Senaste kommentarerna i forumet

Ja så var kalaset avklarat.
Lätt hänt, hoppas det funkar med antabus för dig.
Själv ger det mig nåt kolosalt att bara skriva och läsa här.
Du hade ju fått bra styrfart på kajutan, den där grynnan var rätt svår att undvika.
Den fanns med på sjökortet, och du visste om den.

Du snavade lite, men sådant go du visade, en härlig fläkt.

Som sagt från början, jag gillar din energi!
Nya tag!
/A

du är en pärla!

Egentligen är nog mitt största hot "själv är bäste dräng", för det är nog bara fåfängt att tro att jag ska fixa detta på egen hand.

jag känner igen hennes tankegångar. Är det KBT? Jag håller på Trollis, hon har tänkt till. Lita på henne, Andreas. Jag själv är fortfarande aktiv alkis med kidnappad hjärna, så jag kan inte hjälpa dej hur mycket jag än vill.

Ta hand om dej!

Kära vän, vad jobbigt! Starkt av dig om du söker hjälp, men sparka inte på dig själv. Känn dig inte misslyckad. Jag tror oxå att du drack hejdå till alkoholen. Jag tror att det viktigaste är att inte tappa fokus och att veta vad man vill. Kram till dig från mig!

Du och jag har så mycket att ge varandra av erfarenheter och livsmod.
Snälla? Stanna?

Mvh en ganska stukad MB

Alldeles för mycket frestelser, spiken i kistan blev födelsedagsskålen som bara MÅSTE vara alkohol i. Sedan gick jag i spinn, vet inte riktigt vad som hände, förmodligen skulle jag dricka hejdå till alkoholen, full som jagvetintevad, sov till halv fem söndag eftermiddag. Suck. Ångest. Har ringt mej sjuk till jobbet, måste bena ut mej själv och våga ringa till kommunens hjälp för alkisar. Vill nog testa antabus...

Fia, jag är nog ingen vidare bra förebild... Men jag tänker på dej!
Kram!

..och dax för lite av veckans reflektioner, jag summerar som vanligt min vecka för att kunna lägga dossierna till sina respektive fack för färdigbehandlade tankar...

En intensiv vecka med att läsa "allt" på nätet om HSP (Högkänslighet), det kändes väldigt rätt på en gång och jag gick upp det precis som jag brukar, fullt ös..
Idag har det sjunkit in lite mera, och det känns inte som ett lika hett ämne längre, trots att jag bara ville skrika ut det först, .."här kolla!, det här är jag!!!"

Naturligtvis ligger det kvar i mitt minne, och jag ska mera sakligt söka vidare när det har lugnat ner sig lite mera i mina sinnen, för jag blir sällan riktigt objektiv förränns jag kan vrida det till både min för och nackdel, allt måste vägas in, vad är sant, vad är det inte?
Annars skulle man lätt kunna kalla mig blåögd...

Men att det stämmer, det råder det ingen tvivel om, jag ÄR en HSP-typ, inga tvivel..
Men att jag ska behöva missionera ut det själv för att det är ett sådant okänt begrepp bland mina vänner, Nä!, det orkar jag inte med, tänk om det blir en "fluga",
vad dum man skulle känna sig efteråt, inget "Evergreen" här inte..

Läser naturligtvis i alla trådar om hur dagsläget är för oss alla,
med tungt hjärta läser jag också om hur läget är med vill.sluta och tjejerna.
Jo jag håller med alla, alla synpunkter är viktiga och verklighet för de som skriver det.
Men jag tar inget parti, tänker inte lägga mig i diskussionen eftersom jag inte har tagit någons enskilda sida...
Konflikträdd?, jomenvisst, lugnet går före tvisten, så har det alltid varit runtomkring mig.

Kan bara som en liten anekdot bara berätta en liten episod ca 2 år innan min nykterhet.
Detta har inget med vill.sluta att göra, utan en reaktion jag råkade ut för..
(Känner ändå en viss likhet med situationen)..

Jag var medbjuden på en darttävling hos en relativt ny kompis via omvägar från en annan polare.
Förstod inte varför, när jag i verkligheten suger på all form av spel & tävlingar, men jag tänkte antingen så blev jag bjuden för att jag är så jävla trevlig, eller så vill de ha någon som direktkvalificerar i bottenskiktet, vilket spelar inte mig någon större roll, för jag hävdar aldrig att jag är bäst på någonting, men jag är duktig på att munhuggas när jag är onykter...

Jag tackade ja, och det bjöds ju på en hel del öl, och när man inte är duktig på spelet så var jag desto bättre på att dricka bira..
När finalen var avklarad och jag vann (bakifrån listan) så blev det ju en manhaftlig bastu,
och däri fick jag min livs största funderare när en snubbe säger...

"Men för fan Berra, har du aldrig lärt dig någon gång att hålla käften, du snackar ju för fan på inandningen också, håll tyst och låt oss andra föra en konversation utan att bli störd av dina inhopp och avbrytningar hela tiden.."
Jag blev tyst, förlägen och tittade ner i golvet, har aldrig blivit så tillrättavisad i hela mitt liv av en okänd vän(Vän?), sårad och väldigt kränkt gick jag ur bastun, satte jag på mig kläderna med svettpärlorna rinnandes på ryggen och tänkte, nej fan...nu går jag hem, de vill inte ha mig här längre..
Men för att inte verka otrevlig mot snubben som anordnade tävlingen, så satte jag mig i soffan med de andra snubbarna och väntade bara ut tiden, när förste säger att han går hem, då blir jag nr 2.

Det drog ut på tiden, och jag nickade till lite, vaknade av att höra "..äntligen blev det tyst på den där jäveln.." och samtliga runtomkring mig verkade bara att hålla med...(låtsassov..)
Så jag blev offentligt hånad ännu en gång, men nu med alla runtomkring mig...
Jag tänkte varför gick jag inte när jag så väl tänkte det första gången?
Varför utsätter du dig för det hära?
Res på dig och tala om för de andra att de är jävligt otrevliga, och att de har sårat dig ordentligt och nu kan de fara åt helvete, själv tänker jag fara hem...
Men gjorde jag det?
Nejdå, jag satt lugnt kvar och låtsas-sov någon timme till, innan den förste skulle gå hem.
När han väl sa att det var dags, hann jag rejsa om honom i hallen, sa ett snabbt hejdå och slog igen dörren..., hann aldrig höra ett svar, och jag brydde mig inte heller..

Aldrig mer..
..Skulle jag utsätta mig själv för detta..
..Skulle aldrig mer sätta min fot där mer..
Skulle hata dessa elaka människor för evigt, jajemän..

Lyckade så bra med att förtränga dem att en kille pratade med mig i kassakön på Ica helgen efter, och jag kunde inte placera honom alls, han var liksom "bortraderad" i mitt minne..
Han var en av "dem", och jag skulle våga säga att det inte var alkoholen som tog bort minnet...

Så är det att vara en känslomänniska, och inte veta vart gränsen går (när man har druckigt).
Och att reagera starkt på vad andra har sagt åt mig, förnedrad och lättkränkt.

Är jag en sådan fortfarande, jovisst!
Skillnaden just nu är att jag inte längre dricker alkohol, och överreagerar inte lika mycket.
Min livsituation med depression och hela baletten har gjort att jag måste lära mig ta hand om hur mina reaktioner fungerar, och jag har ett bättre skal idag som skyddar mot hoten.
Samt att jag har försökt lära mig varför jag reagerar som jag gör, vad gör jag för fel?
Ta hand om situationen direkt, rannsaka mina känslor omgående, reflektera och arkivera!

Precis som jag gör på Söndagskvällar, arkiverar veckans händelser...
Sparar de goda minnena, försöker lära mig av del dåliga händelserna och tömmer papperskorgen.
Inget må's bra av att kånka på vidare i onödan, ryggsäcken är tung nog ändå...

Kommande vecka är en väldigt speciell vecka, nyfiken och rädd på samma gång.
Ledtråden är 49,9917808...

/Berra

Antingen hoppar du tjejkvällen, som Maria säger, det kommer fler, eller så säger du helt enkelt att du väljer att inte dricka just nu, att du tycker att det blir lite för mycket ibland och du vill vara pigg eller nåt. Jag brukar säga att jag mår bra av att inte dricka alkohol, det är liksom ingen som ifrågasätter det!

Och du, det där funderandet, dricka lite, dricka normalt - sådana funderingar har bara vi med PMS, normaldrickarna funderar inte i dessa banor!!

P.S. Minns inte vart jag såg det, PMS = problem med spriten och det har vi ju ;-)

Det kommer fler tjejkvällar, men nu när man är nynykter så kan det vara bäst att inte utsätta sig för situationer som kan bli jobbiga och som kan locka till det där glaset.
Jag tackade nej till sådant den första tiden, jag känner mig själv, det hade blivit för svårt att stå emot.
Bli sjuk i sista minuten, kan hända den bästa. När det blir dags nästa gång så kanske man hunnit bli starkare eller så avstår man tills man känner sig stark i sin nykterhet, det är viktigast just nu. Fester kommer alltid igen.
Kram!

Det var min första tanke, självklart hoppas jag också att avsikten är god.
Är nog av naturen lite misstänksam, tycker tyvärr det är sällan ngn gör gott bara för att.
Men det är mitt problem och ngt jag får jobba på.

Glad att fler tyckte att det gått för långt, vi är ju vuxna människor och ska inte mobba ut ngn ur denna grupp. Vi som upplevt utanförskap och skuld och framförallt skam ska inte skapa det här hos oss. Vi har alla kampen mot alkoholen både vi beroende och ni som är medberoende, den kampen räcker gott tycker jag.

Kram!

Det är ett gift. Vi är indoktrinerade sedan generationer tillbaka att vi ska dricka. Om man tittar på andra kulturer så finns det inom de flesta ett behov av att berusa sig med något. Varför då?

Liksom du har jag inte skrivit listor för/emot. Har tänkt göra det men jag ser ju på en gång att nackdelarna är så övervägande och allvarliga så det blir ju bara larv och hyckleri att skriva något positivt.

En sak är dock säker: "normala" människor håller inte på och funderar så här. De ifrågasätter inte varför man skall dricka, varför det är normalt att dricka men kanske är det för att de inte har anledning att göra det?

Har du läst Äntligen full kontroll av Allen Carr? Han har intressanta teorier om detta inlärda beteende som vi har, vi är som flugor som går ned oss i köttätande växter - trots att vi känner till faran kan vi inte låta bli...

...sådana kan man gärna dra av egna reaktioner. Om man törs... ibland är det läskigt eftersom det inte är alltid det fina man ser. Håller med ovan talare, du är här för din egen skull - välkommen att plocka russinen ur forumkakan. Tycker du inte om russin? Nå så hoppa över dem då!!

Hälsningar Legolas ;-)

Jag är jag, jag vet hur jag skall vara jag!
Kan vara nyttigt att få klarhet varför folk blir rädda när man tar plats.
Hopas och tror trollis inte har baktankar.

Men man får hela tiden akta sin rygg.

Tar emot alla råd jag kan .
/A

och sitter i ensamhet en lång stund. Känner en oro... har känt den gnaga hela eftermiddagen.
Ljuset brinner och ett spår i mina tankar finns hos dem omkring Törnrosa. Ibland kan vi så lite vi människor - jag gör det jag kan och det får vara gott nog. Ljuset brinner med stadig låga...

Nu, snart ska jag sova... nära, nära den närmaste i mitt liv och vara tacksam för allt jag har.

Det är lungt Mammy Blue! jag vet att det blir svackor både nu och då!
Jag var i en skade svacka i början på 2012 och det har varit ett jäkla slit för att komma i gång.
Men det börjar ordna till sig nu.
Trägen vinner

Kämpa på // Paron//

Du är still number one, här...........
Jag är jag, jag går min väg.
INGEN gör d det lika bra som jag!
Jag är bra, jag är bäst på att vara jag!
Min självkänsla är det inte fel på.
Men att förstå varför folk blir rädda och oroliga när man tar plats kan vara nyttigt att förstå.

Detta har varit lite av min styrka i mer ljusskygga situationer.
Men endå, känner mig lite "lurad" om det skulle vara så som du antyder?
Jag hoppas och tror inte trollet har några baktankar.
Men men, den som lever får se.
Ser fram emot att få faca dig på konventet.

Jag kommer mer fokusera på mig och mitt välmående. Mycket med min insikt är tack vare Trollmorsan.

Du Maria är världens ängel.

Tack för att du finns, JAG har dig att tacka för mycket!
/A

så i dina tankar! Tankarna som säger "du klarar nog ett glas eller två snart", "SÅ illa är det ju inte". Sitter i samma sits, med en man som inte förstått hur mkt jag druckit, inte fattat att jag smusslat och gömt. Som tycker vi kan dricka vin på helgen. Men som Santorini skrev så tror jag att om man väl kommit så långt som vi, druckit så mkt och ofta som vi, så är det nog svårt att gå tillbaks till normalt drickande.

Även jag har tjejkväll inplanerad snart. Tänker försöka (om jag klarar mig hela vägen fram dit) att inte dricka. Tänker inte förklara eller gå in på varför, säger att jag äter penicillin (eller medicin mot UVI, tror det finns sort man ej får dricka på). Ngn kort förklaring måste jag kanske ge, de undrar nog annars eftersom jag inte varit den som någonsin tackat nej. Men är inte redo än att ge riktig förklaring.

Vi kämpar vidare, vi kommer fixa det :)!

Kram

Över varför Trollis trodde du skulle bli sur igen, min första tanke var att detta var ingen "vänlig" hjälp utan det hela går hela tiden ut på att du är "fel".
Hoppas jag har fel för jag tycker verkligen att det räcker nu, ingen är "fel" likadant så är ingen heller "rätt". Vi är som vi är med alla våra fel och brister, vi är nog dock känsligare än de flesta eftersom vi är ett gäng alkisar.
Tycker inte du ska be Dompa om ursäkt igen, dels har du redan gjort det och sedan har han deklarerat att han helst inte önskar ngn vidare kontakt med dig, låt det vara så. Vi vill gärna vara älskade av alla men det ser inte ut så, vi kan inte älska alla och vi kan inte vara älskade av alla, det får vi acceptera.

Självklart är det bra att lära sig mer om sig själv, men du är du, och du duger bra.

Sköt om dig!

Se inte ner på dig själv, tänker på mannens kommentar, du fixar den kvällen kanon.
Gå ut iförväg att du inte ska dricka.
Kanske du får någon annan tjejkompis med dig?

Det är nog vanligare än vi tror att folk har problem med spriten.

Hur som DU!
Fixar detta.
Kramar!
/A

Santorini, jag har redan känt den där känslan att vara nervös över att någon ska ringa på dörren. Tänk om någon märker att jag druckit?! Huva.. Sedan det där med att något ska hända och jag måste in till akuten, känner jag oxå igen, även funderingar på alkoholskador. Har inte haft minnesluckor som du beskriver, däremot babblat en massa i telefon som jag skämts över dagen efter. Vill inte tillbaka dit!
Känt mig nere idag. Har blivit bjuden på tjejkväll om en månad ungefär. Brukar vara jättetrevligt, god mat och vin (naturligtvis). Sa det till min karl, då sa han: "då blir det fylla igen då".. Jag tror inte att jag ska vara med, eller så skyller jag på penicillin eller något, så att jag inte dricker. Blev nere av hans kommentar, känner mig dålig. Fyllkärringen..
Har inte varit sugen på A idag iaf, skönt. Kommer suget aldrig att gå över? Hur länge kommer det sådana här "anfall"?

Om du läser i min berättelse "nu får det faaaan vara slut!!!!!l

Så kommer.du se likheterna med min historia.
Full fart, alltid på språng. Vila kan man göra när man blir gammal.
Full fart spar tid.

Även jag är duktig p att förklara hur man skall göra/bete sig.
Men lever inte som jag lär.

En underbar person här håller på att hjälpa mig med VARFÖR jag agerar och beter mig på ett visst sätt.
Varför jag hade en känsla att allt gick mig emot.

Detta har hon hjälpt mig att nysta i lite.

Det finns så många fantastiska personer här, så stort grattis att du kom hit.

Själv är även jag på dag 1. Du och jag får gå hand i hand.

/A

Jag vet också att jag aldrig mer kan dricka alkohol och jag har accepterat det. Det hindrar ju inte att det kommer sug helt plötsligt, precis som du beskriver. T.ex ikväll har jag kämpat med vetskapen om att det finns två flaskor vin hemma. Jag kommer inte att röra dom för jag kan känna vilken besvikelse det skulle vara efteråt men lik förbannat finns suget där. Nå det går om igen och sen kan det vara borta länge. Men jag föredrar nog att inte ha nåt hemma. Detta är kvar sen nyår.

Läste mina två tidigare inlägg här och kände att jag ville förtydliga då jag såg att tonen var rätt så hård. Det var barnsligt av mig att basunera ut att jag inte skulle skriva mer i din tråd, speciellt efter allt annat tjafs som har varit här, jag borde bara ha slutat skriva här och hålla mig till anhörigdelen.

Jag har följt dig här sedan du började och du berör mig. Jag har känt mig frustrerad över att jag inte tyckt du tagit till dig de råd du har fått. Det väckte liknande känslor hos mig som när jag levde med mina alkisar. Jag blev rädd över att min medberoendepersonlighet började ta för stor plats och det var fel av mig att ta ut det på dig då det har varit mitt eget val att gå in här och läsa och vilja hjälpa. Jag ber om ursäkt för det.

Jag ska följa mitt eget råd till dig och hjälpa mig själv, hålla till i anhörigdelen och inte försöka mig på att "rädda" alkisar. Det har självklart inget med dig att göra.

Kram/markatta

Ja det var den 19 som jag också började om igen. Ja detta att börja om hela tiden är inte roligt till slut. Måendet är på topp, både fysiskt och psykiskt, och så trillar man dit och ner. Alkohol, mycket socker och mat ingen motion osv. Nya tag igen. Det är faktiskt en av de store fördelarna som jag brukar tänka på nu när jag ska leva utan alkohol. Jag kommer inte att behöva börja om från den otroligt låga nivån man kan befinna sig på både fysiskt och psykiskt, fler gånger. Det om något känns befriande. Jag tänker också att jag ska skala bort ännu mer i mitt liv. Jag vill fokusera bara på det som känns viktigt OCH att jag får mycket tid till att bara vara. Att känna lugn och ro och inte behöva känna att jag måste bara göra det och det. Att kunna ta en ledig dag mer som den kommer. Vill ett av barnen spela ett spel så ska jag ta mig den tiden. Jag känner att jag mår mycket bättre när jag faktiskt bara kan sitta och slappa och gör vad som känns bra för tillfället. Alltså; skala bort ännu mer onödigt att lägga tiden på. Sen känner jag att jag har ett uppdämt behov av att bara vara ensam. Det ska jag också lyssna på och se till att jag får vara det lite mer. Den här våren känns det helt rätt att faktiskt prioritera mitt eget välmående. Det är ju i förlängningen hela familjens. Belöning? Ja för mig är det ju faktiskt belöning med en påse smågodis eller att shoppa helt för mig själv. Trots det är det ju inget som går upp emot ett glas rödvin. Om det kunde stanna vid det... /T

Mobbingstendenser är verkligen det sista vi behöver här! Jag gillar inte alla, ibland tycker jag en del skriver dumma saker, överdriver eller uttrycker sig fel. Men, det finns verkligen inget som helst gott syfte att klaga eller säga ifrån, i synnerhet inte om det inte rör mig personligen. Det är ok att säga ifrån om man inte vill bli kallad vissa saker men det räcker så!

Lev och låt leva! Att irritera sig över andra människor är ett säkert sätt att riskera att man tar sig ett glas i rena irritationen ;-)