Senaste kommentarerna i forumet

vettiga allihopa. Och så kan jag inte låta bli att skratta rakt ut åt "finmatlagningen". Skrattar igenkänningsskrattet eftersom jag de senaste åren blivit mer och mer intresserad av att laga riktigt lyxigmat med mycket avancerade såser. Hmm, undrar varför? Och undrar varför vi ätit så vansinnigt mycket pasta de senaste tre veckorna?

Baksmälla nu på morgonen? Kände redan innan jag slog upp ögonen att det fanns en dunkande huvudvärk! Tänkte He…tes jä.la skit blev det för mycket igen. Kändes som i ungdomen när man blev riktigt bakis. Men efter en kort sammanfattning var bara en begynnande förkylning av hög kvallitet!
Nästan så att man kan njuta av att vara lite kraslig när det är av naturliga orsaker.
Får fira detta med en Kopp dygnstarkt Java:-)

Ha det bra! // Paron///

Kommer suget även för mig. Jag har hittat en äppelsort på ICA som heter Jazz, de är jättegoda, det unnar jag mig när suget sätter in. Till helgen köper jag hem lite olika goda frukter så att det finns ngt gott att ta om jag blir sugen. Det jag har märkt är att i början blev det rätt mkt frukt men det har avtagit markant. Lycka till, kram!

skrivit det förut.....men : Jag blev glad att Jonas beskrev sin morgon på samma sätt som jag "predikat" här genom åren. Det underlättar så mycket om jag tar mitt beslut varje morgon om att just idag ska jag inte dricka oavsett vad som än händer.

Och att jag inte ska ta det första glaset. Också som Jonas beskriver så bra : Det är bara det första glaset jag bestämmer över. Efter det glaset så tar sjukdomen över helt.

Jag tyckte att jag såg hyfsad ut när jag kom in på behandlingen men jag har fått beskrivet för mig hur verkligheten var. Askgrå hy och väldigt trötta ögon, axlar i höjd med naveln och obefintligt leende. Jag hade en förmåga att ljuga för mig själv även där.

Just idag är det skillnad på mitt liv :-))

för :

H = Hungrig
A = Arg
L = Ledsen (äv eng Lonely)
T = Trött

4 saker att se upp med som beroendeperson.

Känner att det är dags att försöka ta ett steg till i rätt riktning. Det har blivit så väldigt mycket godis och glass sista tiden att det inte känns riktigt bra. Dels har jag ju ca 10 kilos övervikt och jag känner inte riktigt att den jag egentligen är trycker i sig såna mängder fett och socker. Det har oxå blivit väldigt likt vinritualen inför helgen. Ladda upp stora mängder för att det ska räcka och liksom vänta in klockslaget då det är dags att börja. Äter oxå på tok för många mackor per dag. Har alltid varit svag för ostmackor men nu har det liksom helt spårat ut. Och om jag förstår det hela rätt så ger det ena det andra, alltså vitt bröd ger sötsug som ger mer sötsug som ger mer vittbrödsug osv osv osv.
Men det är nu så att jag i dag känner att JAG VILL ändra detta, inte jag borde, jag måste, jag vill bli smal, utan JAG VILL för att jag ska få känna mig som jag, som den jag är värd att vara. Oj, jag har nog aldrig förut tänkt att jag är värd något. Tar tacksamt emot alla tips! Klarar mig hyfsat bra hela dagen, men efter middagen vid sjutiden slår det till och jag kan ligga i soffan och äta hur mycket som helst fram till tio-tiden när jag somnar i soffan. (Åhh, det låter ju verkligen gräsligt men så är det....)

Tycker att jag är här och läser hela dagarna men har missat vad HALT betyder?

Läser era inlägg och det är så det är, ena dagen rastlös och full av energi andra dagen bara trååååkigt. Men då tänker jag igen på det Jonas Inde sa i Jonas löfte på att kapitulera. Jag tror att detta är något att fundera på och kanske försöka förstå. Det är ju väldigt stort detta, men en början till min tanke är att det kanske bara är att kapitulera vad gäller duktigheten oxå. Jag menar ge upp den och se vad som händer.... En fånig och flummig tanke som jag har är att jag tycker ju inte att jag ser ut som jag känner mig, jag är liksom lite småsöt, ljus och mullig men känner mig som en mörk, mager och "levd" människa. Så när jag möter mitt ansikte stämmer det liksom inte... Men då kanske det bara är att kapitulera, det är så jag ser ut, men det är ju i mitt inre jag finns och lever. Hoppas någon förstår detta flummiga men jag skriver samtidigt som tanken tar form.

Gillar inte simhallen, men Santorini du gav mig inspiration till att göra något på fredag-kvällen! Just nu har jag bara ersatt vinet med massa snask och känner att det får räcka med 6 veckors snaskande, det är dags att göra något annat! Tack för tipset och för att ni alla finns här, känner så igen mig med matlagningen!! Så skönt nu att liksom ha avdramatiserat detta "fin-ätande" för man kan ju liksom inte slänga in nåt halvfabrikat i ugnen och stå och stjälpa i sig vin medan man tittar på....

jag avskyr också att rensa svamp, det gick betydligt lättare när man fick dricka vin eller cider. Fast det går med mineralvatten också. Nu dricker jag det rätt okontrollerat men den enda negativa effekten är att jag får springa på toaletten flera gånger innan jag somnar.
Fredagkväll och istället för att dricka mej full så har jag varit till simhallen. Och det känns bara så skönt! Trevlig kväll, alla!

Tänk vad man gjort bara för att få dricka, alla trodde man hade trevligt men målet var vinet efteråt. Jag brukade ta på mig att fixa maten, men bara för att jag kunde dricka och låta de andra leka, fiska eller något annat bara de lät mig vara ifred i köket med maten( vinet.// Kalla

Tänker på kantareller och småler lite åt mig själv. Jag gillar att plocka svamp, men förra året minns jag att jag gick bakfull (hade bestämt träff med några andra) och mådde pyton och kunde inte säga något och genomled svamputflykten med ett mål i sikte: Komma hem, tända ljus, ta "ett glas vin" och rensa svamp. Ljög för mig själv och alla andra med detta "åhh det är så härligt i skogen och sedan sitta här och mysa och rensa svamp". Bara för att få dricka en söndag eftermiddag. Rensade en massa svamp nykter i somras och det var inte alls särskilt kul....

Har köpt massa godis, snaskar och njuter, efter ett tag känner jag att det räcker. Det blir liksom inte godare med fler chokladbitar nu. Det var smarrigt och mysigt, men nu kände jag att det räckte. Blir löjligt glad av detta för det betyder att jag faktiskt kan behärska mitt intag av godis i alla fall. Nu förstår jag hur "normala" människor känner när de dricker. Att "ja det här var ju gott och trevligt men nu stoppar jag undan flaskan". Har aldrig hänt mig....

Ha ha haa, japp, jag är så handlingsförlamad att jag inte ens förmår ta mig till bolaget! Det är alltid något =D

Man får väl nöja sig med drama 1 gång per månad i fortsättningen då (när PMS:en infaller).

"Ibland tänker jag att jag vill flytta ut i skogen, eller på en ö. Orkar inte med alla människor, allt liv. Vill bara ha lugn och ro, fokus på mig själv."

Ååh, det är en av mina hemliga drömmar också =D Men man kanske skulle bli knäpp på riktigt då till slut, av att bara gå omkring ensam i skogen och grubbla.

Det går upp och ner här också (som du läst i min tråd). Minns en fras ur någon samling där en massa kända svenska kvinnor hade skrivit om alkohol. Unni Drougge hade skrivit: "Självkänslan ligger på botten av glaset... och måste drickas upp."

Det här är säkert för mer än tio år sedan, men det stämde in redan då. Först känner man sig bättre, sedan ännu mer kass. Varför är vi så många som kämpar med en inneboende känsla av att vi inte är riktigt sådär bra som vi borde vara? Ibland tänker jag att det är hela samhället som bidrar till den känslan: vad vi beundrar och värdesätter är inte det som får oss att må bra och känna oss värdefulla i oss själva. Inte så konstigt att man har hemliga drömmar om att flytta ut i skogen och slippa all press!

...är så skönt! Just det där att strunta i vad som skulle hända om någon ringer på dörren när jag har morgonrock på mig. So what? Att inte göra en massa saker bara för att... Jag är en sådan som måste göra alla måsten först innan jag får göra det jag vill göra. Vilket såklart ofta leder till att det antingen inte finns någon tid kvar eller så finns det ingen energi kvar (eller så har solen gått ned, ofta handlar det om att sätta sig med en bok i solstolen, ska bara först och sen är det för sent).

Att vara duktig handlar ofta om att vara på väg någon annanstans än att bara vara. Här. Och nu. Det är egentligen den enda stunden jag har att förfoga över: det som varit kan jag inte ändra på och det som kommer sen, det är ju då det...

Kram på er!

Samtidigt är det viktigt att inse att det inte är alkoholen i sig man saknar utan snarare den där illusionen av att allt blev bättre av ett glas. Oavsett vad det var så blev det bättre och starkare. Här tänker man sedan vidare på just "illusionen" för det är ju precis vad det är. Man blir inte gladare, mindre ensam, piggare eller vad det nu var, av alkohol, vi bara lurar oss till att tro det. Om man klarar av att tänka såhär så ska det gå att tänka vidare, försöka hitta något annat som kan göra mig glad eller vad det nu är. HALT är perfekt att använda! Kanske behöver gå och vila en stund istället?

Kram!

...med den där lagoma nivån är att den känns så himla bra att man antingen vill förstärka den eller behålla den. Oavsett vilket blir resultatet att man dricker mer och det blir till slut "för mycket".

Sen vill jag bara ge dig ett tips och det gäller dina vänner som tjatar om att du skall dricka fortare: var snäll och be dem dra dit pepparn växer! eller be dem göra dig sällskap vid "smuttningen" - de kanske också skulle må bra av att dra ned :-)

...hade skrivit ett långt inlägg till dig som jag nu tappade bort :-( Nå. får sammanfatta: glad att du mår bra, ledsen att du inte kunde ringa mig den där gången när "alla" festade och du kände dig ensam, gå till AA man kan få nummer där till människor som man kan ringa och peppas av när det behövs, var rädd om dig, se till att ha hemma och snaska på annat än godis (ost?), akta för att hamna i vikt-ångest eftersom det kan leda till alkoholsug, men viktigt unna sig! Trist med väninnan-

Stor kram!

Är riktigt skör nu, låg och grät igår kväll och kunde inte somna. Allt känns liksom upp och ner, och jag analyserar precis allt, vänder, vrider och värderar. Och jag är såklart värd minst, helt kass. Vet inte varför, har nog varit lite mycket det senaste. Vill bara gå hem från jobbet och lägga mig under täcket.

Hade en diskussion med en kollega idag om sockerberoende, och alla typer av beroenden egentligen och hon förstod inte alls vad jag menade med att man måste sluta med saker, nej det ska man unna sig. Försökte förklara att det där med att sluta dricka inte handlar om att sluta med något, snarare att börja med något annat (leva på riktigt typ). Man ska unna sig att vara destruktiv ibland tyckte hon. Man ska inte förbjuda sig en massa saker, man måste få vara lite dålig. Jag tyckte att det kan ju vara svårt för en alkoholist att unna sig ett glas vin ibland. "Så en sexmissbrukare kan aldrig mer ha sex menar du?" kontrade hon. Blev så trött, inte på henne, absolut inte, hon är en av de trevligaste på mitt jobb. Men trött på att folk håller så förbannat hårt i den där alkoholen, och trött på att jag som sagt är så jäkla skör. Det är ju bara att skita i vad hon tycker? Ibland tänker jag att jag vill flytta ut i skogen, eller på en ö. Orkar inte med alla människor, allt liv. Vill bara ha lugn och ro, fokus på mig själv. Håller jag på att bli tokig? Kände ju nyss att jag hade en massa energi och var jättesugen på att vara social?

Nej den här helgen ska spenderas i soffan med en hel hög med filmer och en påse RAFFINERAT SOCKER.

Ja det är verkligen känsliga processer. Det är nog olika för olika personer, men jag tror lite mer på NN:s hypotes. Jag tror att det lätt blir en ond cirkel, för lite leder till mindre lust, mindre närhet osv. Mer närhet leder till mer lust tycker jag. Det är precis som om något slags självförsvarsmekanism: nähä, får jag inget? nämen strunt i't, då vill jag inte ha nåt heller...

Men kanske är det manligt kvinnligt också? Tänker på det där med att hämta parters från andra länder, nog är det vanligare bland män? En gissning som jag har när det gäller detta är att det också handlar om krav. Lite grann som att en del verkar tända på sovande kvinnor (som inte tjatar eller ställer krav vare sig på hur livet skall levas eller hur hon skall tillfredsställas), kanske andra tycker det verkar praktiskt med en kvinna som man dels inte kan kommunicera helt med på grund av språkliga begränsningar, dels att hon är mer "utlämnad" ut en själv på grund av att hon lämnat sämre förhållanden i sitt hemland till exempel.

Närhet. Lite tråkigt tycker jag om det är detta som skrämmer. Jag tycker ju tvärtom att närhet är någonting positivt. Det är klart att om närheten innebär att man blir som syskon då är det ju något fel men då handlar det ju inte om att man är för nära utan om att man slutat känna den nödvändiga attraktionen för varandra. Eller, så är man nöjd med det, men då ska man vara gammal tycker jag. Nu får ni ursäkta men jag är för ung för att sluta kn_lla!!!

På tal om en helt annan sak: ska vi köpa vin till imorgon? säger karlsloken. Vi ska ha lite vänner hemma på middag. En av dem är muslim så hon dricker inte alls, en annan börjar jag faktiskt misstänka ha alkoholproblem (händer att han somnar i vår bastu när det är fest här hemma). Och så jag då. Jag tror att han är för feg för att ha en alkoholfri middag just för dessa vänner (som väl i och för sig har sett mig bete mig så de lär ju inte bli förvånade när de märker att jag inte dricker).

Äsch, jag blev bara så irriterad. Öh, ja jag dricker ju inte, så köp vin om du känner att vi måste ha det annars strunta i det. Men det ska inte finnas kvar något sedan la jag till.

Idag på tunnelbanan, alltså klockan tidigt imorse, satt det två fyllon och stank. Ett par, han med solglasögon. Jag tyckte så synd om dem, de såg nästan sjuka ut. Vet ni, numera tänker jag inte (jo, nu ljög jag ibland gör jag det, men inte så ofta) stackars mig som ALDRIG mer får dricka ett gott glas vin!!! Numera tänker jag att vad skönt, jag kommer aldrig mer vara sådär sjuk som man ibland kan bli dagen efter. När jag såg paret imorse så stärktes den tanken lite. Vad skönt att slippa!!!

Det är bara att erkänna det är inte kul att sluta dricka, men alternativet är sämre. Att humöret pendlar får man ta och sen kommer man nog in i ett normaltillstånd. Att ha tråkigt är ju inte farligt, många av oss har nog använt A till att ställa till lite drama i våra liv och nu är den ventilen stängd. Så det blir att lära om och hitta nya vägar//Kram Kalla

Tja, tacka din tillfälliga personlighetsklyvning, för att du inte tog till A ialla fall :-)
Om den gjort dig så ambivalent, blir du kvar i soffan (orkar/hinner inte till bolaget)till "anfallet" gått över..
Inte för att vara ironisk eller dj*lig, utan för att försöka se någon sorts poäng/mening även med det trista i tillvaron!
Ha en superbra helg!
kram trollet

Tack för din tanke.. Det kanske blir någon sorts protest..(trotsåldern vid 60+*fniss*) Själv är jag faktiskt inte alls sugen just nu. Konstigt egentligen, men jag känner att jag distanserar mig mer från gubben, när han har druckit.
Det blir nästan jobbigt med alla kramar och omtänksamhet, när jag märker att han tagit några pilsner.
Eftersom jag kommer att ha fullt upp, så kommer jag inte att ha tid att ens tänka på A.
Jag har nog varit mer en periodare, men tack vare gubben, så har perioderna blivit längre och mängden större..
Rätt skönt med ett krävande jobb i vissa lägen, då hinner man varken känna eller tänka!
Lev väl vinter och ta hand om dig!
kram trollet

Vad jobbigt att ha alkohol framför näsan på sig sådär när man själv inte vill dricka! Kan du, istället för att påpeka hans problem, argumentera utifrån dig själv? Att du tycker att det blir svårt med alkohol i hemmet just nu, och att du inte mår bra av att bli "frestad"?

Kanske skulle han inte gå lika mycket i försvarsställning då? Bara en tanke.

Jag slog verkligen bakut de gånger sambon påpekade att jag kanske drack lite väl mycket, det triggade mig faktiskt att dricka ännu mer "bara för att" ;)