skrev Annabell i Kom igen nu!

Tack snälla ❤️😭. Så himla fint att ni bryr er och försöker hjälpa och peppa mig. Jag vet inte varför jag inte tar mig framåt… 😔 Ner i gropen, upp på kanten men ner i gropen igen. Noll tilltro till mig själv och trött-trött i huvudet. Vad fasiken ska jag ta mig till? Jag vill klättra upp ur gropen och springa mitt snabbaste, långt långt ifrån den, så jag inte trillar ner igen. Men det funkar inte så. För det är en dag i taget som tar en bort från gropen och det går inte att skynda fortare än så… Nu tar jag den här långsamma lilla dagen först. Jag SKA fixa det här! Så måste det vara. ❤️❤️❤️🦆


skrev Adde i Div åsikter eller...?

På första gången på 2 år så fylls min almanacka nu med aktiviter iaf under april månad.
Och det känns så bra då jag har haft en känsla av klaustrofobi under en längre tid. Jag har ju under de senaste 6 år skämt bort mig själv genom att pricka av på min bucketlist vad gäller resor och njutit rejält av det ! Och jag är fanimig värd det !!

Tyvärr är det väl så att ålder och bekvämlighet numera hindrar mig att resa längre sträckor men det är ju inget mot vad som hindrade mig när jag krökade som värst. Bakfylla och urusel ekonomi var ju effektiva hinder för ett utsvävande liv. På den tiden gick det ju inte ens att få till en inre resa i min hjärna....

Jag har ju flera gånger jämfört mina 2 livslånga sjukdomar, alkoholismen och diabetesen, och sett så stora likheter med hur jag hanterar dessa störande moment i livet. På en del sätt så är alkoholismen "lättare" att hantera då det "bara" är att inte ta det första glaset. Mat är jag ju tvungen att ha och för att hålla diabetesen på en hyfsad nivå så måste jag ju äta rätt och för en som är sockerberoende och matglad är det inte lätt. Jag försöker att använda mina erfarenheter från det jag lärt mig om hur jag ska agera vad gäller spriten och överföra det på mitt matintag.
Och JA ! Det går suveränt....ett tag :( Sen kommer beroendepersonen fram igen och jag tar ett återfall vad gäller helt felaktig mat/sockerintag. Det funkar ju inte att göra som jag gör med alkoholen och låta bli att äta.... Ett evigt slagsmål mot livets nycker....

Nu ser jag fram emot en live-träff i Alkoholhjälpens lokaler igen för det var ju ett bra tag sen !!

Ha det bra därute hörrni !


skrev Utmaning2022 i Hur bröt ni - behöver höra om andras resor

@vår2022 Såååå bra!!!! Tar med mig konsekvenstänk och ”riskhantering” 🙌🙌🙌


skrev Adde i Ångesten tar mitt liv...

Trycker på den virtuella "Gilla"-knappen....


skrev vår2022 i Hur bröt ni - behöver höra om andras resor

@Utmaning2022 Jag hade också alltid alkoholfritt alternativ till vin i början. Iof har vi inte vin hemma så har inte behövt kämpa med att det finns i närheten. Efter en tid var det en vana att vin inte fanns med i bilden längre. Alkoholfri öl är ett gott alternativ för mig. Ja, det gick ju alltid på autopilot att dricka, impulsen att dricka vann jämt. Jag kände också irritation och ilska många gånger som kom från ingenstans, eller de kom för att jag slutat dricka. Känslor gick upp och ned framför allt om jag var lite stressad.

Vad det gäller tålamodet tycker jag att det blivit bättre med tiden jag varit nykter. Hela ens jag blir mer lugn och sansad, men det är så klart individuellt hur ens personlighet är. Ju mer impulsiv man är desto mer måste man träna på att tänka efter före. Lära känna igen sina impulser och vad de brukar leda till. När man tänker på alkohol leder det till en känsla, tex ett sug att dricka. Det gäller då att börja konsekvenstänka. Vad blir konsekvenserna av att jag tar ett glas vin? I mitt fall skulle det genast leda till många fler glas och berusning. Det är ju inget jag vill ska ske för då finns risken att jag åker dit igen och börjar dricka mer och mer, får ångest och all skit och hamnar på ruta 1 igen. Jag måste då välja det säkraste alternativet, att inte ta något glas alls.

Så att träna på konsekvenstänkande och beräkna riskerna av sitt handlande är mitt tips mot impulsivitet. Ny vecka och nya möjligheter! Ha en bra dag!🌷💕


skrev Utmaning2022 i Första nykterheten på 30 år

@Pelleplutt Hej 👋 Jag är ny här och nu på min resa också. 7 dagar utan någon alkohol och hade en rejäl prövning i helgen med släktmiddag i fredags och min pappas minnesstund med efterföljande sittning i lördags.
I normala fall hade jag bedövat mig med runt 2 flaskor vin.
Men - bestämde mig dag för dag och med precis den tanken - att se det som nån form av social studie.
Blev ett enormt uppvaknande faktiskt. Att se hur mina släktingar blev mer och mer påverkade. Framför våra barn, vissa är iofs stora men ändå!
Jag var så stolt när jag berättade för mina döttrar innan att jag skulle köra, nästan såg hur de slappnade av.

Jag ska försöka fortsätta med just den nyfikenheten ”undra hur jag kommer reagera nu, hur kommer det att kännas” och att också observera omgivningen.

Lycka till ✨🌸


skrev masimbe i Helgen närmar sig

Tack! Ja jag har ända sen dag 1 försökt se livet så mkt positivare nu med min förändring. För mig funkar de bättre natt gräva ner sig, visst är de jobbiga dagar för mig,absolut! Men hjälper inte mig alls o bli negativ för de… ha nu en riktigt härlig måndag på dig min vän 😃👍@vår2022


skrev vår2022 i Första nykterheten på 30 år

@Pelleplutt Att se det som ett experiment, att vara nykter på en social tillställning, kan vara spännande att utforska. Du får berätta sen efter en tillställning hur du upplevde det. Ha det gott!🌷💕


skrev vår2022 i Helgen närmar sig

@masimbe Det undermedvetna visar sig då och då i drömmarna, oro som man kan ha. Då är det så skönt att vakna upp och inse att det bara var en mardröm. Grattis till dina 44 dagar och din positiva inställning!🌟 Det finns en kraft i att vara positiv och blir då oftast som man själv vill och gör det till. Så då det blir en magisk vecka!🌷💕


skrev santorini i Ångesten tar mitt liv...

@Berra Tack för en väldigt fin betraktelse. Så bra sammanfattning av det nyktra livet.


skrev Miz i Kommit till insikt

Tack för din kommentar @Kennie ja du har så rätt i det du säger och jag vet det oxå, men ändå så tar man det där glaset bubblet till helgen för att annars känns det ju inte dom helg! Helt sjukt ska verkligen anstränga mig att avstå på helgerna oxå! Jag vet att jag mår då mycket bättre och känner mig så mycket gladare utan A på helgerna framförallt på veckan som kommer efter helgen!!


skrev masimbe i Helgen närmar sig

Måndag. Inatt hade jag en fruktansvärt mardröm. Hällde upp en öl minns till o med vilken sort de var i drömmen. Visste jag gjorde fel men ändå började jag dricka ur glaset, hade ångest hela tiden när jag drack ur glaset men ändå fortsatte jag… var alldeles skakig när jag vaknade. Detta är första mardrömmen som jag minns som jag hade. I vaket tillstånd är jag på gränsen nu där mina tankar för alkohol nästan är borta. Dag 44 nykter o nu gör vi denna vecka till en magisk vecka. Ha de gött


skrev Kennie i Kommit till insikt

Hej Miz,
Klokt beslut att förändra drickandet. För egen del kan jag säga att den där gnagande ångesten och oron till stor del försvann när jag slutade dricka. Fast jag max drack tre dagar i veckan så gjorde det stor skillnad för mitt mående att sluta. Och så mycket lättare att göra en förändring innan man blivit fysiskt beroende.


skrev Pelleplutt i Första nykterheten på 30 år

@vår2022 Alltså vi människor är sådana vanedjur att det är snudd på skrämmande. :-D Det måste bo en enorm trygghet i att göra som man tidigare gjort.

Nåväl. Helgen spenderades i aktiviteternas tecken - igen! Å det är så skönt att kunna sparka igång lördagen redan vid 07:00 pigg och fräsch.

Min "huvudvärk" är fortfarande de kommande sociala aktiviteterna. Inte för att det är så svårt att hålla sig nykter utan att jag finner dem jobbiga och tråkiga. Tror jag alltså.... :-D Har ju inte testat dem spik nykter i vuxen ålder.

Tror jag ska se dem som ett socialt safari. Se vad folk faktiskt säger och gör på allvar istället för att vara avtrubbad och bara se och höra "det jag vill" och det kropp och knopp förmår att snappa upp.

Ha en fantastisk vecka!

Kram

/Pelle


skrev Utmaning2022 i Hur bröt ni - behöver höra om andras resor

@majken_r @Vinägermamman @vår2022
TACK! Hoppas att alla som skriver här förstår att det är så skönt och betydelsefullt att få pepp!!

Igår när jag lagade middag blev jag faktiskt lite sugen. Men - då hade jag köpt en favorit lemonad som jag hällde upp ett glas och sippade på. Blev bättre men jag var sjukt irriterad och otrevlig… ett tag. Sen släppte det.
Tålamod är INTE min starkaste sida och efter att ha läst massvis med trådar hör känns det som att nåt många av oss har gemensamt är att vi är impulsstyrda… så viktigt då med planering och att ligga lite steget före. Tänk att jag har levt i 46 år och aldrig tänkt på det, eller att någon aldrig har berättat det.

@vår2022 Ska testa melatonin, tack för tips!! ✨

Ny vecka nya möjligheter eller hur?!

Kram 🌸✨


skrev Miz i Kommit till insikt

Måndag och ny vecka det är lustigt det där med ångest den gnager i en så fort man druckit mer än man tänkt, även om man inte gjort bort sig eller sagt något man inte ska så trött på att känna ångest och olustig… Så måste bli mer tydlig till mig själv att verkligen inte dricka A varje helg bara för att det är helg och god mat mm! Där brister jag fortfarande 😔 jag hatar känslan att inte komma i håg vissa saker när man druckit och det är inte OKEJ man ska komma i håg allt en kväll annars har man problem oavsett om man inte dricker varje dag utan endast fredag el lördag!! Så nu är det fokus på mig själv och mitt mående dom gäller 🙏🏼 Nu kaffe ☕️och jobb som väntar!!


skrev Berra i Ångesten tar mitt liv...

Idag mår jag som jag förtjänar…
Dvs helt okey, no problemas…

Varför då då?
Jo för att jag inte utsätter mig för några risker, inga risker med att förtära alkoholen.
Inte nu, inte då, kanske inte i framtiden heller…
Två saker jag kan hålla koll på, vad som händer just nu, och vad som har hänt.
Jag vet ingenting om framtiden, jag lägger ödet i mina händer.
Ni vet sinnesrobönen, påverka det man kan, och låt det andra vara, inse skillnaden…
Men just nu vet jag att jag mår bra, och det till stor del pga av att inte intaga alkoholen.
Inga draman, inga oförutsedda händelser som påverkats av dåliga dimmiga omdömen.
Jag vet vad jag har sagt och gjort, mitt samvete är rent och min ryggsäck är tom.
Hela världen tynger inte mina axlar, jag kan gå rakryggad genom livet.
Jag kan ta konsekvenser av mina yttrande och åtaganden, jag kan förutse vad som händer.
Någon skulle kunna säga att jag har blivit tråkig, ja må så ske, sök dig någon annan att skratta åt!
Mitt liv har blivit behagligare och betydligt lugnare, jag vaknar inte längre bland svettblöta lakan mitt i natten och tänker….vad har jag gjort?
Jag kräks bara av naturliga orsaker numera, kissar normala mängder, har bara huvudvärk när jag har misskött mig där stress är den största av orsaker tillsammans med hunger och trötthet.
Vad berusar mig nu för tiden då?
Ingenting, och man ställer sig frågan, behöver jag det?
Jag har andra laster precis som alla andra, jag är inte guds lilla ängel.
114 kg skvallrar vågen om och mina 188 cm sänker inte BMI’t heller, jag lever gott.
Jag ryggar inte för livet och dess lockelser, men det finns saker som vuxit sig starkare efter nykterheten.
Att luta sig tillbaka och låta andra berusa sig utan att känna ånger, det är ganska intressant.
Även om det till viss del skapar ett antal minnesluckor som kommer upp i dagen igen.
Gjorde jag så där, tänker jag?
Nämenfy, är det så där genomskinligt, har han/hon inget omdöme alls?
Det där kommer de att ångra imorgon, men inte jag…
Osv…
Andra saker som poppat upp är att jag inte känner lika mycket stress över helgerna längre.
Försöker njuta så mycket jag kan av den, och det med min livskamrat, ta det ibland lugnt och däremellan så är det full fart igen.
Denna helg så blev frugan sjuk på natten mellan fredag och lördag, först nu på söndag eftermiddag började hon att pigga på sig med några bakslag mot kvällen, magen har krånglat.
Hon suckar och säger, jaha det var den helgen det, helt förstörd, vilket vakuum!
Jag tröstar så gott jag kan, man får vara sjuk vettu, man får det.
Hade det varit under en arbetsvecka hade det tunnat ut plånboken, se det positiva i allt!
Jag har klarat mig med pyssel, och ni som läst mina story’s långt tillbaka vet att jag har en akilleshäl som alltid tynger mig varje mellandag, mitt eller nja vårat garage, som är ett elände med grejer.
Nu har vi kollat på teveprogrammet som rensar ut hälften av sina grejer och som dessutom lägger de kvarvarande i halvt genomskinliga lådor på hyllorna.
Nu har jag handlat massor av lådor, sex sju gånger och lagt massor av pengar på det.
Börjar det bli ordning då, jotack en liten förbättring, man börjar kunna skönja en viss ordning.
Men har 2/3 kvar volymmässigt och den andra halvan är fylld av saker som ska på sopstationen.
Både jag och frugan har hamsterblod i oss och det är ingen bra kombo, vi har svårt att kasta grejer som inte är trasiga och som kan lagas, men den här gamla stekpannan var ju gammelmormors den kan man ju inte kasta, tänk så många goda köttbullar hon har stekt i den, hon skulle vända sig i sin grav…suck!
Min mamma gav min farbrors slitna börs i arv efter honom, han var både rik och snål.
Men eftersom man inte ska ge någon en plånbok utan en slant i så stoppade hon i en femtioöring i den, och den har inte förökat sig, men så är jag inte heller lika snål som han var.
Symbolvärdet var större än investeringen om man säger så, femtioöringen finns inte ens längre.

Kan inte heller njuta lika mycket av vädret som fått sina bakslag, det har snöat i omgångar och är krispigt kallt om mornarna, min glädje får ligga på vänt.
Kunde för ett tag glädjas över att äntligen coronan verkat givit med sig, men så kom den där jä..la Putin och ställde till det, man kan tydligen aldrig lita på den ryska björnen, han ljuger hela tiden medans han hugger en i ryggen med sin dolk.
Stackars Ukrainare, har sett alla döda på gatorna på nyheterna, man kan lätt dra parallellerna till Hitler och hans kompanjoner under andra världskriget, det finns ingen ära i något sorts krig, bara en massa förlorare, jag trodde för mitt liv att ingen skulle dra igång något sådant i nutid.
Man slutar aldrig förvånas vad man får vara med i sin livstid…
Jag känner en maktlöshet, men påminner mig återigen om sinnesrobönen, förändra det jag kan…

Jag håller mig nykter och skapar inga intriger av det.
Önskar att de i öst kunde göra samma sak…

Berra


skrev Natalia i Räknar dagar på ett gammalt kuvert

@Friluftstok

Det är helt ok för mig. Jag har ju brist på sysselsättning så det är bara kul 🙂
Att bolla idéer och kunskaper på ett gemensamt plan är perfekt!

Skriver mer till dig imorgon igen.
Hoppas du får sömn inatt. Hoppas för den delen att jag också får sömn.

Önskar oss ett stort lycka till med 💤


skrev Kennie i Varför tar jag det första glaset när jag inte vill

Hej,
Ja, lurig, men går att bli av med, det går att sluta dricka. Tro på dig själv och kör!


skrev Sundaymorningcomingdown i Börja i tid

Ja, jag har nog ett problematiskt förhållande till alkohol. Annars skulle jag inte skriva här. Och du förstår helt fel om du tror att jag skulle finna det mycket främmande att skippa A i 3- eller 6-månader. Det är tvärtom något som jag seriöst överväger. Kanske mer eller mindre för alltid. Inte för att jag måste, vilket jag kanske dock gör, men för att jag faktiskt så smått börjat känna att alkohol känns mindre och mindre intressant. Bortsett från en kväll med några glas vin och öl med kompisen förra helgen (ja det var fullt planerat att vi skulle ta ett par glas och inget jag ångrar) så är det femte helgen utan alkohol eller systembolagsbesök. Känns bara bra. Lite sug på fre/lördagar men i övrigt nada problem. Meeen, som du skriver, jag inser att tankarna och suget lurar där i vassen och att det aldrig går att ropa hej eller säga aldrig.


skrev vår2022 i Det är dags nu!

@Vinägermamman Tack snälla du, vad fint sagt av dig❤️


skrev Vinägermamman i Det är dags nu!

@vår2022 Vilken fantastisk forumvän du är som skriver så mycket klokt och fint till både mig och många andra💕 Tack!
Du verkar också så förnuftig och stabil i dig själv
Hoppas du haft en fin söndag🍀


skrev Se klart i Kom igen nu!

@annabell du ska skriva när du vill- men här finns ett gäng som icket släpper taget om dig. Jag har varit med om att människor som jag på riktigt inte vill vara utan- utan vill vara MED- glider ur i träskmarkerna av geggigt vin. Så är det. Sen kan det ta hur lång tid som helst men jag vet att du fixar det här Annabell. Ibland har det hänt att jag tänkt man ska vara artig och det är alldeles sant att ingen kan göra jobbet åt en- ingen annan kan sluta dricka åt en. Men när du är här @annabell så är du nykter- och du är en underbar person som nykter. Precis som du är är du helt perfekt. 💯


skrev Friluftstok i Räknar dagar på ett gammalt kuvert

@Natalia tycker det är så roligt att diskutera NPF med någon som är intresserad! Du är ju dessutom kunnig på en helt annan nivå! Ofta möts man av okunskap och att det kommer gå över, att lite adhd har väl alla, det är bara att vara hårdare med uppfostran osv. Ja, du har säkert hört allt det förr också. Just när det klankas ner på uppfostran får mig att se rött. Jag har en väldigt artig unge men vad spelar det för roll i affekt liksom?

Sonens största sociala issues är att han bara pratar om sitt. Han har långa monologer om fotboll och har svårt att förstå att inte alla vet vem som vann Premier League 1997 eller hur många mål Messi gjort totalt 😅 Han pratar fotboll i precis alla situationer! Just nu tränar vi på motfrågor. Om jag tex frågar vad han åt till lunch så ska han fråga mig tillbaks. Eller om hur ens dag varit. Kallprat är såklart inget måste och alla är vi olika bra på det men enligt normen så bör man behärska en del. Om du säger "vilket vackert väder det är idag" så förväntas jag ju svara "ja, verkligen!" eller liknande. Jag förväntas inte svara något om finalen i ett fotbolls-VM för många år sedan 😅

Vi tränar även på språket, att inte använda fula ord. Detta har blivit lite eftersläpande då sonen tidigare, innan medicinering, var väldigt explosiv och utåtagerande. Han var i fysiska slagsmål så gott som dagligen. Det var högre prio på det än att han sa "fuck". När han blir frustrerad så vill han svära, det vill många av oss. Så nu har vi tillsammans med skolan valt ut acceptabla svordomar. Hellre en harang av fan helvetets jävla skit än könsord 😅 Tacksam över att vi nu har en fungerande skolsituation (särskild undervisningsgrupp) Det öppnades så många nya dörrar när diagnoserna kom på pränt och det är därför jag tycker det är så ledsamt med de barn som inte når upp till kraven och därmed faller mellan stolarna. För så ser många skolor ut 😔

Många anpassningar får vara kreativa, precis som du säger och jag försöker tänka lite "vad gör det om hundra år" Till exempel detta med kläder 🤯 Min son har strumporna ut och in för sömmen skaver annars. Jag började med det för flera år sedan och köper nu bara enfärgade strumpor så det syns knappt. Typiskt exempel på en simpel grej som förenklade vår morgon och i ärlighetens namn så fyller strumporna exakt samma funktion ut och in 😅 När vi har filmkväll serveras snacksen efter först 30 min. Då får han springa några varv medan jag gör i ordning. För samlarmanin har han fått en flyttlåda han kan ha alla sina upphittade kvitton, stenar, gammalt godispapper osv. Han får spara på det och jag slipper se det, win win.

Tycker AST är spännande men fortfarande så främmande. Jag har så svårt att relatera, så svårt att förstå. Jag kan inte tänka mig in i det och tycker stundtals det är jobbigt. Pratar mycket om det med kuratorn via föräldrastödet. Mycket givande och har hjälpt mig bena ut mycket tankar och sånt som skavt.

Shit Natalia, nu blev du min personliga NPF-konsult här 🙈 Men säger du ös på så tolkar jag det bokstavligen! 😉