Senaste kommentarerna i forumet

Tunga ord, hoppas verkligen de vänder!

Hoppsan märker nu hur slarvigt jag skriver från mobil, den är krånglig.
Har mer och mer börjat reflektera över mina fall och vad som hänt och dragit mig.
Och att inte bara köra på igen, att fundera över misstag att få bukt på.
kom fram nu till att mitt absolut sämsta ställe att dricka är just Hemma! Även
om jag inte ska dricka nånstans nu så är det ändå det ställe jag släpper allt, just pga
den deprimerade tunga tid jag haft då jag satt hemma o drack tills jag slocknade om
jag gjorde det. Jag har alltid trivts med att vara med mig själv och när den tid kom
var det så skönt att stänga ut resten av världen. En clown som vände sig om till ensam varg.
När jag vände till kamp och kom mer ur min tyngsta tid gick det bra att dricka ute,
Jag har liksom bättre koll på mig, även visa att inte vara fullast. Men hemma gammal
rutin utan koll.
Av många olika anledningär dricker vi på olika sätt och vägar. Detta mina som jag
försöker reda ut, käppar ivägen, min dumsnällhet, umgänge.
Ibland är det så svårt att få ut tankar på ord:-) men jobbar på dom, kul att ni
kommenterar när ni vill!

...i några av dina ord; Svärsonen åkte utan ytterplagg och kunde "snuva" grabben i garderoben på några spänn? Vill du verkligen att grabben i garderobens tjänst ska bli ickebehövlig? Att ännu än människa kastas ut i arbetslöshet? För att du ska tjäna några kronor? Visst...jag hänger opp (vet att det heter upp) mig på småsaker. Men allvar Berra? Hur snål får man bli? Jag är med på banan...försöker tänka mig in i ditt race och tipsar om att nästa gång lämnar hela gänget sina ytterplagg i bilen ;-). /R

för att förlora en vän.

Stor kram till dig idag!

/ mt

att ha oroats och gjort ett och annat försök att kontakta min nersupna vän (vi bor långt ifrån varandra) så fick jag äntligen svar på ett sms :

"Lever du?"

"Ja"

En konversation som i all sin enkelhet säger allt.

Att göra ett val för livet finns inte på kartan just nu och jag ger nu upp helt.

Hej och tack Markatta för dom väldigt insikts/betydelsefulla ord, ska verkligen ta
in dem och läsa om. Det är faktiskt sant man kan inte gå runt och vara rädd för
känslor, annars funkar de ju inte. Det ska ju sitta i ryggen men behövde höra det.
Ska verkligen försöka öppna mig på ett sätt att lättare bara acceptera motgång av
Olika slag. Känt mig så rutten som delat stöd och styrka, sedan själv stå med huvudet
i sanden. Nåväl hundra gånger om har fått skaka av skiten, jag lärde mig nått nytt
säkert denna gång.

Jag behövde inte säga så mkt till min sambo efter helgen, hon kunde läsa av min skamm
och skuld enkelt. Vi pratade mer djupgående och det kändes bra. Och även hon var glad
att jag öppnade mig mer.

Var inte så hård mot dig själv. Man kan nog inte tackla motgångar utan att känna, tvärtom så tror jag att nyckeln ligger i att tillåta sig att känna de känslor som dyker upp. När vi försöker stöta bort de starka känslor som kommer över oss så växer de och vi skapar också ett mönster av att starka känslor är "farliga" och måste bort.

Det krävs faktiskt övning för att lära sig att inte fly sina känslor men till slut så omprogrammerar man sin egen hjärna från att tänka att starka känslor är farliga och måste stoppas undan/fly ifrån, till att tänka; nu är jag arg/ledsen men det är bara en känsla och ingen känsla är konstant, det är ok att känna det jag känner och det kommer att passera.

Du kanske kan försöka att släppa in din sambo mer. Du skrev att du sagt till henne att du jobbar på att ta så lite som möjligt men vet hon om hur stor din kamp egentligen är? Jag tänker att om du säger till henne att du inte vill dricka något alls men att du tycker att det är svårt så borde hon ju inte ställa dig inför sådana situationer att hon frågar dig om du inte vill ha lite vin?

Att dela sina känslor med andra betyder för mig att inte ensam behöva möta mina demoner.

Ta hand om dig!

Haha, du ÄR galen min vän. Men på ett sunt sätt...cyklar man i 5-6 timmar finns ju det knappast tid för sponken! Skönt att höra av dig. Ha det bra själv! /R

...kanske jag kan ge dig makens telnr så du kan prata lite med karln ;)

det låter mkt som din historia sammanfaller till stora delar med Camilla Kuylenstierna och en del av hennes kamp. Kanske har jag tipsat dig innan, men hur som gör jag det igen, läs hennes bok AnsvarsFULL. Jag är säker på att du får mycket till del om du läser om hennes resa i livet till en nykter tillvaro. Du kan också kolla in henne på YouTube där hon intervjuats i diverse kanaler.
/Fenix

Tack för era fina ord! Pontus musik lindrar det mesta jag ska lyssna på låten du föreslagit. Santorini du har så rätt och jag vet det men kunskapen man besitter bidrar ändå på ett förvirrat sätt till skammen. Jag fick frågan idag vid en diskussion med en vän (där jag kunnat pratat öppet om mina svårigheter) om alkoholen varit mitt andningshål. Med det menade hon att jag alltid (i familjen och yrket) har totalt kontroll men när jag dricker släpper all kontroll. Och ja det ligger något i det. Där har kontrollbehovet släppt och dessvärre även hämningarna många gånger. Det är MR Jekyll och Me hyde liksom. Ångesten över att inte veta vad man gjort eller sagt är värst. Att inte veta gör att tankarna blir så svarta. Det går inte längre "skämta" bort oj jag blev så full och bara låtsas som ingenting. Folk reagerar numera med all rätt. Jag är inte 20 (inte för att det är ok då men mer accepterat). Nåväl jag försöker gå med huvudet högt och inte låta mörka tankar äta upp mig. Jag försöker intala mig själv att jag inte är en dålig människa helt och hållet utan bara med viss defekt :) Det är inte lätt och jag hoppas jag inte tappat ansiktet totalt inför människor som tyvärr fått se mig i action. Jag hoppas de kan se bakom allt annat jag är , det där bakom fylletanten utan spärrar på festen. Att den bilden inte tagit över det andra jag också är. Det stundar festligheter till helgen då en nära vän fyller jämnt. Där förväntas jag "släppa loss" vara crazy, jag inte hur reaktionen blir på att det inte alls är läget jag kommer vara i. Nödvändigt skrivande av mig en sen kväll som denna. Mitt sätt att ta mig igenom vad som far i huvudet.

har nu varit helt apatisk i 2dagar, min arbets kamrat fråga om de hänt nått allvarligt. -nejdå bara lite trött. FÖRBANNAT, Åhh jag förstår inte:( som så många ggr, första v och helg går riktigt bra med stark focus o skärpa, andra gick bra men blir mer psykiskt trött, rastlös och förvirrad. fredag inga problem var till och med och köpte vin från systemet, en present. lördag var och tränade och lång motion men så kom det. Fick ett tungt jobbigt samtal som gjorde mig ledsen.
min sambo skulle ta lite vin på kvällen så hon tyckte jag också kunde ta lite om jag ville, hon blev trött och gick och la sig, jag var pigg och tror ni jag kunde bara låta det vara. Det river och sliter i mig när jag bara tänker på det. Hur kunde jag vara så jävla korkad att ens reta upp mig själv sådär. blev inte nån direkt jätte mängd alk, men tillräckligt för att tappa all lust för nånting. hur fan ska jag kunna tackla motgångar utan att känna, skönt att lugna nerver med alk.

Berättade för min sambo att jag är för svag och mår dåligt över alk. berättade tidigt i vår relation att jag jobbar på att ta så lite som möjligt, så hon vet och gjort henne besviken några gånger när jag blivit för full. försöker alltid lugna med att inte oroa sig, och gudarna vet jag tänker fan inte förlora nånting. vi är båda relativt unga utan barn och jag vill bygga den bästa av framtid och trygghet, är så lycklig i övrigt. snälla demon jävlar- lämna mig ifred!

tidigt tyckte jag om att festa med mina vänner, och vi har festat jätte mkt genom åren, för mkt.
för några år sen, ca 5-6. gled jag ner djupt i deprition då jag var sån jävla ynkrygg som inte pratade med någon. använde mig av alk. som tröst. gick riktigt långt tills jag nådde botten.
jag valde att börja kämpa och som jag beskrivit, kommit långt. men har mkt att jobba på.

Har inte orka göra ett skit nu dom senaste dagar vill bara att dagarna ska gå fort så jag får revansch och fortsätta nykter från d13. nu rullar tårar ner, vill bara få min glöd tillbaka.

/ mt

i Göteborg

http://www.aa.se/sitespecific/aa/files/2012kalendern/2013lminbpro.pdf

får vänta på pensionen. Att betala resa och vara tjänstledig (som i sig kan vara svårt att få) blir för mycket.

Vet du nåt sommarmöte som du kan rekommendera? Inom ramarna 15.6 - 10.8 eller så...

Ha det bra Adde, hoppas våren har kommit till dig! / mt

det gav sig ju själv det där.

Jag blir aldrig klok på hur turisttrafiken till den där ön fungerar ???? Färjetider som är helt uppåt väggarna (i den mån det finns några avgångar kvar) och flygtrafik nästan enbart från Stockholm ??? Är nog alldeles för många politiker inblandade i skötseln där.

Men å andra sidan sparade jag ju pengar på att inte åka dit !

sugen ??? JAAAAA !!!!!

http://www.aa.se/sitespecific/aa/files/2012kalendern/2013gotlandkonvent…

Har jag pengar ??

Njaaa......:-((

Precis så är det! Vinet är bränsle! Gör så man orkar lite till. När det inte längre "finns" är jag helt slut!! Som en trasa! Vill bara sova!

Började skriva tidigare i dag i din tråd men blev avbruten och nu såg jag att du skrivit här så fortsätter skriva till dig här.
Du är så bra! Starkt jobbat att hålla upp i helgen och härligt att det kändes som att du själv valde det! Hur går jobbet? Känns det bra? Hjälper det dig att låta bli när du vet att du måste upp och gå till jobbet?

Vet inte riktigt hur det går för mig...Inte jättebra, höll upp flera dagar men sen druckit i varje dag sista tiden. Men det är inte alla dagar jag druckit mkt, VILL inte somna och känna mig "snurrig". Vill vakna utsövd och pigg! Hatar det! Kämpar verkligen, men tydligen vill jag inte tillräckligt eftersom jag ändå inte kan låta bli? Har fortfarande svårt att förstå varför, som jag skrivit tidigare har jag inga problem (jobbigt javisst, men jag GÖR det) att stå emot andra "onyttiga" saker så som godis etc som jag helst vill mula i mig. Men vinet....så svårt att stå emot :( Har sista veckan börjat springa. Dels av ren fåfänga (baddräktsäsong coming up ;)) men framför allt för att känslan av att det tar emot lite att dricka när man varit "duktig" och tränat. Tror det dämpat intaget lite, men inte helt tyvärr...

Ilska tror jag hör till. Jag har varit så arg! Det har varit ett sv mina problem som jag först nu länkar ihop m alkoholen. Trodde länge jag var sån av naturen, arg, negativ etc. Vaknat arg. Ännu en jäkla dag.... Fast jag tror faktiskt det beror på att jag vaknat uttömd på energi, inte lätt att vara glad och positiv då! Jobbar väldigt mkt med det, vill INTE vara sur, arg, irriterad. Det är inte jag!! Tar aldrig ut det på barnen vill jag påpeka. Trots alla mina fel och brister så tycker jag faktiskt att jag är en bra mamma, som lyssnar, finns där och hittar på saker. Men visst, jag skulle säkert kunna vara bättre.

Usch, ibland känns det läskigt att skriva här. Lämna ut sig själv. Känner att jag håller tillbaks. Tänk om någon förstår vem jag är..,

Heja dig Fia! Vi kämpar vidare. Ibland går det bra, ibland mindre bra. Men jag kommer aldrig se mig själv som ett offer för vinet, jag kämpar på och tillslut blir kommer jag vinna helt och hållet. Tills dess tänker jag se positivt på mindre segrar (dagar, kvällar etc) då jag klarade det!

Kram

jag tror det är ett jättebra sätt att säga att man inte har en bra dag. Man kan till och med säga att man behöver vara ifred ett tag även om man bor tillsammans.

Du kanske kan föreslå att ni lagar mat tillsammans, eller att ni turas om? Om han inte går med på det så laga bara en portion av något supergott, duka fint till en person, häll upp ett lyxigt bubbelvatten i finaste glaset och njut alldeles för dig själv!

Vet du, när jag började praktiken blev jag också helt utmattad när jag kom hem. Samma sak har jag sett hos vänner som varit arbetslösa eller sjukskrivna en tid. Jag tror att det tar ett tag att vänja sig vid alla intryck och möten med människor och allt nytt som måste översättas i skallen. Om man dessutom för en stor personlig kamp för att bli en bättre människa för sig själv så går det åt en massa energi.

Och du, du lurar inte dina nya kollegor bara för att du inte berättar allt om dig själv. Du vet ju heller inte allt om dem, vem som blir misshandlad hemma, vem som bär läderunderkläder, vem som dricker för mycket, spelar för mycket. Alla människor har en massa saker under ytan som inte syns och man väljer själv hur mycket av sin integritet man vill släppa på för nya människor.

Dessutom så är du ju inte bara en vinkärring, eller hur? Du är också FriaFia, FurieFia, och den här roliga, omtänksamma och kloka Fia som du visar här på forum. Jag är säker på att de har många anledningar till att gilla dig för den du är.

Två saker retar mig just nu. Posten som delas ut vid 17-20 tiden i mitt område och vi har bara en sån där box nere i porten som jag måste rusa ner och kolla. Jättejobbigt tycker jag när man väntar på något viktigt. Fast jag förstår att detta är för brevbärarnas bästa. Den andra saken är matlagning. När jag för ca 25 år sedan träffade min man så stod han för all matlagning de första åren. Han sa att han tyckte det var kul! Kul? Det var ju en uppenbar lögn för nu är det bara jag som kockar här hemma. Jag avskyr matlagning men gillar att äta. Hur blev det så här? Ännu tristare att laga mat utan ett vinglas brevid mig. Som ni märker är inte humöret på topp idag. Men jag ska försöka vara snäll. Ta till mig det som framför allt Sorgsen har lärt mig. Jag ska tala med mannen om att jag jag har en dålig dag istället för att släppa någon syrlig, illvillig, onödig kommentar.

FurieFia

Hej Anli! Hur är det med dig? Går det bra eller går det sämre? Jag har faktiskt klarat en nykter helg nu. Inte min första eftersom jag förr kunde dricka mitt i veckorna så var en nykter helg inget ovanligt för mig. Brukar alltid ge mig efter en ca 4,5 dygn. Men denna gången kändes det annorlunda. Ett aktivt val! Fast idag kom det över mig, det där drickasuget. Kändes som jag kastat bort helgen när jag inte passade på. Hur störd är jag inte? Detta är inte "normala" tankar. Men jag kommer inte att dricka idag. Det är det enda jag är hundra på. Inte idag! Börjar bli mindre arg. Eller nej, det är inte sant utan jag blir fortfarande sur på allt och alla men orkar inte ödsla någon energi på att reagera utåt. Jag tror jag lider av någon vitaminbrist eftersom jag är så oerhört trött. Vinet brukade vara mitt bränsle och nu vet jag inte riktigt vad min motor behöver. Nu blev det fel, jag ville ju veta hur du har det! Hoppas att du mår fint och undrar om du har pratat med maken? Är du lika trött som jag? Många frågor.

Kramar Fia

Har inte skrivit nästan på en vecka. Inte för jag har trillat i vinglaset men för att min stackars kropp hamnade i chocktillstånd. Det där med arbetslivet tog mycket på krafterna. Hur hinner folk? Arbeta, handla, laga mat, kanske ta hand om barn? Jag blev helt matt. Men ingen vintröst trots att tanken fanns där i fredags. Men så kände jag att jag mår så bra av att vara nykter så jag vill inte vina. Istället köpte jag boken Fenix tipsade om och den var bra! Gick långa promenader men min man i släptåg. Även han höll sig nykter i helgen. Vi åt lunch ute både i lördags och igår och mannen drack ett par öl båda gångerna, men ingen drängfylla. Själv fick jag mineralvatten. Så saknar jag vinet? Ja, just idag kom det över mig. Tänker tokiga tankar som att helgen kastades bort. Varför passade jag inte på att dricka? Nu får jag ju vänta en vecka till. Tror att nästa helg kan bli riktigt tuff med dessa knäpptankar i huvudet. Får se till att ladda ordentligt med antabus på fredag. På det stora hela mår jag bra. Trist är det, men kanske är det meningen att vardag ska vara trist? Jobbet går bra. Alla är trevliga och ingen tycks ana att jag är en vintant. Det får mig att växa men gör mig som sagt också så trött. Känns som jag lurar folk.

Fia

Ta det här på rätt sätt. Det ekar i korridoren på forumet och man retar sig på småsaker.
Hoppas du har det bra, välkommen hem skall man kanske säga?
/A