Senaste kommentarerna i forumet

Så mycket klokhet det finns i dig idag!(har du märkt det *ler*)
Vi ska ibland skynda långsamt, inte låta oss "stressas" till beslut..
Det ska kännas bra i magen..

Och du undersöker ju alla alternativ först..SMART!

Visst har du fantastiska kollegor ;-D

Morgonkram / trollis

Får du det, jag har nog själv lånat den. Tror jag såg Stigsdotter skriva något liknande först.
Kram och trevlig onsdag !

Välkomstkören Cecilia02!
Läs våra trådar, så ser du att du är långt ifrån ensam. / trollis

Vad glad jag blir ;-D
samla du på alla positiva reaktioner du kan! Det blir en skatt att plocka fram som motivation om du skulle tveka..
kram /trollis

Välkommen hit Cecilia02! Styrkekram till dig och hoppas att du stannar kvar.

Själv fick jag världens underbaraste kommentar av min dotter igår. Jag har innan varit rädd för vad barnen ska säga att jag slutat dricka. Behövde jag inte alls vara. Jag har dem sista 2 veckorna erbjudit mig flera gånger att köra när min dotter ska på bio, skall till kompisar osv (vilket är väldigt ovanligt då jag hellre valt att dricka vin förr. Igår erbjöd jag mig att köra henne till och från en kompis på lördag. Hennes svar var: Ska inte du dricka vin då? (usch vad hemskt att det var hennes första tanke). Då sa jag att jag slutat dricka för henne och hennes brors skull och då säger hon: F-n vad coolt mamma! Skitcoolt!

Vilken underbar känsla och vilken reaktion. Värt miljoner. Det var ett tag sedan jag blev kallad cool, speciellt av en tonåring:).

Jag har verkligen valt rätt väg och vilken kick det ger mig. Just nu känns det som jag kan klara av allt och jag känner inget sug efter alkohol(just nu).

Kramar till er alla! N

Här ligger jag och tänker.

Tänker att en "fyllopromenad" i veckan vore en ide. För oss som bor i Malmö. Där man kan promenera med, anonymt, snacka. Inga lokaler.

Vi samlas, Pildammsparken tex, tvekar man så lämna, många är ensamma och behöver stöd, vi kan hjälpa varandra.

En tanke bara. Respons?

Har inte varit här länge.

Men du hjälpte.

Tack.

/Putte

Har inte varit här länge.

Men du hjälpte.

Tack.

/Putte

Den snor jag direkt till min samling av galghumor Höst Trollet.

Ibland måste man skratta åt eländet.

VV

Ja jag undrar varför alltid champange, vitt vin eller kanske rosé ska produkt placeras i romantiska scener på film... vore intressant om någon filmmakare någon gång spelade våran film till slutet... Alkohol är inte romantiskt, inte lycka, inte sexigt. Alkohol är ångest x ångest x ångest....
Maria du skriver så bra och roligt: Vi vill inte ha ett glas att sippa på lite romantiskt, vi vill ha hela flaskan själva eller helst två. Får jag låna kommentaren?

Kram/ C

Tack!

Vad bra det kändes att ni var så vänliga mot mig. Hade lite ångest över att jag blottat mig, men å andra sidan är jag ju anonym här. Det känns skönt att läsa att det finns fler som brottas med samma problem som mig, som kan förstå all ångest som kan finnas i en. Och att det där suget efter alkohol finns. Min man dricker också för mycket men han blir aldrig så full som jag blir, får inte denna olidliga ångest dagen efter som bara går att lindra med en liten återställare. Han har lovat mig att han inte ska dricka på några månader så att jag inte ska behöva frestas i onödan. Jag hoppas han håller det. Han har lovat detta förut men inte hållt det. Men jag vet att det är upp till mig kan inte skylla på någon annan. Tack för att ni lyssnar.

/C

Är nog bra! Det känns bara som om jag vill komma vidare. Nu! Men det gör jag tids nog, det får ta den tid det tar och jag ska känna efter riktigt ordentligt, det ska jag. Det är väl för att jag, som du säger Maria, tidigare varit bedövad och inte riktigt känt efter.

Tack för tipset om Par i terapi. Jag såg inte den tyvärr. Försökte se gamla avsnitt på SVTplay häromdagen efter att jag fått tips av en (manlig!) kollega som sa att den var mycket bra! "först tyckte jag den var jättelarvig" sa han, "men sen upptäckte jag att, nämen sådär brukar ju jag säga!". En annan (även det en manlig!) kollega tyckte mycket bättre om In treatment, som är en annan bra serie (som jag faktiskt sett). Vilka män jag har på mitt jobb :-)

Du står inför ett stort beslut som rör flera personer, ett sådant beslut tar man inte i en handvändning. Oavsett vad beslutet blir så ska det kännas bra i hjärtat, vi är inte vana att känna efter utan mer bedöva våra känslor. Känn efter, gå på samtalet förutsättningslöst och se vad som kommer upp där. Känn efter igen, vad känns bäst för dig. Låt det ta den tid det tar, du behöver inte fatta ett snabbt beslut.
Hoppas ni får ett bra samtal, Kram!

Och dess korvfingrar, jag ger upp!
/A

Vad roligt, hoppas du kommer finns ditt lugn.
Längs mitt resonemang om att inte VILJA dricka.
Det är du och jag och många härinne befinner sig.

Tråden eller rubriken finns under menylänken att
förändra sitt drickande. Länken heter
"Nu flåt det faaaan vara slut!!!"

Läs den, och välkommen!
/A

Det är bra att jag kunde hjälpa dig med någon pusselbit. Jag hoppas att det leder till något gott.

/H

Jag känner mig irriterad på att så fort jag sätter mig vid datorn så är det någon i familjen, spec maken, som kommer farande...Kan jag få vara ifred någon minut?

..att det inte räcker med en period utan alkohol för mig. Jag måste lägga av. Jag vill inte ha det på något annat sätt. Börjar repa mig efter helgens drickande. Tydligt när jag tittar tillbaka på det där glaset rött som jag skulle ta och hur det faktiskt slutade... Undrar om jag dricker mer nu när jag drticker för att passa på eller om det har gått så här utför. Ungefär som när jag "bantade" tidigare och hetsåt för att jag ändå brutit. Jag menar det var inte länge sen jag faktiskt kunde ta två glas vin någon gång, men nu känns det som jag blivit som förbytt. Ja det är väl som ni skriver bara att börja om och kämpa på. Jag är ju trots allt inte ensam med detta.

man måste verkligen inte veta just nånting när man kommer till familjeterapeuten. Hoppas det blir bra. Såg du Par i terapi på TV? Ursäkta nu, jag kanske frågade redan... jag tyckte det var en så bra serie.
Kram till dig! / mt

...från mulletants tråd där Hösttrollet funderade över tystnad och skam. Att man väljer ord på guldvåg för att inte misstolkas. Att skam blir till knappar att trycka på, att outredda saker som inte vädras ut finns kvar därinne. Jag känner att där är så mycket som borde vädras ut! Hemma hos oss är kommunikationen bristfällig och vädring förekommer endast i affekt då mannen inte tycker om att "älta".

Jag uppskattar ärliga och tydliga råd! Jag ser er ju inte, ni kan tycka vad ni vill, jag kan inte skälla på er för det :-) även om jag betraktar er alla som riktiga vänner så ser vi inte varandra annat än det vi själva visar upp, vi kan inte slänga igen dörrar i ansiktet på varandra. Min nyfunna "riktiga" vän Maria42 presenterade mig ansikte mot ansikte i helgen några frågor och funderingar som fick mig att känna allt från ett kallt hål i magen, en ilska över det befängda men också en uppskattning inför det modiga och vad härligt det är att kunna säga ärligt vad man ser och hör utan att vara rädd för att trampa på tår!

Till Tilde vill jag bara säga att även om du tog bort dina ursprungliga rader så hjälpte du mig lite med de rader som blev kvar: att det jag skrev fick dig att skriva tillbaka, ta bort och sedan promenera runt, runt i kvarteret ledsen för min skull hjälper mig att se lite på mig själv "utifrån" - jag kan mycket väl tänka mig vad jag själv hade givit för råd!

Tänk att jag skulle bli en sån där som man ser och tänker "varför går hon inte bara!". Så blir min nästa tanke att nu överdriver jag allt, så farligt är det ju inte, vi slåss inte i alla fall. Och det är så lätt att lägga skulden på sig själv: nå hur rolig är jag då? Jag surar minsann ofta jag med! Jag har en orealistisk idé om hur det skall vara osv osv. Om någon skulle beskriva en situation som de inte trivs i för mig så skulle ju jag säga: nå men så gör något åt den då! vad väntar du på? döden? Egentligen räcker det väl med det - jag trivs inte alltså gör jag något åt situationen!

Tyvärr är inte livet svart eller vitt. Det är svårt att famla sig fram i det där dimgrå mörkret däremellan! Just nu vet jag verkligen inte vad jag vill, jag vet inte om jag vill få till en bra dialog, en lösning och en gemenskap med denne man. Mot slutet av veckan ska vi för första gången träffa en familjeterapeut. Tidigare har jag tänkt att jag VILL få detta att fungera och att jag är beredd att försöka men nu undrar jag om man måste veta vad man vill innan man kommer dit eller om man får hjälp med det där? Jag vet inte längre om jag vill, om det finns någonting kvar. Nu svamlar jag men det får stå här som en elegi över min velpottepersonlighet!

Cecilia02 !!

Det är ett stort fint steg som du nu har tagit till en vändning i ditt liv ! Häng kvar och läs och skriv av dig så mycket du kan, det hjälper mer än man kan tro. Att släpa fram demonerna i ljuset och låta dem spricka är en stor hjälp annars vill de gärna bygga bo och stjäla energi från dig.

Välkomstkram !

nu har det brustit, nu är det bara massor av gråt. jag gråter för det som aldrig kommer bli. det var detta som skulle ut tror jag.
din omtänksamhet. det du skrev tryckte på alla mina ömma punkter och nu är det förtvivlan och det är befriande.

jag är glad för din skull Harry, det kommer att bli jättebra med psykologkontakten. ni ska hitta vad ditt missbruk handlar om, det är den vägen man måste gå. jag gråter när jag skriver, detta är inte likt mig, idag är jag förtvivlad och ledsen och jag är dig evigt tacksam... skrattar när jag hör vad jag skriver... tokigt och förlösande.

omtänksamhet...
tack Harry.

Är ny här på forumet. Har precis varit nykter i 2 dagar. Har haft problem med alkoholen egentligen sedan jag började dricka i 20-års åldern, var alltid den som blev fullast bland vännerna. Det var coolt då men inte nu när man är 40. Har haft perioder då jag varit absolut vit t.ex. när jag väntat barn eller ammat, men också andra perioder för att det kännts bra. Under det senaste året har jag varit nykter i 9 månader, började dricka i somras igen. Tyckte jag kunde prova på....men det spårade ur igen. När jag dricker, dricker jag alltid för mycket det finns inget stopp i mig, jag vill bara ha mer. Och så ringer jag runt till familj och vänner På sista tiden har jag fått rejäla blackouter. Har erkänt för mig själv och min familj att jag har problem med alkoholen. Har gjort försök att sluta. Nu måste jag sluta för jag vill. Vill inte vara till åtlöje för mina barn (4,12,13 år). Någon positiv förebild kan jag ju inte bli för dem när det gäller måttlighet, men kanske ett avskräckande exempel. Kan inte kontrollera mitt drickande så jag instämmer i kören tricket är att inte ta första glaset. Och jag vill erkänna här på tråden, att ja mina barn har sett mig full och ja mina barn har bett mig att inte dricka. Och ja jag skäms som en. ... jag vet inte vad varje gång det har hänt och lovat mig själv att det inte ska hända igen...men nu ska det inte hända igen. Jag vill inte dricka. Ville bara få ur mig mina tankar och känslor.

Hahaha, du förnekar dig inte..

Kontrar med en annan historia:

När de nybildade Godemplarna har möte, står en allvarlig föredragshållare och visar upp 2 glas.
Det ena med vatten och det andra med brännvin.
Han ställer dem på podiet och tar fram 2 maskar. Sedan stoppar hen en mask i varje glas..
I brännvinsglaset, dör masken nästan genast, i det andra glset lever den.
- Och vad kan vi nu dra för slutsatser av detta säger han högt, medan han tittar ut över de församlade..

Tja, säger Kalle, redigt röd om snoken, Det måste väl betyda att brännvin é bra mot mask i magen..

Jag förstår hur du känner och det kan väl vara lämpligt att trappa ner din närvaro lite nu. Hela meningen med att bli nykter är att få ett nytt liv och till slut få bort fokuset från alkoholen och fokusera på annat istället. Allt har sin tid.

Det är därför även jag personligen är lite tveksam till AA - blir lätt fortsatt väldigt stort fokus på alkoholen. Även om det är på att låta bli att dricka istället för att dricka så är det fortfarande fokus på alkoholen.

Önskar dig lycka till och hoppas att du trots allt tittar in någon gång ibland.

Allt gott!

/H