Senaste kommentarerna i forumet

Hejsan alla, var ett tag sen jag skrev något här. Snart en månad sen jag skapade detta rum! Är väldigt glad att jag gjorde det. Önskar jag kunde säga att jag varit nyketer sedan dess men, halkat till efter vägen som ni vet men inte kännt på nått sätt att jag fått börja från noll. Inte alls, Under ett x antal månader har jag byggt mig mkt stark,vis,förståellse,motivation,insikt mm
på olika sätt, vissa saker har funkat, andra inte alls så bra. Även om jag vet att jag förmodligen aldrig under min livstid kommer helt kunna sänka min gard, känner jag min mer lugn och i balans, börjar med små steg kunna mer och mer njta av tillvaron, och den tacksamhet. För varje nykter dag slår jag in ett spik mot gyklarens dörr!! och avskyn mot alkohol växer starkare. Visst jag vet, kanske låter som stora ord, men det enda som betyder för mig just idag är att jag känner att kommer nånvart. Resan mot målen är långt borta men tillsammans med er ska jag/vi "A-team-13" och andra redan långtkommna ro detta i land.
Vissa stunder känns rent förjävliga, känslorna bollar runt som ett jävla flipper spel, men min framtids vision blir alltmer tydlig.

Min nu mer öppenhet till min sambo och en nära vänn den senaste tid har gjort mig mkt, min mer öppenhet att tacka nej till fest eller bara en öl, vänligt men med respekt förstår alla som varit bakis nångång, inga bortförklaringar, räcker att säga -Nej tack!

Har denna gång inget direkt annat att ta upp, hoppas vindarna blåser er väg där ute! =)

...har varit med i mina tankar.
Hoppas få uppleva "ruset" i Gullbranna :)

Kram

så trött en gubbe kan bli efter en festhelg :-)))

Kort och gott så hade vi en helt underbar helg i Skåne :-) Det trodde jag aldrig i mitt förra liv att jag skulle krama så många alkisar på en och samma dag :-)) När vi satt och njöt av maten på fredagskvällen så tittade andra gästerna på oss och vi såg undran i deras blickar hur kvällen skulle avlöpa med såna högljudda och flamsiga människor !! Men....strax efter 22 hade iaf vi släckt och dragit ner gardinerna !!

Och det är så roligt när vi efteråt kan läsa på våra våra föreläsares sidor att de är så positivt överraskade över mottagandet och responsen. Ömsesidig respekt !!!

Jag lever länge på en sån här helg !! Önskar att fler ville uppleva oss och vårt sällskap !

varför det är så segt? Snart ett halvår sedan forumet satte upp skylten "Stängt för ombyggnad". Jag vet nu flera i min bekantskapskrets som skulle behöva läsa här, så snälla, snälla, snälla - få ändan ur vagnen!
/MB

med Higgins, det vore mycket värdefullt och viktigt att få en uppdatering . Är det så att du inte längre är ansvarig Magnus, hoppas jag att någon annan kan träda in och berätta vad som pågår.
Fenix

vi är Droppen! Känner igen mig i allt du skriver, inklusive antabusmanipulerandet.
Men det finns ju bara en sak kvar, precis som avslutar med, Kämpa på!
Ha en bra helg,
Fenix

Som vågar berätta om när ni drattat dit och era nya tag. För mig är det så skamligt när jag gått ut på forumet och sagt att jag ska försöka och sedan ramlar dit igen, Så då ramlar jag också ur forumet och alla andra stödstrukturer som jag försökt skapa runt omkring mig. Har till och med bytt nick när jag gjort nya försök för att jag skämts så mycket. Det går inte ihop med min självbild att jag har hamnat precis där jag bestämde mig en gång för länge sedan att inte hamna. Det är ingen tvekan om saken - jag är alkoholberoende.

Har många försök bakom mig - och det är väl kanske det- jag inte vill leva i ett försök- jag vill leva mitt liv. Nu har jag ännu en gång rört ihop en antabusshot som jag tänker fira denna min andra nyktra dag med. Problemet med antabus är att jag efter ett tag börjar manipulera med det också. Jag "glömmer" att ta min medicin, eller så börjar jag fundera på om det inte är skadligt för kroppen och att jag kanske bör ta medicinen mer sällan - ja, ni förstår.

Kämpa på!

Droppen

Jag är fortfarande så vansinnigt trött!! Hur lång tid tar de innan gifterna försvinner ur kroppen? Jag tycker det känns som jag håller på och nickar till på jobbet på eftermiddagarna. Suck...

Hur går det för alla icke-drickare? Jag har hållit i min plan att gå på AA möten varje dag. Det funkar fint. Visserligen blir kvällarna senare än vanligt, så det bidrar väl till tröttheten också. Men det känns bra. Och jag känner mig motiverad. Har hjälp av Antabus för tillfället, vilket känns tryggt. Hur länge kan man använda sig av antabus egentligen?

Önskar alla en härlig och nykter helg!!

Alau

Kul att du hörde av dig Higgins! Visst är det stiltje här och det är förbannat trist eftersom det är ett så bra verktyg. Har dock sett att det är lite mer liv på de anhöriga. Vet inte hur det är med forum idag. Släpps fortfarande inte nya in?

Nåja, jag lever och har hållt mig nykter...om ngn undrar. Och jag kan nås på FB under DompaPompa ifall ngn skulle vilja höra av sig. Saknar många här! Drick med förstånd! /R

Har skickat en vänförfrågan till dig också Adde som tur är så fortsätter du att delge oss andra dina kloka funderingar kring A i övrigt är det helt dött här på forumet, Tyvärr!
Ha en fortsatt bra dag
Higgins

Hej Stigsdotter saknar dig o dina kompisar här, har följt er i över två år o helt plötsligt är ni borta hoppas allt är på den positiva sidan har skickat en vänförfrågan på FB ni kanske är mer aktiva där Skall själv försöka att bättra mig och börja skriva läser gör jag näst intill varje dag
Ha en bra dag!
Higgins

Hej Dompa saknar dig o många andra här på forumet som nästan helt dött ut. Har följt er alla här i många år skriver själv inte men läser här i stort sett varje dag. Måste bara ha era erfarenheter och problemlösningar för att mitt kämpande mot A skall funka. Vet inte om ni är mer aktiva på FB försöker att adda er som vänner mitt alias på FB är Higgins Nyalivet Tycker det är jättetråkigt att detta forum skall dö ut det har hjälpt oerhört många till ett bättre liv. För ett tag sedan pratade alla om nya forumet någon som vet när det kommer

som känner dig här är lyckliga för att du valde livet!
Och fortsätter välja livet! Kramar! / mt

steget av AA's tolv steg lyder :

"Vi beslöt att lägga vår vilja och vårt liv i händerna på Gud, såsom vi själva uppfattade Honom."

Jag personligen tycker att det låter så djävla högtravande och religiöst så jag brydde mig aldrig om det på många år.

Tills jag äntligen fattade vad det egentligen betydde rent praktiskt.

Det steget är vad som skiljer mig från de som fortfarande lider i sjukdomen alkoholism. Det steget är skillnaden på liv eller död, inte bara för mig utan alla som bär på sjukdomen.

Steget betyder konkret att inse att jag måste släppa taget och sluta spjärna emot kraften i alkoholen och inse att jag behöver be om, och ta emot, hjälp från andra. Att ta steget ut i det okända och våga lita på att andra tar hand om mig när jag flyger ut i rymden. Utan att jag visste att steget fanns så var det exakt så jag gjorde när jag körde ner själv till Gården och överlämnade mig själv till de som fanns där, både personal och patienter, alla okända för mig, men som jag överlämnade mig till i förtröstan att jag skulle få hjälp där.

Den natten sov jag som jag aldrig sovit förr, jag var hemma, jag hade kapitulerat fullständigt. Mitt beslut var taget och jag var lugn för första gången på åratal.

Jag hade överlämnat mitt liv i andras händer, jag har inget behov av att kalla det/den Gud eller min högre makt. Det viktiga var att jag tordes lita på andra, jag som alltid klarat mig själv.

Jag har en väninna som nu håller på att supa ihjäl sig. Jag når inte fram, hon vet allt om stegen, behandling, konsekvenser, att hennes kropp nu håller på att dö men likafan så väljer hon alkoholen. Jag är den ende nyktre vännen hon har kvar och jag ska försöka få tag i henne på fredag när jag är i närheten för att ge henne den sista kramen. Utan ett mirakel så kommer det att bli en avskedskram.

Och jag kommer att gråta i förtvivlan över den obarmhärtiga kraften hos alkoholen.

Och jag kommer att vara heligt förbannad över alkoholens mäktiga kraft.

Och jag måste be min reskamrat att skrika in den första raden i Sinnesrobönen i mitt öra "...acceptera det du inte kan förändra..." Jag kan inte förändra en människa som inte vill förändras. Och jag måste inse det.

Och på fredagskvällen ska vi, som bad om och tog emot hjälp, ha en fest tillsammans med andra som har valt livet istället för döden.

Och jag kommer att önska att min vän skulle välja att vara med oss nästa gång vi samlas.

dig här ! Kram ♥

dröm är ju att hon är villig att ta en egen behandling innan hon kommer dit så hon har hittat sin plats i tillvaron. Kanske en ungdomsvecka eller Prime for Life ? Och kanske följa med mamma till Landsmötet i samma stad i augusti ? Studenttiden föder många alkoholister.

ut mej själv på kartan... Men det kan inte hjälpas.

Läste i dagens GP om fylleslagen på Chalmers och fick en stor klump i magen. Dottern siktar på att ta sej in på just den skolan, och med alkoholism från två håll i generna verkar inte det vara en lämplig plats. En död och en drunkningsolycka inom ett halvår. Fester i skolans lokaler som det verkar 24 timmar om dygnet, veckans slla dagar, väktare som får se både spyor och sovande ungdomar både här och där flera gånger i veckan när de åker ut på larm till skolan. Är det ett lämpligt lärande för livet???

Börjar i och för sig förstå varför vi är så många här då... eller nåt ... :-(

från Carl Jung gillar vi också, köpte den till matlagning men väl kyld funkar den fint också i glaset. Likaså Loxton och framförallt Natureo vita är bra. Det bästa röda till kött är, enligt min mening, Saxhyttegubbens 100% Blåbär.

Skriver detta i din tråd väl medveten om att det är kontroversiellt att dricka dessa drycker - men för en del tycks det funka bra! Nu ska vi äta kräftor... med nollöl och mineralvatten i glasen. / mt

...till grill blev idag utbytt mot en ny...

Och ni vet hur det är, man nyinviger alltid en ny grill med ett glas...vin...

Och det gjorde jag...

Kan rekommendera en Riesling från Carl Jung, var faktiskt riktig god, ja den smakar som en Riesling ska göra...

Alkoholfri förståss, hittade den i den vanliga butiken, ett bra tips...

Har ännu inte funnit något rött som smakar som det ska dessvärre.
Men den här flaskan behöver man inte skämmas över, slog upp ett glas till grabben och sade, det är dags nu!
Han smakade och rös, det kommer att ta ett tag till förstod jag..

/Berra

att du fick uppleva lugn och sinnesro.
Hoppas den känslan lever kvar inom dig idag och många dagar! / mt

med besök :-))

Jag hade heller inte sug men jag hade otroligt rörigt i skallen, stressad, orolig och väldigt dåligt humör. Och nu när du säger det så var det nog även så för mig att jag var väldigt vaken för överraskningar och scannade av vad som hände runt mig. Jag hade ju förmånen att ha kontakt med behandlingskamrater så vi ringde till varandra och kollade läget och vi var rätt samstämmiga dock i lite olika faser.

Nu ser jag ett samband med att jag är i stort behov av sinnesro och har en väldigt låg stresströskel jämfört med under den aktiva tiden. Jag behöver egen tid och jag måste lyssna till min inre röst som säger ifrån när jag håller på att tappa taget. Igår på inledningen av mötena kom den gamla bekanta känslan av lugn och sinnesro över mig så som den gjorde i början av min nyktra karriär och jag kände att jag verkligen hade saknat den. Jag är glad över att jag numera har möjligheten att njuta av det.

Hälsar på i din tråd, har läst från mitten av mars ungefär.

Det stämmer, det där om tremånaderskris, jag har nog en sådan nu, men den yttrar sej inte i något direkt sug, utan att jag tänker mer på alkohol, alkoholpolitik, systembolagets roll, om alkoholens förrädiska verkningar etc, plus att jag själv är mer vaken och scannar av det jag har framför mej för att undvika överraskningar som jag inte kan värja mej mot.

Jag kommer läsa mer när jag hinner, känner att jag behöver "di gamle" här på forumet.
Kram!/MB

Ja jag har arbetat med författarinnan...

en lång dag men ändå kort !? 5 timmar med likasinnade i V-ås med massor av intryck och fina delningar. Det är märkligt att jag fortfarande får lära mig nytt fast jag varit med ett tag men det visar ju bara kraften i gemenskapen. Jag blir lika imponerad över människor som har skaffat sig så fina, bra, liv "bara" genom att följa "Di Gamle" och göra som de har gjort.

Jag kramades mycket och vänligt med en väninna som jag inte träffat irl på 4 år, 4 år som medfört ovanligt stora förändringar för oss båda. För hennes del innebar hennes omvälvande händelser att hon bestämde sig för den nyktra vägen och för min del att jag klarat min värsta livskris utan att fly i alkoholdimman. Det är verkligen stort och oerhört känslomässigt starkt att dela sådana erfarenheter öppenhjärtligt med en annan människa, det sätter djupa, behagliga, spår i min själ.

Och som vanligt blir jag negativt berörd över ungdomars historia hur samhället har svikit dem. Att som 16- (sexton !!!) åring vara mogen för AA utan att nån enda djävel har reagerat i skolan eller hos soc blir jag så hatisk till :-((( Lycka är däremot att få träffa dem senare i tjugoårs ålder och se att de har lyckats bryta med sitt gamla liv. Alla barn klarar inte det.

Jag är glad att jag åkte till konventet idag fast jag tvekade, jag behövde verkligen dessa timmar.

- fönstren blänker, bord, golv och bänkar är rentorkade och Mullegubben får hänga upp gardinerna.
Det är vår i Filosofiska rummet:) / mt