Senaste kommentarerna i forumet

Tack! Ha det så bra du också.

stärker även mig. (Allt jag skrev försvann och nu måste jag iväg.)
Önskar er båda två en bra dag i alla fall!

ibland känns livet trist och tomt, trots att man har det bra. Alkoholen är ju inte svaret, det vet vi, nykterheten betyder inte heller livslång lycka. Det kommer svackor. Det är skönt att läsa vad du skriver, vi känner säkert likadant, många av oss. Efter ett tag nykter försvinner euforin, det räcker inte bara att man är "duktig". Du uttrycker det så bra. Jag tycker ändå att jag är mycket lyckligare nu, oftare, längre stunder, när jag lyckats bli nykter. Och jag har fått en möjlighet att utvecklas. Den personliga utvecklingen har stått stilla flera år medan alkoholen haft huvudrollen. Självkänslan får utvecklas, jag har fått ett värde igen i mina egna ögon. Kampen är inte över men det går väldigt lätt nu.

Jag blev väldigt berörd av filmen "Flight", den väckte många tankar. Den gjorde mej på nåt sätt ändå nöjd med att jag har den erfarenhet jag har. Jag har klarat av nåt väldigt svårt. Erkänt svårt. Jag önskar verkligen att alla här som kämpar ska lyckas hålla fast vid nykterheten, hålla ut. Även om tillvaron ibland känns grå och trist så är det inte alkoholen som kan ge mer innehåll åt vårt liv. Det är falskt!

med bara "vanlig" huvudvärk:). Och skönt att det går bra för dej. Det är belöningen att vakna varje morron och veta att man inte druckit. Att man inte gjort nåt i fyllan, att allt man sagt är på nyktert huvud. Jag funderar väldigt mycket, det är en utveckling som pågår hela tiden. Den stannade av under tiden jag drack för mycket. Det känns som att all energi gick åt till det. Nu kan jag ibland känna tacksamhet över vad jag lärt mej genom mina missbruksproblem och vägen ur dom. Jag kan se att det på nåt sätt berikat mitt liv ändå. Fortfarande har jag väldigt svårt att kalla mej alkoholist, nykter alkoholist. Men det spelar väl ingen roll, huvudsaken är att man vet var man kommer ifrån och vad man inte kan återvända till. God fortsättning!

Bakis!Nej tänkte jag innan jag vaknat ordentligt, hade en bultande huvudvärk.
Vad hur mycket drack jag i går, ska jag köra bil nu på morgonen.
Slog upp ögonen och kom ihåg att jag inte skall köra bil på morgonen men att jag körde i går kväll och att jag avslutade med en lång film som slutade vid 02:00 inte en droppe alkohol, bara vanligt kran vatten.
Pust! Skönt bara vanlig huvudvärk.
Nu blir det ägg frukost starkt kaffe och vinterstudion.
Snökaos ute så det får bli en inne dag för en gång skull :-)

//Paron//

lever jag som i en fullständigt tom bubbla, helt innehållslös och utan nån form av utsikt, bara dimma. Det stör och oroar mig.

Jag har beslut som jag skjutit på men som jag måste ta i en snar framtid för att överhuvudtaget få ett bra liv framöver. Normalt är jag väldigt beslutsför och tar hellre snabba beslut än att fundera några längre stunder över vad konsekvenserna kan bli och det har hittills i livet gett mig väldigt mycket. Visst har mitt beroende gett mig ett behov av kickar och då har ju snabba beslut avgjort hjälpt till, ibland både på gott och ont, men ändå gett mig något i form av erfarenheter.

Ibland har jag funderat på hur jag tidigare har löst ett sånt här stillestånd i livet med att supa skallen i bitar och gömma mig i spritdimman för att sen krypa ur den med ett slags krav på förändring. Det funkade ju ett tag.

Nu måste jag ta besluten på nykter kaluv, ja, MÅSTE !! för jag har ett val varje dag om att jag inte vill dricka och jag vill verkligen inte riskera ännu mer här i livet om jag skulle ta första glaset.

Jag har satt upp några delmål för att ha något att se framemot under våren, dels är det AA-konventet den 27 april i Västerås, om andra från alkoholhjälpen åker dit, och dels är det mitt kära vårmöte på Gården den 4e maj :-)) Sol och fisk är beställd till det datumet och massor av kramar och skratt.

Livet är verkligen inte sanslöst underbart och soligt bara för att jag är nykter utan det är så vist ordnat så att för kunna känna glädje så måste jag kunna uppleva sorg. Det är inte kul att känna sig nere och blodfattig men det blir inte bättre av att dricka alkohol.

Det har jag provat så många gånger i mitt tidigare liv.

Jag är otroligt tacksam för min nykterhet idag.

Jag önskar er en bra helg och hoppas att ni inte röstar på Sean Banan i kväll :-)))

går på bion i min stad nu, var och såg den ikväll. Stark film, jag blev väldigt berörd. Den som gjort den vet vad det handlar om, alkoholism. Jag är så tacksam och ödmjuk för att jag tagit mej så här långt från det. Att jag är nykter och mår bra med det. Att jag inte behövde krascha som den piloten innan jag slutade dricka. En reflektion jag gjorde är att jag tycker trailern till filmen kanske lurar publiken, många kanske tror att det är en katastrof-film men den handlar ju faktiskt mer om alkoholism. Publiken var inte stor ikväll men där var nog såna som jag tror förväntade sej nåt annat. Fast vad vet jag. Jag var inte den enda ensamma medelålders kvinnan i alla fall, kanske vi delar erfarenheter och intresse för filmen. Jag tyckte mycket om den i alla fall och huvudrollsinnehavaren spelade mycket trovärdigt. Nån här på forumet skrev om den tidigare vilket gjorde att jag fick upp ögonen för den. Ett bra sätt att använda en fredagskväll. På den gamla dåliga tiden skulle jag hällt upp vin istället direkt efter jobbet en fredagskväll och inte kunnat gå på bio sen. Jag önskar er alla en skön helg.

...till Gotland eller Gullbranna.

Men tycker att det var härligt att träffas på mini-konferensen.

Kram/M

Berra! Jag tar in dina ord, de känns mycket bra just nu.
Det är nog inte bara uppvaknande från a för mig utan också från något annat...
uppvaknande från nån form av flykt. Jag vill inte fly mera och försöker se med mera öppna ögon nu.

Tack Adde, jag ska försöka använda mig av er att häva ur mig på... det är skönt att veta att jag får.

...glada singelmänniskorna som vill bjuda på middag? *frågar åt en kompis*

Trevlig helg på dig, jobba duktigt men lagom ;-)

Tycker om stämningen i texten, jag får associationer till och ser bilder av nattglittrande vatten och stolta tysta människor...

Tycker om stämningen i texten, jag får associationer till nattglittrande vatten...

Vem har bestämt under vilka timmar man ska vara aktiv och under vilka timmar man ska vila på ett dygn. Är själv en jävla nattuggla och har jag en längre ledighet så vrids dygnet om obönhörligen allteftersom, till min kära hustrus oförstående förvåning...
Jag har alltid haft en fallenhet för att vara som mest kreativ under nattimmarna och många låtar har tillkommit under natten, både i vaket som i sovande tillstånd.
Igår natt började jag jobba med en översättning på en av mina svenska låtar (som jag tror att jag skrivit ner härinne eller i min egen tråd under namnet "Nakna för varann?...)Född i natten och omstöpt i natten! Idag blev den klar(?) och så här ser den engelska versionen ut:

Stage Fright

Vers:
Do you think that we are made for each other?
I’m not so sure; it seems I’m far from complete
But I’ve been standing here, staring all night long, yeah
Watching the wild and the innocent compete
And while the lanterns shine increasingly brighter
I feel the bonds leisurely growing tighter
How about that, something new moving this old fighter
To a place he could belong…

Ref:
It’s just one look – a breath from God
A different woman – emotion’s odd
The smallest sting – a deep dark hole
You try to cover your demented soul
But your eyes tell me it’s a form of fear that you’re feeling
The mother ship’s abandoned, we’re rolling and reeling
And pretty soon the fire is heating up the ceiling
And suddenly – the moment – fades…

Vers:
No living man is made for this kind of life
All wrapped up in a cynical dread
Where Loneliness writes the laws to protect
And slams the door and leaves you for dead
Your raven black hair glows like charcoal in the spotlight
For a moment I decay to some strange kind of stage fright
The colors are tinting in blue back in the twilight
Of the place I could belong…

Ref:
It’s just one look – a breath from God…

Vers:
Silence and guilt on a pier by a tiny sea
With opportunities waiting minutes away
Hand in hand, but terrified just the same
Because we fear we just don’t know what to say
And though we know we could use some comfort in the moonlight
Something that glows even though it doesn’t shine bright
Someone that makes our journey safe and light
It‘s hard to actually belong
It’s just one look – a breath from God…

Ha en skön och avslappnande helg allesamman och drick med förstånd, som DompaKompisen brukar säga!

Nu ska jag själv sätta mig här med min kopp och bara glo in i lågorna ett tag. Meditation.
KRAMAR!/NM

Skall tillbringa hela helgen på jobbet så det blir inga fritidsproblem iallafall :D Men tycker att det är rätt skönt,har lite svårt att vänja mig vid att vara själv.

Sen dyker det upp så många glada singelmänniskor som vill bjuda på middag och då kommer problemet med att man inte dricker och jag har ingen lust att förklara för människor som bara är bekanta varför.

Så jag är väldigt glad att jobbet innebär en del helgjobb, det har räddat mig många gånger.
Hoppas ni alla som kämpar där ute får en bra helg, kramar, styrka och stolthet till er alla//Kalla

Jag tror att det är den nyktra reformationen som kommer nu.
En slags återhämtning och vakuum efter det som varit.
Till en början kan det nog kännas obehagligt och kroppen återhämtar sig så sakterliga.

Om vi andra berättade att det är en naturlig del av uppvaknandet ifrån alkoholen, skulle det då kännas bättre för dig?

Jag vet hur det kändes och trodde det var fel, jag gjorde en självrannsakan och livsförändring på samma gång.
Idag vet jag om själen inte får vara med, då spelar det ingen roll vad kroppen gör.

Så för min skull låter jag känslorna bestämma vad som är bra eller dåligt.
Och ibland "matar" jag själen med sådant som jag vet gör att jag känner mig gladare.

För likt om en regering inte kan styra landet, och ett huvud inte styra kroppen ..då blir det kalabalik.
Det är viktigt att klargöra vem det är som bestämmer över mig själv, och det är jag.

Långa fina lugna skogspromenader i vacker klarblå himmel brukar reda ut detta.

/Berra

i mörka natten. Har vridit dygnet så att jag somnar tidigt på kvällen och vaknar så här i vargtimmen... men det gör egentligen ingenting... jag har det stilla och bra och sover eller vilar en stund till när jag haft min stund här.

San Pios ljus brinner varje kväll för Törnrosa och mannen har omsorg om att fylla skalet. Lågan lyser varmt och rött. Fick alldeles nu en önskan som ett meddelande över fb från en svårt sjuk ung kvinna att be för henne på ett speciellt sätt. Det kommer jag att göra enligt hennes önskan och innefatta henne i ljuset som brinner för den som behöver. Det finns så mycket lidande i världen.

Här i min del av världen är ljuset tydligt både morgon och eftermiddag nu... Snart ska vi vårstäda riktigt ordentligt här. Öppna fönstren så att de vita sidengardinerna fladdrar i vinden. Bära ut askan och städa spisen ordentligt. Sopa upp allt skräp från veden....

Idag köper jag en bukett tulpaner hit också. Till helgen. Kanske jag tar blandade färger som lyser upp lite... Ja, det gör jag. Blir fint med lite vårkänsla i vinterljuset! / mt

...hoppas ni lyckas reda ut det hela. Om inte annat kan det kännas gott att märka att man själv inte tänker helt fel. Skickar styrkekram.

tillbaka och häv ur dig så mycket du kan/orkar här !! Vi finns för dig så använd oss !!

för orden och för styrkekramarna. Idag är jag skör och blir ledsen t o m av vänliga ord. Jag bär med mig det du skriver och tar itu med dagen på riktigt nu. Ska göra annorlunda saker och idag börjar jag med det... ska ut och göra det nu. Känns bra.

Kram tillbaka... och styrka till dig också.
Ibland växer styrkan ur skörheten.
Idag får bli en sådan dag!

Att inte vilja vara till besvär eller komma med dåliga nyheter... du är en sån där duktig-kan-själv-flicka tror jag. "inte ska väl jag". Jag har lärt mig att det lättar väldigt mycket att "lämna över" och att "lämna ifrån sig". Med lämna ifrån sig menar jag att berätta för någon hur det är och kanske be om hjälp. Jag tänker att den som tar emot, till exempel här på forumet, själv får bedöma om den klarar av att ta emot, annars säga ifrån. Men det är svårt, jag vet, man vill gärna visa på det som är bra bara.

Inte konstigt att det blir tomt när det du lagt all fokus på försvinner. Det är bra att du inser att alkoholen inte är botemedlet, jag tror man måste få testa det ett par gånger för att komma till full insikt! Du kommer att lära dig att lösa de små problemen på annat sätt, det kommer jag med. Om vi får bort alkoholen ur våra liv och våra hjärnor och inte glömmer bort att öppna oss så kommer vi att klara det.

Skickar styrkekramar!

Så går det här hos mig, fram och tillbaka. Tyckte det gick bra under en lång period, gjorde framsteg på flera plan och kände optimism. Jag har en tendens att inte vilja vara till besvär och inte vilja komma med dåliga "nyheter". Så har jag alltid kännt det. Nu tar jag dock tjuren vid hornen och skriver fast jag inte alls är nöjd med mig själv.
Jag har gjort självhjälp idag, som finns här på framsidan. Känns som en bra sida för mig. Jag ser ganska tydligt att det är händelser som triggar igång mitt icke-välbefinnande och som nu gjort att jag tyckte jag lika gärna kunde dricka lite vin igen. Känns så välbekant.

Jag har mått bäst under de perioder då jag inte druckit något alls eller då jag druckit bara något glas vin tillsammans med någon annan. Så har det varit sedan jultid. Det har inte varit svårt och jag har inte haft suget efter att dricka mycket.

En liten händelse gjorde att jag druckit mera vin än vad som är bra och jag känner nederlaget och vill inte skriva här egentligen men tvingar mig själv. Det hände i förgår.

Annars är ju allt så bra nu, "stora" bekymmer är över. Jag känner bara en trötthet efter allt som varit och som jag gått igenom. Orkar inte med minsta lilla motgång känns det som. Jag som hade verkligen stora saker att gå igenom och tänkte att när det är över så ska jag bara må bra och sköta om mig. Varför det nu känns så här som ett stort tomrum... vad fylla det rum med som förut var ett rum som alltid var fyllt av kamp och vilja, överlevnad...

Jag tror det är så att när det länge funnits något som man måste lägga ALLT fokus på i sitt liv och när man plötsligt står där en dag och har ridit ut stormen så kan det vara svårt att hitta tillbaka till den vardag som gav innehålll förut. Att hitta tillbaka dit är mitt mål nu, den "lilla" glädjen i det som jag tyckte om förut.

Den känsla som infann sig i förgår o igår... att bara vilja fly bort i berusning, den är inte bra, den är förödande. Jag stormdrack inte, blev inte speciellt berusad, men fann den konstgjorda trötthet jag plötsligt längtade efter. Detta beteende och denna flykt från vardag. Jag vill den inte.

Jag vill kunna lösa de små problemen på annat sätt och jag tyckte jag var på god väg, men icke.

Idag är en ny dag. Jag ska inte dömma mig själv för hårt. Jag ska göra mitt bästa för att inte falla ner i känslan av att det inte spelar någon roll och de negativa tankar som följer.

Måste jobba varje dag med detta att välja bra lösningar. Detta får bli mitt fokus nu.

Ledsen idag.

Missförstå mig rätt vännen. Jag GILLAR dig! ;-)
Det var inte menat som ironi, Ville bara lyfta fram din positiva sida, eftersom du tidigare fått lite däng för den!
Förlåt att det såg konstigt ut.
kram /trollis

ja visst är det helt otroligt att man gör det sämsta fast man vet vad som är det bästa. I väntan på annan behandling kan jag rekommendera att du går med i den anonyma behandling som erbjuds på startsidan till detta forum. Det är en studie på Karolinska som verkar vettig. Jag gick med förra veckan och är nu inne min min andra uppgift. Ingen registrering behövs med namn och så, utan man gör det hela anonymt.
Alla sätt är bra....
Fenix

Tack för era svar!

Jag tänker att det är oundvikligt att barnen far illa på något sätt när en förälder dricker för mycket. Det gör ont att skriva det men självklart är det så. Det skulle alltid kunna vara värre men jag tror inte man kan jämföra med andra egentligen, det hjälper inte så mycket att veta att andra har det sämre. Jag blir mer frånvarande, lättare arg och känner att de är i vägen för mitt drickande helt enkelt, drömmer mig bort till en tillvaro utan allt ansvar. Så även om mitt beteende i huvudsak förändras så att jag drar mig undan mer, inte att jag blir utåtagerande eller aggressiv, så skadar det dem. Som förälder behöver man så mycket energi till att vara förälder och A kräver ännu mer energi än så.

Tack för era uppmuntrande ord. Söka hos en beroendeenhet är ett alternativ och kanske känns det lite mer anonymt än att gå till sin vårdcentral. Lite läskigt är det ändå att sätta ord på det till en verklig person. Då känns det som om det inte finns någon återvändo och jag vill väl fortfarande ha en väg ut, suck.

Märkligt att man gör på detta viset fast man vet så väl vad som får en att må bäst.

Läste din tråd nu bsra en liten stund efter att jag läst i tråden "råd för dej som vill dricka mindre" där någon klistrat in en länk till en artikel omLCHF och alkohol. Läs gärna den. Nollöl innehåller en hel del kolhydrater även om de inte innehåller alkohol.
Tänkvärt

Kram!
/MB