Senaste kommentarerna i forumet

jag tror hon citerade fel, det var nog polaren Berra :)

Jag tycker du sätter dina ord på tankarna bra. Känner dessutom igen ditt dryckesmönster. Visst kunde även jag dricka normalt på lokal ute bland folk. Men jag var alltid garderad. Såg till att ha mera hemma så att jag kunde fortsätta i min ensamhet. Ja, jag längtade faktiskt hem. Tyckte det var bortkastad tid att umgås med vänner eftersom jag hade min bästa vän BIB hemma. Nu får hon inte bo här längre. Bara jag och mannen får plats. Lätt är det inte och jag är fortfarande arg på omvärlden. En ilska som jag tror delvis beror på vetskapen att jag aldrig kommer att kunna dricka normalt. Jag känner mig liksom missunnad, samtidigt som det är så skönt att vara nykter. Samtidigt som det är trist. Kan inte ens se på tv med mannen för jag tycker allt verkar dumt. Vill ha mera dokumentärer och bättre film. Inte trams med vuxna som leker olika lekar. Försöker läsa men varje kväll ska den där jävla apparaten på. Kommer ihåg en gång i min ungdom när jag blev så arg på min dåvarande pojkväns tv-tittande att jag hällde läsk i maskinen. Sen när jag började dricka gick det bra att titta. Har följt ditt tips och skrivit en lång harang till mig själv på mobilen om varför jag inte ska, inte får dricka.

Fia

kram skickar jag också. Vilken prövning du går igenom... Hoppas du hittar plats på färjan! / mt

Den där jobbige demonen får man lära sej vara snorkig mot. När den lille jäveln börjar viska saker i örat, typ Nu skulle det vara gott med ett glas vin, så är det bara att avbryta fanskapet mitt i meningen med typ... Du vet ju mycket väl att det blir inte bara ett glas, jag blir skitfull, tappar kontrollen, vaknar i blöta svettiga lakan och det vill jag inte. Så håll klaffen demon, du är inte trovärdig!

Man får bli lite tonårstrotsig för att kunna frigöra sej.

All lycka och en kram från mej!/MB

det är för din alldeles egen skull du slutar. Det var först när jag själv slutade försöka få med mej sambon på tåget som det lossnade.

Jag kör mitt rejs för min skull på mitt eget sätt och kan alltså ta åt mej hela äran också. Mycket egotripp i det, men jag älskar det!
Sköt om dej!/MB

ska mer till än en hönshjärna för att få mej att släppa det ljuva liv jag lever! Ärthjärnan till goja kan ju heller inte så mycket annat än det jag lärt den under många år av träning: du är trött ta en öl det är fredag ta en öl du är glad ta en öl, du har semrster ta tre öl det är jul ta en julsnaps du är ledsen ta en halv öl klockan är lite ta en öl till klockan är mycket ta en sängfösare etc etc etc. Hjärndöd pippi, men det är trots allt bara ett oskäligt djur... ;-)

Godnatt för nu, kalas för sonen i morgon, ett glas antabus i varje hand ska väl hjälpa mej - eller jag kanske skulle stoppa tabletterna i öronen så jag slipper lyssna på fågelskrället?

Älskar ditt middagstips Markatta, men det är väl lite elakt? Ringer gärna upp din gubbe Sorgsen fast jag är nog inte rätt person att råda. Idag är jag FientligaFia. Min man sitter och tittar på Let's dance och jag undrar om jag har gift mig med en idiot? Nykterheten har sina nackdelar, nu ser jag saker tydligt. Skit är skit liksom. Ska nog ta en ilskegång på kvällskvisten. Nej, behöver inte titta ut imorgon bitti MB. Jag vet vad jag vill just nu, samtidigt som jag vet att det kan ändras. Men inte än! Antabus i magen och en vilja för första gången i mitt liv. Alla andra försök att sluta har varit mest halvmesyrer men den här gången vill jag. Inte för omvärlden, maken eller hälsan utan för mig. Jag förtjänar bättre. Nu går jag ut eftersom alternativet är att dra tulpanvasen i makens huvud.

FientligaFia

A-M-G !! Jag uppskattar verkligen din kram ! Hoppas du också får en bra helg !

En storpack kramar levererade!

Du är en kämpe som inte ger upp! Tänk bara på att läsa här och försöka bena ut vad som är vad i känslo- högarna, kan vara marigt att få styr på vilka eländeskänslor som beror på de omständigheter man lever i, och de som beror på att man dricker. För min del var det en oerhört stor del som orsakades av a. Kan givetvis vara annorlunda för andra.

Kram till dej, du envisa!
/MB

Skitkul att höra av dig. Trodde faktiskt ett tag att vi hade förlorat dig för gojans goja.

Fia

Tittar in lite för att lämna av en kram.
Sköt om sej ordentligt!

/MB

Tack, jag mår prima om man bortser från ett högerknä som bråkar med mej fortfarande sedan skidåkandet. Det är bättre nu, men det verkar ta sin tid.

Nykter och skötsam, knaprar antabus fortfarande, har inte farligt mycket hjärnspöken längre, och är det så att papegojan på axeln sätter igång med sitt

-"Ja men nu är du ju ledig i morgon och har varit duktig så länge så du är nästan värd en öl, eller hur?"
då lyssnar jag artigt tills papegojan rabblat färdigt sedan svarar jag
-"Visst har jag varit duktig, men är det speciellt intelligent att belöna sej själv med huvudvärk, skakiga händer, illamående och en förstörd ledig dag?"
Då brukar papegojan byta samtalsämne...

Tack för papegojan, vill.sluta, det är mycket bekvämare med en hönshjärna på axeln än en elak jävel där, hihi!

vill bara ge dig en stor kram när du har det jobbigt! Kram o hoppas solen skiner på dig i helgen..

Jag har inte varit inne på forumet på ett tag, tre veckor sedan är det nu, och jag läste ifatt din tråd först. Ett stort leende från öra till öra!
Grattis till jobbet! Och visst är du på god väg att följa mej i nykterhetsspåret. Det måste tydlihen ta ett tag att lära sej av sina misstag, jag reggade mej här i oktober, blev nykter i mitten av januari, tre månaders "övningskörning" innan man lärt sej...

Söstera mi - jag skickar en hel binge med kramar!
/MB
PS Glöm inte titta ut genom fönstret strax före kl tio i morgon bitti. Vi vill ju inte hamna där, stå och hänga på låset till systemet... DS

inte helt gett upp hoppet trots pengarna och att det är fullt :-)) Ev kollar jag återbud på färjan nästa vecka. Just nu känns det som jag verkligen behöver få alla dagar jag kan för mitt eget mående eftersom mitt liv nu är i totalkaos med skilsmässan och husförsäljning :-(((

har jag sagt det ???

att ha koll på maffian i storstan:) Vi skojar ofta om det med våra vänner som bor där i trakterna... :) När vi var på 3 timmars föreställning på Intiman i lördags var det en del som valde att ha ytterkläderna med sig in i salongen. Skulle var bökigt o obekvämt tycker jag, särskilt i pausen - så vi understödde garderoben. / mt

...på en krog i Helsingborg. För att jag vägrade hänga av mig "ytterplagget" - en tunn jacka som jag hade över en tunn tröja. Frös som attan och ville inte ta av mig den. Då fick vi inte komma in.

Nej, jag håller med Adde - tar de betalt för något så ska de banne mig ansvara för det också. Grill är lite speciellt. Det sägs att Melker (ägaren) vågar vägra maffian och att det är därför flera av hans krogar (bl.a. Grill) brunnit. Kanske därför de inte har en sådan garderob...

...där på ön. jag ska ju dit! Men jag håller med färjetiderna är konstiga och knepiga!

Tack för tipset tror inte du nämnt det tidigare. Ska leta reda på boken, allt som kan någon form av behållning för mig i denna kamp är bra. Trevlig helg!

Sorgsen :-)) Hoppas vi gör det redan om några veckor i Blentarp :-)

Nu äntligen börjar vetenskapen hinna ifatt oss alkisar och våra ovetenskapliga kunskaper !!

http://www.accentmagasin.se/forskning/smaken-av-ol-paverkar-dopaminsyst…

...fram emot få skaka tass med dig Adde ;)

Just de där gränserna har jag haft svårt reda ut.
Jag har alltid ställt upp för andra men inte har det haft en negativ "diagnos" förrän jag "hjälpte" min make.
Blev kaos i hjärnan.

Självkännedom och kunskap ger mig balans.

Kram kram

..jag hajjade ironin, ville bara försvara mig.
Inte hade du behövt radera det, jag tog inte illa vid mig...

..högt i tak!

/Berra

för er stöttning.

Att sätta gränser var något jag var tvungen att lära under mitt första år som nykter. Att se behandlingskamrater ta återfall, flera kom tillbaka men en del försvann, var djävligt tufft. Vi kom ju varandra så oerhört nära under dessa 4 veckor och skratten var så många och så hjärtliga. Om man blev ledsen fanns alltid en tröst hos nån kompis och det fanns alltid stöd och hjälp för allt. Vi var ju en väldigt blandad skara med alla möjliga erfarenheter och kunskap från livet "utanför" så det fanns alltid nån att diskutera med.

Att sen komma ut i verkligheten och höra om kompisar som tagit återfall var tufft. Jag är ju så medveten om att ett återfall mycket väl kan sluta med döden så jag blir ju så berörd och ska hjälpa till. Men jag vet ju så väl att jag inte kan göra något, inte ett djävla dugg fast ilskan ibland tog över och jag ville trycka in dem på den nyktra banan igen. Typiskt medberoende !!

Jag fick den hårda vägen lära mig att jag är fullständigt maktlös mot alkoholen när kompisar tog återfall. En tom hängde sig när han kom hem för att det inte funkade för honom. Nån försökte jag "prata" tillrätta men som ni alla medberoende vet så går inte det så bra. När jag märkte att jag själv tappade fokus på min egen nykterhet pga att jag brydde mig mer om andra än mig själv så var det dags för mig att rätta in mig i ledet igen och göra min läxa lite bättre.

Jag är maktlös inför alkoholen.

Men jag är en människa som har känslor och jag går igenom hela mitt känsloregister när vänner tar återfall. Ilska och sorg är de första och tyngsta känslorna som drabbar mig för att sen gå över i empati och förlåtelse. Jag försöker finnas om någon söker min hjälp och jag dömer inte vad de gjort på fyllan (Nja, inte riktigt sant....våldtäkt, kvinnomisshandel, pedofili mm har jag djävligt svårt för) utan försöker räcka ut en hand för att hjälpa till vid en återgång till nykterhet.

Men valet är helt och hållet alkoholistens.

Jag har sagt det förut att jag inte är religiös men jag har stor användning för Sinnesrobönen och då framförallt delen "....acceptera det JAG inte kan förändra..." och att mitt eget mående ALLTD har första prioritet när jag ger mig in i att hjälpa andra. Dvs se till att sätta en gräns för mitt engagemang. Ibland är det djävligt svårt när jag tycker mycket bra om en medmänniska. Det gör så ont att se vad som händer.

Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra,
mod att förändra det jag kan
och förstånd att inse skillnaden.

...skrev jag en dum skämtsam (?) kommentar som jag faktiskt raderade. Tror inte vi har samma humor och den var olämplig. Hur som helst; Kanske har du en poäng där Berra, kanske är det kriminella gäng som tar över våra garderober? Jag vill inte tro det! Ha det gott! /R