 år sedan. Gjort några halvhjärtade försök och ändrat beteende, dvs försökt att hålla mig till flaskvin istället för box och endast på helgerna, men det har gått sådär. Dvs inte alls bra, mer än korta perioder. Förra hösten hittade jag forumet och gjorde ett första allvarligt försök att hålla uppe helt, som höll ett kort tag och sen tillbaka till gamla vanor igen. Nu går det riktigt bra, men första veckorna (ffa fredagarna) var mkt jobbiga. Jag hade bra stöd av min man och det har hjälpt mig, liksom forumet. Plus att jag verkligen VILLE ha en förändring den här gången.

Har idag varit hos en psykolog och pratat kring detta - fortsätter om det i min egen tråd. Men om jag får ge dig ett oombett råd, så tror jag att du behöver hitta någon att prata med både om alkoholen och din relation, som verkar destruktiv. Kanske någon du har förtroende för privat, eller någon professionell person att prata med. Det är tufft att jobba ensam...

Och vad gäller suget efter alkohol så blir det mindre med tiden, den första tiden är svårast.
Kram m

När jag går till jobbet, vilket tar ca en halvtimme, hinner jag tänka ganska mycket. Jag går hem också. Och så simmar jag några gånger i veckan. Då är jag också ensam med med själv. Man blir tvungen att bli vän med sej själv då. Tankar kommer,ibland jobbiga om det som varit. Man kan inte bestämma vilka tankar som dyker upp men man kan bestämma sej för att slå bort dom tråkiga. Aktivt tänka på nåt annat, nåt positivt. Det som slog mej idag är just det att utan alkoholen som slipade kanterna så är jag tvungen att leva med mej själv och alla känslor avskalade. DET var grejen med att dricka på det sätt jag gjorde, som vi missbrukare dricker på. Vi dricker ju inte för att det är gott med vin till maten. Nej det var just känslan av att få gå in i dimman, att slippa ifrån en stund. Sen kom verkligheten neddimpande med ångest och skam. Men t.o.m. det kunde dämpas ett tag med mera vin. Nu har jag ingen sån tillflyktsort. Nu är jag tvungen att ta itu med alla tankar, på gott och ont. Det var Sommar12 som beskrev att hon saknar sin bästa vän som aldrig svek eller dömde, nåt sånt. Det kan jag inte hålla med om men jag förstår precis vad hon menar.

Jag saknar absolut inte vinet, har ingen längtan att gå tillbaka, det är inte det. Men ibland när det är jäktigt, rörigt, jobbigt, då minns jag känslan, tanken på att korka upp när jag kommer hem. Koppla bort en stund. Eller för all del när det är trevligt, för att förstärka känslan.

Det tar sin tid att lära sej leva avskalad utan skydd, utan skal, när man varit van att dämpa och linda in med alkohol. Men det är en fantastisk möjlighet till utveckling. Det som sopats under mattan måste fram nu. Mattan är borta. Därför ställs också förhållandet till partnern på sin spets. Han har inte ändrat nåt. Det är jag som förändrats. Vågar se verkligheten som jag kanske inte är så nöjd med. Vågar börja ställa andra krav. Medan jag drack kände jag mej inte värdig att kräva nåt. Jag var bara glad att kunna dricka ostört, gå in i mej själv. Skämmas sen men fortsätta ändå. Krav på nån annan kunde jag inte ställa när mitt självförtroende var noll. När jag kände mej värdelös.

Här på forumet insåg jag att jag är bland en massa smarta, underbara människor men med samma problem som jag. Det var en stor lättnad och hjälpte mej att bli nykter.

Jag kan säga att maken också är glad åt min förändring trots att jag ställer andra krav nu. Han jobbar på att ändra på sej också för att passa. Det är alla gånger värt mödan. Jag gillar att leva utan skyddsnät nu men jag mins känslan och jag vet varför jag drack. Nu lever jag med alla sinnen, på gott och ont. Mest gott, faktiskt! Jag tänker aldrig mer dricka alkohol, det är mitt fasta beslut. No matter what.

är det nödvändigt att dricka folköl ?? Eller sprit överhuvudtaget ?

Det är ju alkoholen som gjort att du åkte fast för rattfylla och då är väl ide'n jättebra att överväga din livssituation ? Om du vill ha tillbaka ditt körkort efter straffet så får du gå på provtagning (som du får betala själv) och då är det ju inte så dumt om du lagt dig till med en nykter livsstil.

Drack vin idag. Fick nog av jul rushen på stan och gick t systemet och köpte en flaska rött. Vet det låter patetiskt. Jag som hållit upp ca 10 dagar..men men imorgon ska jag inte dricka alkohol hoppas jag..har ju känts så bra till och från en tid utan brev giftet..tillbaka till ruta ett../ta hand om er