Senaste kommentarerna i forumet

rätt ofta, kort stubin och blir vansinnigt arg ibland. Har i mitt fall mer med åldern att göra tror jag eller tillvarons förtretligheter. Det här med anonymitet ja. Jag är nog inte en sån som skulle sitta i TVsoffan och berätta om min nykterhet, om nu nån skulle fråga, hehe. Jag vill inte ha alkohol alls i min identitet, alltså inte nykter alkoholist. Nej. Jag dricker inte alkohol längre bara. Så vad? Jag röker inte heller!
Bra jobbat Fia, gräla på och gå i timmar men drick inget, ok!

är på tal i olika trådar nu och det påminner mig om det härliga känslan som jag fick när jag först började förtså vitsen med den, ja, förutom att vara anonym då förstås :-)

Att helt enkelt se människan utan en massa påklistrade statusar som ju är så vanligt i samhället, precis som Mulletanten skriver också. I början var det så ovant och jag kom på mig flera gånger med att fundera över vad, OM, människan hade för jobb. Lika oväsentligt som hur folk ser ut, är klädda, vilken sexuell tillhörighet, vilken hud/hårfärg, trasiga/hela kläder, nagellack eller inte osv osv.... !!

Innanför våra attribut är vi alla lika och vi kan alla få samma typer av sjukdomar, i mitt fall är det beroendet som har mig i sin makt och jag har exakt samma sjukdomsförlopp och symptom som andra med samma sjukdom. Och det oberoende av om jag är fattig eller rik.

På inget annat ställe, vad jag vet, är vi så lika inför varandra som under ett AA-möte och för att vi ska kunna vara det så måste vi bortse från vad vi är/gör utanför lokalen. Vi är alla människor.

Och när jag väl fick upp ögonen för hur viktigt det var så släppte min rädsla för att öppna mig för andra människor och ta emot deras äkta kärlek för den jag är som person.

Och det är en mäktig känsla av tillit till andra som gör mig stark.

Anonymitet tror jag är A och O. Jag har gått på AA och jag har sett dessa deltagare på stan. Givetvis säger jag inget, men jag är inte dummare än att jag inser att även de känner igen mig. Kanske där Kramgubben kom in? Men jag tror inte det. Idag har det varit tufft. Mannen och jag har bråkat om hans ovilja att ge upp ölen. Men jag ser ju att jag innerst inne bråkar om att han får, men inte jag. Jag önskar så han kunde låta bli när jag är så trasig. Han är ju inte sjuk utan bara bekväm som jag ser det som. Men vad vet jag? Karln kanske är råalkoholist? Har insett att vi kommer i många skepnader. Tack för era tankar Markatta och sorgsen. Det ger mig perspektiv och en vilja att fortsätta att vilja förändra. Jag är en sur tjej, men jag har planer på att låta min illvilja och styrka verka för det goda. Jag ska inte muttra på stan och jag ska vara nykter. Stora löften för mig.

FörändradFia

...har jag också funderat mycket över. Jag är inte rädd över att röja vem jag är men eftersom mitt liv involverar andra människor så känns det viktigt vara försiktig.
Jag vet ju att om någon här inne skulle ha en förmodan så är det självklart vem jag är. Men det är ok, jag har inget att dölja, men om mina nära skulle få stå till svars för något vore mina ord här ett minne blott! Jag är, som typ, en människa som vill tro andra om gott, tills jag blir bevisad det motsatta, så jag lever efter det. Allt här inne har hittills bara gett mig gott.

Alanon och AA är ju däremot "säkrare", inget finns på pränt.
Skriften är för mig rent egoistisk.
Här lär jag av och genom andra, att fördöma är att döma sig själv.

vem som gömmer sig bakom alla olika nicks på forum. Kanske Kramgubben själv är/blir en användare eller någon annan i din närhet som läser och kopplar ihop dig med händelsen/namnet. Tänker också på dig så att du kan känna att du kommer vara fortsatt anonym här. Men det väljer du ju själv i vilken grad du vill vara såklart.

Själv har jag "svävat" iväg ibland när jag har skrivit och gått in senare för att redigera bort vissa detaljer som starkt kan kopplas ihop med min person eller folk i min närhet, till exempel ort eller arbete.

Jag tycker det kan vara en svår balansgång mellan att skriva öppet och ärligt om mitt liv och samtidigt värna om min egen och andras integritet. Det känns lättare på ett alanon-möte där jag litar på att det som sägs på mötet stannar i lokalen och hos deltagarna. Här finns det ju så många användare.

Hoppas du inte tycker att jag lägger mig i för mycket.

Ha en fin dag!

...ju ut mannen i min berättelse men hur och vad han gjort, hur han mår och varför kan jag ju egentligen inte veta.
Jag vet bara utifrån det jag ser, hör och kan uppfatta. Det jag menar.

Tack för du läser min tråd och att du skriver, det betyder mycket. Dina tankar och berättelser gör att jag förstår min man bättre.
Den dåliga självkänslan du nämnde i Lejonets tråd ser jag lysa igenom ofta hos maken. Trots att han har så mycket andra människor önskar och strävar efter.

Alkoholen är ett dödligt gift och min man gör nu sin tredje behandling i sitt liv, första som dryg 20åring. Nu när jag fått mer information om hans historia så är det ett under han lever. Det tror jag han förstår nu. Just att han hittills haft arbete och lön har hållit honom vid liv. Han har lyckats dölja så enormt mycket för mig trots att jag ser mig som både intelligent och vaken. Han har lyckats prata med alkohol i blodet och jag har inte märkt. Det fick jag en bekräftelse på nyligen, en historia jag drog mig till minnes när jag pratade med hans ex, även många samtal han gjort med sin mamma har lurat henne, då jag vet han druckit. Det var jag övertygad jag hade koll på, tji fick jag ;). Oftast är/var det tydligt, om inte i rösten så hur saker sägs och vad som sägs. Men, han är en förvandlingskonstnär i stora mått. Sista halvåret -12 var däremot katastrofalt, då hade jag känslan det var liv eller död. Det har jag sagt till honom och han har nog fortfarande inte riktigt koll på det var helt så illa. Sjukligt mager, färgskiftningar i huden-njurarna orkade inte rena kroppen, spyor, halsa ren sprit ur flaskan i jobbväskan på väg till jobb. Att va rädd om körkort behövdes inte, det försvann före min tid....jag har många berättelser...men de ligger i den negativa högen-den ser jag som en stor mörk hög med levande organismer-rör på sig och äcklig som fan. Den är fortfarande nära men jag samlar på positiva upplevelser nu. Varje dag tar jag i det negativa men håller mig intill det goda. Den högen växer och doftar gott. Gott föder gott som jag skrev tidigare ;) här trivs jag (och jag vill tro mannen också)

Min man är helt nykter sen slutet av januari, nu pusslar vi för få ihop våra egna liv och vårt gemensamma. Långsamt får det gå, så det blir stabilt och välbyggt.

Lycka till Fia

Dag tio, tror jag. Räknar inte så noga längre. Har allt för ofta fallit igenom. Humöret är uselt. Så arg, så arg. Antagligen eftersom det snöade i morse och jag inte fick min promenad. Borde ha gått ut ändå eftersom det lugnar mig. Tittar på mannens kvarvarande öl i kylen och tänker att en öl skadar ju ingen. Men tog min antabus i morse och även om jag inte känner mig stark idag så ska jag fixa detta. Imorgon väntar ett värdigt arbetsliv och jag kan, jag vill, jag ska!

FnöskeFia idag - lättantändlig.

Skitbra Pontus! Välkommen till dit eget skrivande. Även jag smög runt här ett tag innan jag fattade tangentbordet. Det där med aggression känner jag igen mycket bra. Är så arg på allt sen jag nyktrade till. Och är bara inne på tionde dagen idag. Du ska vara stolt för varje landerövring du gör. Idag är det forum och gymmet, men vet hur långt du kan gå! Välkommen skygga Pontus. Här finns mycket kunskap. Har du gjort självhälpens övningar? Jag tycker det hjälper mig att se saker på pränt.

Fia

Hej igen Anli! Hur är det? Även om du skulle ha falli igeom igenom i helgen så fortsätt skriv. Jag har varit där tusen gånger, känns det som den enda anledningen till att jag klarade denns helg är att jag nu har något att se fram emot. Arbete! Men vi ska ju båda fixa det i slutändan så hör av dig. Jag finns här om du vill. Arg idag. På naturen, efter nästan en veckas sol föll snön igen imorse. Tar ut det på min stackars man. Fast så stackars är han inte. Han har valt mig liksom han valde mera öl igår! Så hur går det för dig Anli? Hur mår du? Önskar du hörde av dig.

Fia

Hej Markatta! Nej, det finns ingen anledning alls. Jag vet att man inte ska det. Men för mig är han A.H för det var så han presenterade sig. Bara det var ju trevligt att presentera sig. Men du har rätt, ska inte nämna namnet igen.

Fia

Steg upp halv6 idag vår solen sken härligt, utan bakis o bekymers fritt. 7dagar sen jag drack öl nu, så det känns skönt att vara på
benen och kört över första veckan igen. Känns skönt att kunna lättare resa mig upp efter bakslag.

Unnade mig ett par veckor sedan ett par nya dyra löpar skor och det är så befriade att gå ut och jogga på bara vägar igen. Gjorde en extra lång runda idag, och det gjorde mina hundar glada=)
Har även köpt årskort till gym och det är bästa jag gjort på länge. Att få rutin på träning och bara jävla mata ur sig aggresion är nog mitt bästa verktyg och tips!
Krävdes mkt mod för mig som är lite skygg att ta det steget, men fått bra social kontakt att och så många som är glada att se mig där. är stolt över det.

Kommer nog återkomma till mitt tränande senare, säkert någon som tränar på ett eller annat sätt?=) Hade tänkt skriva en längre inledning nu men måste rycka iväg, Ha en toppen dag gott folk!

Pontus

Jag undrar en sak. Finns det någon anledning till att du skrivit ut hela namnet på den sk Kramgubben?

Jag är glad att du delade Sorgsen. Förstår att det var svårt för dig att lämna ut mannen, men det betydde mycket för mig att se att jag inte var ensam.

Fia

min vän :-))

...jag ska akta mig för skriva om min man, jag är ju här för min skull.
Men, så som jag sett maken, känner jag igen mycket.
Han balanserar/ade på kanten, nästa steg vore bänken.
Han åt inte när han drack, först för drickat var viktigast, sen för magen inte tog emot föda.
Han gick sällan ut, om inte det var för få sig mer alkohol.
Då fick den som mötte på trottoaren sig en dräpare kastad i ansiktet, han var skränig.

Nu ser han AAmedlemmar som tar sig återfall och hur de kämpar sig tillbaka.
Det ger honom ytterligare anledning låta bli ta första glaset.
Han är i inledningen av sin nyktra tid och kämpar på. Det gör honom stolt, och mig.
Han har nu vänt inriktning mot oss, vänder inte ryggen åt mig. Det gör oss båda gott.

Livet är vad det är, inte ofta rosa moln, inte ständig eufori, inte alltid tre-rätters och puffade kuddar i soffan.
Det är en lång promenad med gnugglåren, det är sug efter socker eller alkohol, det är önskan om guldgruvan...att njuta kontakten med låren, njuta kunna låta bli sockret eller alkoholen, att gå till jobbet för få en del av guldgruvan som är livet. Allt det där vanliga som är så lätt glömma uppskatta.

Önskar dig en fortsatt bra lördag

Utanför Systembolaget. Återkommer till det. Fenix, även jag hade en sån bekant. Kvinna i detta fall, vi följdes åt som bekanta i krogvärlden för ca 25 år sedan. Hon gick ner sig bra snabbt, brukade möta henne på stan. Så ledsen, så smal och så kränkt. Tufft liv för alla men kanske ännu värre för en kvinna som säljer sig själv för att få smaka. Men för ett tiotal år sedan försvann hon. Tyvärr anar jag att det inte var till en ny stad med ett nytt liv. Utanför mitt bolag känner jag igen de flesta gubbar. Samma varje dag, dock ej Anders Halldén alias Kramgubben som vill.sluta var en bortglömd bekanting. Nåja, ibland ser jag någon ny och de blir yngre och yngre. 30-åringar som sitter på en bänk. Ibland försvinner säkert någon, men det ser jag inte. Förnekelse kanske? Förstår att du måste ha haft kluvna känslor där utanför bolaget när du väntade på din taxi. Dels undran om du ser ut som en av "de där fyllona", kanske lite skam. Men framför allt panik när insikten slog dig. Hur nära en del av oss balanserar. Det är därför jag tror att detta granne med bolaget även kan vara bra för mig. Jag påminns sex dagar i veckan om jag går ut. När jag själv dricker som värst så går jag inte ut. Usch, jag skulle platsa i gänget efter ett par dagars vinande. Men än så länge har jag det mesta kvar så nu måste det bli ett stopp. Nu ska jag ut och gå. PT är ju mitt nya mål, haha! Ensam, mannen fick sin sexpack öl igår. Först till maten, sen ensam framför Let's Dance. Vad ska man säga, hans sätt att koppla av. En öl kvar i kylen, men den lockar inte. Är förresten ingen öldrickare förrän jag redan är full, då går allt ner. Vin lockar mig, det blir ett snabbare rus och man blir inte lika mätt. Faktum är att när jag är i en vindimma så slutar jag äta efter ett tag. Någon annan som reagerar likadant, slutar äta?

FriaFia även idag! Önskar er alla detsamma!

Verkar vara en fullträff, men vilken?
/A

så otroligt mycket det gör med mitt sinne efter en 2 timmar lång show med skratt från minut ett till slutet !!! Träningsvärk i armarna efter handklapp i takt och massor av applåder !! Glitter och glamor med artister som har sanslöst roligt på scenen och proffsigt nog överför det på oss i publiken så vi blir ett enda gemytligt sällskap !

Jag behöver verkligen såna här genomkörare så jag lyfter från vardagen.

Och mycket kortare hår.
Äter fantastisk god och många gånger inte så nyttig mat.
Nu är det grillsäsong och även om jag älskar kyckling så blir det inte så ofta den smala linjen.......
Jag bryr mig lite lagom om hur jag ser ut, prio ett är att det skall funka för det man skall göra.
Jag kan växla men rätt skönt att se lite proper och ordentlig ut. Utan att vara ngn stekare........

Jag gick i flera år i skjorta och kostym och jobbade med aktier och derrivat vilket ÄR en helt annan värld mot det jag gör nu.

Men nu har jag mer och bättre tid för familjen, vilket är det viktigaste.

Anonymitet, ja det är väl bra men jag hoppas ingen är lika plumpgoch osmidig som jag VARIT.
Vem som hellst kan fronta mig med det jag sagt här och lite så vill jag tro att alla fungerar.
Nu vet jag att så icke är fallet och även om jag ideligen gör fel så prövar jag att göra om och göra rätt.
Och där har forumet en fantastisk stor del för min personåiga utveckling.
Och där har du Markatta en stor possetiv del, tillsammans med Maria, Fenix, Santorini, M.t, Stigsdotter, Lelas, Dompa och FriaFia och Anli, Sorgsen, Berra ,,,,,.ja listan kan göras lååååååång.
Vi går absolut inte glömma Adde och hans briljanta kommentarer och vinklingar på och vad vårat problem med drickandet.....

Jag läser och funderar, vänder och vrider.
Lite som att gå och prata med ngn.
Lite som en form av gruppterapi, vi pushar, stöttar och lyfter varandra och imellanåt
blir det lite gruff som det blir mellan bra kompisar.

Grattis till ett bra beslut och en lyckad semester! Det är inte lätt att våga tro att man kan vara nykter på semesterresa. Att klara att inte göra "undantag" på semestern. Men dom resor jag gjort som nykter har blivit dom mest minnesvärda, ur flera aspekter. Nu har du en bra grund för fortsättningen. Lycka till!

Härlig läsning, bådar gott för alla som vill pröva.
Här stundar storstädning, ligger och dricker kaffe och lyssnar på radio.
Resten av la familia sover som grisar zzzzzzzzzz
Kommer bli en bra helg för alla, hopas jag!
/A

Hej på er känns bra att hittat tillbaka till ett nyktert leverne, vi bokade en resa till varmare breddgrader över påsken och sover sista natten på hotellet inatt och flyger hem till kylan imorgon.

Har varit orolig samt haft liten lust till att resa senaste tre åren efter jag gått in i behandling för min alkoholism.

Känt sorg och saknad i själen att inte kunna dricka vinet till maten, ett gäng öl vid poolen mm. Detta har hållet mig borta från att resa utomlands vilket vi gjorde ofta under min aktiva fas i livet som alkis.

Sista åren blev det inte bra med alkohol under så många dagar utomlands, började alltid med öl vid poolen, ärende till rummet för att fylla på med GT eller whisky.
Så höll det på tills sängdags var dag, bra på örat.
Dålig sömn, dåligt mående, dåliga relationer MED ALKOHOL.

För att avsluta semestern med ångest oro och dåligt samvete på flyget hem och väskan full med sprit & mera ångest.

Denna gången förbokade vi hotellrummet med minibaren endast fylld med vatten, jag tog antabus som ytterligare säkerhet och trygghet för både mig och min familj.

Detta blev den bästa resan på många år för oss alla, bra sömn, bra mående, bra relationer UTAN ALKOHOL.

Upplevt och njutit av god mat, spelat tennis, golfat mm på nykter kaliber UTAN ALKOHOL

Imorgon åker vi hem efter en fantastisk semester UTAN ALKOHOL!!

Hälsningar till er alla.

Jörgen Nykter alkoholist.

har jag haft idag. Fönstertvätt och långpromenader. Helt otroligt hur mycket solen visat sig nu sista tiden. Njuter verkligen av ljuset och värmen =)

Inget sug alls nu just. Bara en frihet att slippa!
Känner en blandning av rastlöshet och att behöva ta det lugnt. Lite svårkombinerat..=) Har ändå hittat nån sorts balans i att hålla mig sysselsatt med lagom mycket lugn så går ganska bra.

Egentligen inget särskilda tankar ville bara tacka för lyckönskningarna och önska Alla en skön helg!!

..men Colan ger du blanka f... I, hon e' min...

Berra

nej, jag ser dig inte som min ovän. Jag har flera gånger sagt min hjärtas mening hos dig, något jag inte skulle göra om jag inte brydde mig om dig och önskade dig gott.

Ok, har en bild av dig likt Ray, du vet han som var med i filmen Sökarna, fast en sådär 20år äldre(än filmen) och därmed lite annan kroppsform och mer nutida klädstil då, lite kortare hår.

Du hade rätt på en del punkter, ganska många faktiskt men tänker inte säga vilka då jag vill behålla anonymiteten här. Beträffande sneakers, spot on, skulle aldrig i livet sätta på mig ett par högklackade skor.

Ha det fint!