skrev Adde i Div åsikter eller...?
är grundvalen i AA's program, utan den skulle inte programmet funka.
Mitt nick på fb är just Adde Addesson och jag har en lite amerikansk tant som profilbild som säger : As usual, I'm drunk and full of pills.
Skriv meddelande eller adda mig, fritt val :-))
skrev Mammy Blue i Div åsikter eller...?
Och helst utan att min identitet blir röjd för halva Sverige?
skrev Mammy Blue i Nu är det dax för mig också
känner igen lättnaden när systemet stängt!
En grej jag gjorde när jag skulle lägga av var att bara ha kontanter med mej till jobbet, precis så mycket så det räckte till lunch. Storhandlade efter att systemet stängt. Lättnaden att inte kunna köpa sprit även om jag ville var enorm!
Keep up the good work!
Kram!
/MB
skrev Adde i Div åsikter eller...?
våra yrken är jättekänsliga när det gäller alkohol !!!
Jag har vänner som har väldigt högt uppsatta, känsliga, positioner såväl som de som levt de sista åren på en parkbänk. Gemensamt är att vi träffas på möten och bara är vanliga normala människor utan nån status som tynger oss, vi är ju så avklädda som om vi vore nyfödda. Jag tror personligen att du skulle känna en jättevinst om du vore en del i gemenskapen på Landsmötet Mammy Blue ! Om du vill kan du ta kontakt med mig via FB så ska jag tipsa dig lite mer. Kanske kan jag hitta en liten smygväg för dig nu när du är på ditt första landsmöte :-)
Det finns alltid en lösning !
Kram !!
skrev Mammy Blue i FylleFia
synd att lägenheter inte växer på träd, för då hade mycket varit enklare. Jag har väl tur som har en sambo som underlättat för mej att sluta dricka, han håller sej i sitt hobbyrum och dricker öl.
Bra att det finns systembolag, det stänger hyfsat tidigt, det hade varit fruktansvärt jobbigt om alkoholen hade stått bredvid mjölken i snabbköpet, tillgängligt dygnet runt.
Det där med att försöka ändra på en man, det kan man nog skrinlägga, om man nu inte sätter hårt mot hårt, men det kanske inte är att rekommendera?
Kul att du kämpar på, Fabulösa Fia!
Kram! /MB
skrev Adde i Div åsikter eller...?
varma sommarmornar :-)) Varmare utomhus än inne och jag trivs !!
Så har det inte alltid varit, jag har i färskt minne hur det var att vakna upp med jordens bakfylla och hur jag ville krypa in i frysen för att få lite svalka. Jag minns så tydligt hur sanslöst ofräsch jag kände mig, hur allt klibbade ihop och hur inälvorna var i uppror. Det fanns ingenstans att gömma sig, bara försöka få dan att gå så kvällssvalkan kom och hjälpte mig lite. Det är inte svårt att se på sociala medier hur vinglasen svingas och hur fyllan växer hos de som bara måste lägga ut fyllebilderna. Jag är så enormt glad att detta fenomen inte fanns när jag var aktiv !!! Jag kan tänka mig ångesten dagen efter när de sitter och kollar vad de la upp dagen före och vad/var de skrev de mest tokiga inläggen. Jag tycker det räckte så utomordentligt med telefonf-n ! Utan bilder !!
Hur tänker man när man ställer upp på taggade vimmelbilder och vad en arbetsgivare tänker när han ser eländet ??? Jag skulle inte vilja ha en anställd som super hjärnan i bitar och fläker ut sig i offentligheten, det är ju väldigt dålig reklam med en sån anställd.
Livet är fortfarande stökigt runt mig men jag planerar och genomför små fina positiva upplevelser för min egen skull, det känns ibland som att jag hoppar från tuva till tuva över kolsvarta vatten. Jag har börjat att bortse från andras problem, och det gäller även familjen, för jag har inte råd med att riskera något nu. Häromdan kom jag på mig med att jag uppfyllde 3 av 4 olika bokstäver i HALT (H=Hungrig, A=Arg, L=Ledsen/Lonely,T=Trött ) och det var de 3 sista. För första gången på mycket länge blev jag rädd att jag höll på att tappa greppet om mitt liv och gjorde vad jag förmådde för att åtgärda felen jag gjorde. Jag lever i symbios med alkoholen för den kommer för alltid att var en del av mitt liv men idag är det jag som har kontrollen och det fortsätter att vara så om jag sköter om mig och mitt mående.
Hur livet än vänder till sig utanför min kropp så vet jag idag att allt blir så många gånger sämre om jag skulle börja dricka igen och jag skulle med all säkerhet inte överleva ett återfall.
Därför ser jag till att göra måbragrejer bara för min egen skull.
skrev Mammy Blue i Div åsikter eller...?
landsmötet. Råkar vara ledig den helgen. MEN risken att jag stöter på "fel" människa är uppenbart stor, mitt yrke är jättekänsligt...
Skulle gärna vilja gå men... Suck!
Kram!
/MB
skrev Panodia i Nu är det dax för mig också
Tack för de uppmuntrande raderna, Adde!
Lördagskväll och jag har inget inplanerat. Tackade nej till att följa med mitt ex och några andra ut på krogen. Det hade varit alldeles för riskabelt.
De senaste dagarna har jag varit helt utmattad, kan lätt sova 12 timmar per natt. Förmodligen har kroppen mycket att ta igen. Innan har jag varit uppe hur länge som helst i mitt kreativa rus.
Idag har jag pysslat lite här hemma, tvättat och läst boken "ansvarsFULL" för andra gången. Suget efter alkohol är något mindre nu när det inte finns något i huset och Systemet är stängt. När möjligheten till införskaffande är borta så verkar hjärnan kunna fokusera på annat.
Funderade på att köra till ett AA-möte idag men fegade ur. Var på några möten för ca 2 år sedan. Egentligen tyckte jag om stämningen på mötena, men kände mig obekväm med att där fanns så många etikettsregler som jag inte kände till och tydligen bröt mot. Men jag får väl ta mod till mig och åka dit igen och säga från början att jag inte känner till alla "regler".
Nu ska jag ta och köra en sväng med mc:n. Det är ju det bästa som finns nu när supa inte är ett alternativ längre...
skrev FylleFia i Flyttar mej själv...
Vill bara skicka en sommarhälsning till dig MB. Jag läser vad du skriver och gapskrattar. Sjuk humor! Kramar från Fia
skrev FylleFia i 40 årig mamma, dricker i smyg, har gått för långt! Måste sluta!
Hej Anli! Min sommar är fylld av jobb just nu och jag är tacksam för det eftersom jag tvingas att sköta mig. Min motivation är faktisk ganska på topp men mitt svaga sinne sviker gång på gång. Alltså inte en helvit sommar. Men ett tappert försök och liksom du har/hade så har jag minskat drastiskt. Jag tror att sommaren är en fälla för sånna som oss. Eller så är det ännu en ursäkt? Hösten är ju minst lika jobbig. Men jag tycker inte vi ska ge oss. Andra har klarat det innan. Så vi kanske kan? Myrsteg i början. Jag är nog lika trött som du. Pratat med maken? Haha, jo, jag har försökt men hävdar envist att varken han eller jag har några problem. Så jag sover kvar i kolonistugan och vet att det blir ohållbart senare i höst. Att jag måste ta konflikten förr eller senare. Ställa krav på alkoholfritt hem eller söka mig en annan bostad. Har kollat lite på andrahandsuthyrningsmarknaden. Vilka priser!!! Vet faktiskt inte vart jag ska ta vägen. Just nu står hoppet till att jag kanske är viktigare för honom än alkoholen. Den som lever får se. Hur går det för dig själv då? Med A? Mannen? Har ni pratat? Barnen? Tröttheten? Många frågor som sagt.
En stor sommarkram från Fia
skrev FylleFia i FylleFia
Hej igen! Inte blev jag stött av Markattas ord. Jag är ju inte dum, ser exakt vad som händer med mannen. Han dricker som aldrig förr. Som om mitt val att försöka vara nykter har provocerat honom. Men det är hans val att bli provocerad. Själv jobbar jag på både arbete och nykterhet. Jättemycket att göra på jobbet (så glad att jag har det) i semestertider. Och vem tar extrapassen? Jo FinaFia tackar ja. FylleFia då? Jo, hon slänger ut sitt otäcka ansikte direkt det vankas en ledig dag för dagen efter. Sitter ensam i kolonistugan och suger på vinet. Men det går framåt. Ofta blir det inte mer än tre (låter ju galet mycket i en normalkonsuments ögon) glas och sen sover jag. Men jag är ändå nöjd. Med tanke på att min läkare har semester och jag har lämnat hemmet så tycker jag att jag fixar det någorlunda. Har inte ens blivit arbetslös. Någon skrev om att man måste nå sin personliga botten. Tror jag har varit där. Pontus om att det ej finns något bäst-före-datum. Det tar jag till mig. Men ibland är det så svårt att låta bli vinet. Nej inte ofta, max en kväll i veckan. Inte mycket för en alkoholist men helt klart ett rubbat beteende för en normal person. Att sitta ensam i kolonistugan och dricka. Jag tröstar mig med att jag åtminstone inte har stulit på en hel månad. Ja kanske några plasthandskar på jobbet då. Men de ligger ju i min rock efter avslutat pass. Lättare att stoppa i handväskan än i sopkorgen? Lättare att stoppa i handväskan än i skåpet? Jag vet inte. Vet bara att jag måste sluta med även detta. Ikväll ska jag ändå vara nykter. Efter jobbet gick jag inte in på systembolaget och handlade och nu är det stängt. Men det är lätt att vara kaxig när jag vet att maken har hemma och tar emot mig med öppna armar. Jag vet varken ut eller in? Bara att något måste ske. Detta koloniboende blir ohållbart när vintern kommer. Tänker mycket på Markatta som tältade!!! Hur konstigt är inte det som vi kvinnor utsats för? Nej, jag avskyr inte män, men jag har svårt att se den man som frivilligt backar från sitt revir för att kvinnan ska så chans att leva ut sina drömmar. I detta fall drömmar om sol, sommar och alkohol. Hör ihop för min make. Nu blev det långt och inte direkt sammanhängande. Lite fult också. FaktaFia
skrev Adde i Div åsikter eller...?
tjugo år sedan upptäckte Försäkringskassan att en tredjedel av alla sjukbidrag och förtidspensioneringar hade missbruk som grund. För tjugo år sedan..............
Vad har hänt under dessa 20 år när man blir sjukskriven ? Får man några frågor om ev missbruk eller hur kollar man rutinmässigt efter alkohol/droger i kroppen ? Om det nu är så att man är öppen om att man har problem....hur ser hjälpen ut ? Erbjuds man behandling ? Knappast. Receptblocket ? Jajamen.
Hur är det möjligt att inget har hänt under dessa 20 år ? Hur kan man bara ignorera vår absolut största folksjukdom ?
För 19 år sedan sökte jag för att en gammal skada i foten gjorde sig påmind och läkaren kollade och tyckte inte det var så mycket att orda om. I sista minuten, med en enorm kraftansträngning, talade jag om att mitt recept på Antabus hade gått ut och jag ville ha ett nytt. Läkaren hade inte susning om hur han skulle hantera frågan utan blev enbart generad och skrev ut ett recept på direkten. Ingen undersökning, inga prover och, framförallt : Ingen som helst uppföljning om hur det gick sen.
Jag hade ju inte då kunskapen om hur jag skulle ändra mitt liv och ingen annan brydde sig heller. Så det gick ju några år till, bra år med "kontrollerat" drickande, dåliga år med hembränt och all möjlig sörja som gick att få tag i, tidvis spritfri i ren ilska över livet som sådant men hela tiden med den gemensamma nämnaren att det gick stadigt neråt i misären. Ett antal försök hos beroendecentrum med KBT utan Campral, Campral med KBT, psykologer (vilka spöken !!!!) hela tiden utan att nån hade kunskap om hur en alkis fungerar vilket ju blev parodiskt efter ett tag när jag fann att jag, helt enl sjukdomens schema, lärde mig att manipulera dessa amatörer. Javisst, jag hade inte en ärlig önskan om att bli nykter utan ville nog bara "kontrollera" drickandet utan att släppa det helt. Och det fungerade inte för mig heller. Men om jag hade träffat en alkis som jobbade som terapeut hade jag inte haft en chans i helvete att slingra mig utan blivit satt på plats. Men då som nu så skyr den offentliga vården oss alkisar som terapeuter....vi har ju gu'bevars ingen fiiiiiiin utbildning.
Jag märker att jag med åren blir mer och mer hatisk till dessa socionomer som sitter för att ta emot oss i vår skamfyllda sjukdom och vi inte blir tagna riktigt på allvar. Så var det för 20 år sedan och så är det idag och jag skäms för att vi inte kommit längre. Jag vet att ett sånt här forum på riktigt sparar liv i flera bemärkelser både hos oss alkisar och våra anhöriga/arbetskamrater/ vänner i det "riktiga" livet. Det är flera nya nu som hittat hit och jag önskar alla de en framgångsrik väg till nykterheten. Att inte glömma vem jag är är en förutsättning för mitt fortsatta liv i nykterheten, min historia ÄR min framtid.
Jag hoppas att ni som har möjlighet utnyttjar att Landsmötet är i Göteborg nästa helg. Skäms inte för att besöka och gå på möten och kolla gärna in hur äkta alkisar ser ut :-)) Ni kommer inte att se skillnad på dem ni ser på Hvidtfeldska än de ni möter på stan !! Vi är helt vanliga människor med samma sjukdom.
http://www.aa.se/sitespecific/aa/files/2012kalendern/2013lminbprorevny0…
Ha en bra helg !
skrev Fenix i Ångesten tar mitt liv...
som vanligt Berra!
Fenix
skrev förändring i Kämpar
Tack för tipset!
skrev Adde i Nu är det dax för mig också
till forumet Panodia !!
Fint att du turistat lite innan du sätter ner foten på allvar, då vet du ju hur det fungerar. Jag känner igen din historia, hur det ökar och även typ gräsklippningsölen :-) Att ändra alla mina rutiner var bland det första jag fick lära mig av "Di Gamle", jag satt mig på en annan plats framför tv'n, läste tidningen annorlunda, körde annan väg till jobb och handling mm mm Alla små förändringar påminde mig om vikten att förändra hela mitt liv.
Klokt beslut att ta det viktigaste först, resten får komma när du känner dig mogen för det.
Häng på nu så får du en fin höst !!
skrev santorini i Lägger mitt pussel
Jag hade heller inga problem i början. Det kändes perfekt att ta itu med allt på en gång istället för att ersätta vinet med godis och bli tjockare. Det blir man inte gladare av. Men var och en gör som det fungerar bäst. Läste nån teori om att den här kosten minskar alkoholsug och det kan nog stämma,om man är motiverad naturligtvis. Jag har gått ner 20 kg på ett år, 10 de första 10 veckorna och sen resten i sakta mak. Jag fuskar lite i sommar med glass och choklad fast det känns fel för då hålls sockersuget vid liv. Inte sugen på alkohol i alla fall. Och jag håller vikten ändå. Men sockret ska också bort snart
skrev Mammy Blue i Ångesten tar mitt liv...
Huvudet på spiken som vanligt!
Borde hängas upp lite här och var...
Kram!
/MB
skrev Adde i Ångesten tar mitt liv...
tack för den !!
skrev Berra i Ångesten tar mitt liv...
..vet man ju vad de brukar ställa till med våra alkoholrutiner, i "vanliga" fall så brukar det vara på förfallet just nu...
Man dricker eftermiddagsdrink, grillöl, rödvinet till det grillade, eftermatenhuggaren, kvällsgroggen, månwhiskey'n, och sedan skåprenset och diskslattarna...
Och man tycker att det är helt naturligt, kväll efter kväll, semesterdag efter semesterdag, för det är man ju värd!, eller hur?
För det är man ju värd, efter 48 veckors slit på jobbet, man har råd eller tar sig råd att unna sig det bästa av förnöjelser, klart att du ska få dricka då.
Men säg för f-n inte att du blev full, det skulle du aldrig vilja erkänna, det är skämmigt, kanske lite berusad på sin höjd, väldigt berusad...men det är du ju värd, eller?
Att varje morgon vakna med dödsångest, varför, varför gjorde jag som jag gjorde, varför drack jag så mycket?
Vad man inte tänker på är de "långsamma" följderna, att kanske inte bli skitfull varje dag, men lite halvpackad i fyra veckor i sträck.
Vad händer med kroppens tillvänjning då, hur kommer den att reagera den måndagen då allvaret börjar igen på jobbet, några eftersläckare under ett par dagar för att varva ner efter jobbet, det är man ju värd, eller hur....
Det är man ju värd, det kan man ju kosta på sig, en ångest utan dess like, ett beroende man inte vet hur man ska ta sig ur,
Allt en liten sommarsemester kunde ställa till med, man tillbringar med sina närmaste, och vad såg de som du trodde de inte såg,
Hur det växte en alkoholist i deras närhet, stilla teg de för de ville inte sabotera din semester, men vad fick de istället?
Vi tror inte att det syns, vi tror vi är smartare än alla andra, men skillnaden är att de andra inte är påverkade av alkoholen,
De ser de hör, de känner för deras sinnen är inte avtrubbade...
Tänk vad en liten sommarsemester kan ställa till med, vi visste inte, vi trodde inte, vi ville inte erkänna, vi ville inte inse' ...
En alkis kan se ut precis som vem som helst, kanske finns han eller hon närmare än du tror, på väggen i badrummet bakom spegeln.
Allt är inte som vi tror, sanningen kan vara värre...
Fyra små ynka semesterveckor kan bli till år av beroende, det vi inte trodde skulle kunna ske...
Var försiktig därute i semestervädret, det är inte solen du behöver skydda dig mot alltid, det finns ingen alkoholskyddsfaktor nummer 8.
/Berra
skrev Mammy Blue i Lägger mitt pussel
också med LCHF i samma veva som jag slutade dricka. Funkade bra. Dessutom - det är ingen höjdare med alkohol ihop med LCHF, och med vårt dryckesmönster är det definitivt ingen "hit". Jag mådde bättre tämligen omgående av att skippa kolhydraterna, andra kan må dåligt en vecka eller två - abstinensbesvär av socker...
Värt ett försök?
Kram!
/MB- Minus 15 kg.
skrev Mammy Blue i Om tystnaden på forumet
Ja, det var trist att det var stängt så länge. Men nu är du här!
Mecka dej en egen tråd här och skriv ner dina tankar, varför du vill göra något åt ditt förhållande till alkohol till exempel. Bra att sätta ord på sina tankevirvlar.
Välkommen!
/MB
skrev Mammy Blue i skrev mitt första inlägg i går
Välkommen!
Håller med Adde om att det är bra att skriva ner sina tankar här. Det har hjälpt mej när jag har hamnat i bryderier om att "jag kan väl dricka EN öl". Vill inte tillbaka dit jag var för allt smör i Småland! :-)
Välkommen!/MB
skrev Mammy Blue i Kämpar
Jag skulle vilja ge dej rådet att läsa om LCHF. Öl är flytande bröd, kolhydrater, och det sug som man kan få av kolhydrater kan vara lika j-vligt som av alkohol...
www.kostdoktorn.se är ett bra ställe att börja. Han är läkare, en av de läkare som börjat inse vad fettskräcken försatt oss i.
Fortsätt gärna skriva, det du skriver här kommer hjälpa dej att komma vidare. Och för all del - läs! Här finns så mycket erfarenhet, bara att läsa och se att man inte är unik på något sätt är en lättnad!
Välkommen!
/MB
skrev santorini i Lägger mitt pussel
för mej att börja med LCHF kostomläggning då jag slutade dricka. Kändes bra att ta tag i helheten. Om du orkar kan du läsa lite i min tråd.
I morgon åker jag utomlands två veckor och 4 augusti är det ett år sedan jag drack.
Har börjat fundera på vad som händer då...
Kanske jag ska börja dricka när jag är bortbjuden, när det är fest eller kanske inte?
Ska jag fortsätta så här, är det mitt öde i livet?
Funderar och funderar och funderar....
Och någonstans längst där inne vet jag att - ja - det här är min väg, jag ska fortsätta så som jag gjort det här året och inte ändra på någonting.