Senaste kommentarerna i forumet

Ja, det kostar på att vara närvarande!
Som alkoholist, slipper man ju det, fast ändå inte... Ingenting försvinner, utan allt finns kvar.
Det enda vi har att välja på, är, ska vi ta itu med det, eller ska vi ta till flaskan och blunda?

Vi VET konsekvenserna och det är nog därför vi skäms, när vi är nyktra..
Innerst inne VET vi att vi inte kan skylla på någon annan..

Minns en gammal serie, där en av huvudpersonernas favoritreplik var : The devil made me do it!

Och så är det för oss också.. Vi ger bort vårt liv, vår beslutsrätt, vårt oberoende, till någon difus "devil" utanför oss och förväntar oss att vår omgivning ska köpa det, precis som när barn gjort något fuffens och skyller på en "låtsaskompis"..

Tiden, kära sommar, blir precis vad du gör den till!
Blir den spännande, full av nya kluriga utmaningar att övervinna?
eller blir den svår, tung, grå och trist...?(bara för att du inte tillåter dig att ta till flaskan..)

Om det är det senare, så går du fortfarande på vita knogar!
Och då kan jag bara önska, att du får en inre frid som säger: (precis som mulletants gubbe)Jag har ju allting kvar! Allt det viktiga i mitt liv utom alkoholen och DEN saknar jag inte...

För visst är det så, att det du ser, en gång var anledningen till att du förökte gömma det i alkoholdimmorna..!

Välj förståndigt sommar! Du är en av alla mina syskon här på forumet jag inte vill förlora!
kram / trollis

Dagens troll-o-sofiska fundering..
Nej, jag käms inte över att kalla mig alkoholist (för det är ju precis det jag är) Numera en nykter sådan!
Det jag reagerar på, är att vårt samhälle, verkar ha SÅÅÅ svårt, för mänskliga svagheter, oavsett om det gäller alkohol eller annat..
Det är som om det krävdes, att vi alla skulle vara perfekta?
Vilket vi naturligtvis inte är...
Vi "blundar" för allt som anses "defekt", oavsett om det sitter i kroppen, psyket eller själen..
Tänker på den "kroppshets/ungdomskult" som råder.. där tom BARN, har klart för sig vad bantning är, att man inte får vara "tjock" etc..
Yttre "skavanker" ska helst "fixas till" med hjälp av plastikoperationer.. Sedan ska man inte "prata" om det..
Undras just hur många plasttuttar, "ankläppar med fillers" och tillstramade nunor och andra kroppsdelar det vandrar där ute i RL?

Måste skicka in en histora här ;-D
Plastikkirurgen till den äldre damen:
Tyvärr, får detta bli er sista ansiktslyftning... Den lilla gropen ni har i hakan, är naveln och nästa gång riskerar ni att få pipskägg....

Nåväl, "tålamodet" för egna och andras "skavanker" verkar ha nått en bottennivå..
Allrahelst, när det gäller "beroende" och psykiska sjukdomar.. Det verkar vara det skämmigaste som finns (såvitt man inte är världsberömd "rockstar"..)

Väldigt många anhöriga, önskar säkert att man brutit benet, drabbats av gallsten eller något annat kroppsligt, istället för just sjukdomar som alkoholism, bipolaritet ngn, "bokstavskombination" etc.
T.o.m. diabetes och glutenintolerans kommer högre upp på listan..
Väldigt många anhöriga, tror jag blir MEDBEROENDE på grund av skammen! De vill inte att andra ska "veta" att deras fru eller man SUPER! Inte ens om de slutat och blivit nyktra alkoholister..
Då kan det bli som så, att de tycker: Men du är ju "frisk" nu.. Kan vi inte lägga det bakom oss och gå vidare? Underförstått, ingen verkar ju ha märkt nåt, så vi är kanske inte "avslöjade"...?
Sedan blir det ju en sorts maktbalans i ett sånt här förhållande också.. En massa "tummar i ögat" och tryckande på känsloknapparna..
Helt plötsligt, kanske den medberoende måste ta ett ansvar för sig själv, istället för alkoholisten? Helt plötsligt, kan man inte längre skylla på det man brukade...
Ja, helt plötsligt, kan man inte längre spela martyrspelet... Och inte längre "styra" alkoholisten, med samma saker man man kunde göra förr genom att trycka till på "dåliga-samvetes-knappen".
Helt plötsligt, är den medberoende "ingenting", eftersom man tidigare varit så inriktad på att vara just "alkoholist-partnern som tar hand allt och ställer tillrätta..
Det är lika tufft, för den medberoende att bli en "egen" person (skaffa sig en ny identitet) som det är för alkisen att bli nykter..
Att bli medveten om och släppa sina gamla roller och mönster tar tid...
Lite virrigt blev det idag ;-D
Lev väl!, ta hand om er själv och varandra!

Innan jag slutade dricka så trodde jag att allt ordnade sig bara jag slutade dricka.
Som att alla problem liksom bara skulle försvinna.
Nu när jag inte druckit på länge inser jag att allt finns kvar.
Vardagstristessen, motgångar på jobbet och alla andra problem som hör livet till.
Förstår hur skönt det var att släppa allt detta på helgen och försvinna in i vin-bubblan.

Drömmer så mycket på nätterna just nu att jag är helt slut när jag vaknar.
Många A-drömmar, tex att jag har druckit mig till minneslucka (vilket jag oftast gjorde mot slutet) och alla pratar om något som jag inte minns.

Den här nya förtjusningen över att vara nykter har liksom lagt sig och jag anar att det är nu den svåra tiden kommer.

Precis som du har valt att göra är även min! Väg zatt gå.
Men jag är nu inne på dag två efter min fadäs i söndags.
Keep the good work up baby!
Lyckokramar
/A

De flesta, verkar ha större förståelse, för fd rökare... De verkar begripa, att trots att man tagit beslutet att inte röka, så kan man bli "sugen", men motstå själva suget (för det går säkert över..)

Och visst, det finns många fördomar om alkoholister.. Jag själv har fått titta på en hel hoper ;-D

Och visst är vi OLIKA! Det finns inget av "one-size-fits-all" vad gäller hur man behandlar sjukdomen alkoholism.
Tyvärr, har vanligt folk svårt att fatta.. Brukar jämföra med en svårartad diabetes eller allergi! Du kan medicinera och hålla symptomen i shack, men du kommer inte åt själva "grundsjukdomen".
Dvs insulinsprutor håller din blodsockernivå, på en jämn nivå, men den "botar" inte din diabetes!

Föresten, så är forumet MIN privata sfär, ungefär, som ett snigelpost-brev från "bästa vänninnan". Det skulle ingen annan få läsa heller.. Inte heller lyssna på mina "privata" telefonsamtal.
Det handlar om INTEGRITET!
Jag snokar inte bland hans grejer och jag kräver samma respekt för min egen person!

kram till er båda, Maria & Santorini! / trollis

Förstår vad du menar..
Problemet med byhåla, är att det inte finns någon bank som hanterar kontanter.. Och "hålet i väggen" ofta har slut på varan..
Visserligen brukar vi se till att ha lite cash hemma,(här i byhåla är det byteshandel som gäller..) men man kan ju inte ha hur mycket som helst, med tanke på ev. rånrisk.

Appropå reklam, så sitter det en skylt på brevlådan: "Ingen reklam tack" och skulle det mot förmodan slinka ner något "direktadresserat", så är soptunnan bara 5 meter bort, (innan man kliver in genom dörren igen..)

Det hemskaste som kan stå i tidningen om trollis, är förmodligen att hon varit på ICA, hos tandläkaren och handlat reservdelar hos mekonomen..(möjligen, ve å fasa, köpt hydralolja till klyven samt en å annan motorsågskedja..)

I och med att det är en liten ort, så blir det heller sällan några problem, när vi glömt plånboken, när datorer, uppkopplingar till banken och strömmen fallerar. Vi "ökända" handlar ändå och "skriver upp". Det är så enkelt som att den som inte betalat i efterskott, får icke handla på krita igen...

Ha det gott i Tyskland, undvik oktoberfester :-) och ta hand om dig Dompa!
/ trollis

Godmorgon Trollis! godmorgon alla andra! Nu kommer jag inte skriva om alkohol. Det finns annat i livet. Som Lammgryta ;-).

Jo när det gäller att handla cash, så köper jag ytterst sällan ngt på mitt kort. Jag tycker om känslan av att veta att jag faktiskt kan betala för det jag vill ha. Inga krediter som kommer surt efter. Ännu mer uppskattar jag att ingen vet vad jag handlar. Gäller inte bara A, utan all direktinriktad reklam man drabbas av när man drar ett kort. Och det som jag skrev om känd, ökänd...tänk om man en dag hamnar i tidningen.
Då kan nästa dags rubrik bli;" Dompa gillar att äta grönsaker och lägger ut en massa pengar på bensin"... Nu var det ett oskyldigt exempel, men ni fattar.

Ha en bra dag därute och drick med förstånd. /R

Vi pratade lite idag och då framkom det att självklart kan jag inte dricka mer, det är han helt på det klara med. Men hans förvåning var äkta när han förstod att jag ffa ibland tänker på A och längtar efter A.
Jag har ju inte druckit på så länge, hur kunde jag ffa tänka på det?
-Vaddå, skulle du kunna dricka nu? Frågade han.

Hur förklarar man för ngn som uppenbarligen inte förstår hur det är?
Försökte förklara skillnaden mellan en längtan att dricka och att faktiskt bestämma sig för att dricka.
Men märkte att det här är lite skämmigt, han verkade inte riktigt vilja höra på att jag alltid kommer att få ge akt på mig, suget kan komma närsomhelst.
Det är nog lite skämmigt att inse att man har en alkis till fru, dock en nykter sådan.
Vore det omvänt kanske jag också reagerat så, jag vet inte. Vi får prata mer om detta insåg jag.

Jag har också provat Mariestads alkoholfria och den är riktigt bra faktiskt! Känns helt ok att sitta och zippa på den och framför allt får iallafall inte jag något sug efter "riktig" öl, vilket jag var lite orolig för att jag skulle få. Men det är helt grönt, inget sug!

Kör på med nollölen och skit i alkoholen. Den lägger bara fälleben för det riktiga livet.

PS. Måste berömma dig för din mycket envisa peppning av alla här inne på Forumet! Bugar djupt! Men, snälla du, tänk på dig själv också, du måste finnas till för dig själv med. Glöm inte det, det är en jävla resa vi är ute på och den måste du ha kraft åka med på!

Bamsekram!/NM

Kan det helt enkelt bara vara så att mannen tror att problemet är borta? Visserligen vet han nog att du (vi) inte kan dricka mer men det kanske är svårt att tro att det fortfarande är ett problem. Män är inte så komplicerade som vi tror:) (ursäkta). Men så tror jag att min man tänker lite redan. Han vet inte heller att jag är inne på den här sidan. Som om det vore nåt att skämmas för:-). Men har man varit van att gömma vin så fortsätter man väl med att gömma internetsidor, haha!

Och läser och skriver. Zippar på ölen, en staropranen men har även en mariestads.
Vid middagen pratade jag med den underbara frun om det som hände igår. nedrans också tyckte jag.
Sedan, jag tror jag skall till bolaget för lite öl. Är sååå sugen.
Okej då sade hon, men bara tre mellanöl. Jodå det lovar jag, och sedan kan du handla glass och mjölk oxå sade hon.
Tankarna gick i skallen på mig på väg till centrum. Jag handlade mjölk och lite glass. Sedan rask promenad till bolaget.
Väl därinne tänkte jag. Faaaan det var det här jag inte ville skulle ske. VAD GÖRA???????
Köpte åtta stycken öl och åkte hem.
Hemma vid soffan zippar jag på ölen och den underbara frågar. Köpte du inga mellanöl, ?
-Nä, svarade jag. Men hur många köpte du då frågade hon?
Åtta svarade jag.
-ÅTTA, du skulle ju bara handla tre mellanöl. Sedan smakar hon en klunk och skakar på huvudet.
Men vänd och läs på flaskan sade jag.
Då ser hon, ALKOHOLFRITT.
Vad bra, ja svarade jag. Och goda är dom oxå.
Så för första, men inte sista har jag köpt alkoholfri öl. Något som jag inte skulle drömma om för tre veckor sedan.

Så det är med gott mod och lite stärkt över mitt beslut, nästan lite vuxenpoäng över det hela........
Håll i hatten för nu går tåget igen!
//A

Mkt tänkvärt trollis, och inte alls omöjligt att det kan vara så. Ska ha det i åtanke när vi pratar om detta. Tack!

Stor kram! Hoppas att allt är gôtt i mulleholken..
Maten börjar dofta, så jag dreglar snart ner tangentbordet.. :-D
Ha det gott!/ trollis

jag klistrade in länken till Wirbrings artikel på tråden med tips om böcker, filmer mm
Forumet är en bra plats att hålla till på:) Fortsätt med det! Kram / mt

http://www.dn.se/blogg/fragainsidan/skribent/peter-wirbing/

Hej VV! Jag har testat att bo i stan, och nå´n riktig asfaltsblomma blir jag nog aldrig...
Jag är en så´n som blir skitstressad, om jag måste åka in och tillbringa så mycket som en eftermiddag i en lite större stad!
Köpcentra är något jag är s u p e r a l l e r g i s k mot! ( får nästan psykbryt, när gubben släpar in mig på IKEA.. "claes-i sjön" funkar lite bättre..)
Ja, det där med att lura sig själv, är vi otroligt duktiga på.. *skratt*
Och jag tror att det är OSS själv, som är det enda vi lurar i det långa loppet..

Gud vare med dig, för själv har jag inte tid ;-D/ trollis

Vadå Forumberoende? jag?...;-D
Nu puttrar "lamm i kål" på spisen och jag tar mig en välförtjänt paus på forum..
Snikar in ibland på kvällarna när gubben gör annat..Och det har jag inte det minsta dåligt samvete för!
Det känns så skönt, när man ser de gamla vanliga forum-syskonen, hemtrevligt på något sätt!
Så släng dig i väggen fb! detta måste vara mycket bättre ;-)

Ha en trevlig kväll allihop! / trollis

Jag var ju lantbrukare tidigare och hösten är faktiskt en av de årstider jag tycker bäst om. Vi hade både kor, grisar och får så det blev en hel del att pyssla med, och jag hjälpte även andra med både slakt och styckning så det blev nästan ett heltidsjobb på hösten. Sedan blev det ju även del jakt, och det finns nog ingenting så avkopplande som att lyssna till en bra jakthund under en fin jaktdag.

Nu är det mest till att botanisera i diskarna i affären eftersom jag bor i stan numera, och jag håller med dig att lammköttet nog är det allra bästa man kan ha på bordet.

När det gäller kontoutdrag så blev jag så förtretad tidigare så jag gjorde som Dompa föreslog. Jag tog alltid ut kontanter till systembolags inköpen, men den man lurar är ju bara sig själv ;-)

VV

Får snart byta nick till"SUN UP".
Vad avis jag blir på hur duktig och kreativ du varit.
Det sporrar mig ÄNNU mer att lämna A.
Jag fick ju ett tragiskt återfall igår, men vafan .
En repad skiva hackar ju lite.
I min skiva finns det en del repor.

Men keep up the very good work.
Grattis till insikten, visst är det en skön känsla?
/A

Ja du, du har just fallit för omständigheten som gör oss till alkoholister.. Vi kan inte lämna något kvar..
Har själv erfarenheter från det du nämnde.. Jag VET, att jag inte drack ur sista flskan vin igår.. MEN lik förb*t är den TOM på morgonen (nejdå, gubben minns inte att han drack ur den.. hmm..)
Eller, i början, när vi faktiskt köpte en Bib, för att ha hela helgen.. På lördag förmiddag, fanns det max 3 glas kvar...
Varpå gubben fick åka till systemet för att inhandla en ny.. Det var då jag drog i nödbromsen första gången.. EN BiB, är ju trots allt 4 flaskor! Och jag tyckte att 8 flaskor på 2 pers var FÖR mycket på en helg..
I början, protesterade han, och tyckte att då kunde vi ju ha "resten av veckan" så att vi kunde ta ett glas till maten..
Eftersom t.om. han insåg, att det aldrig räckte till mer än möjligtvis måndag kväll, gav han med sig och det inhandlades flaskor istället (+ st.öl)
I början, delade vi på en flaska (och han fyllde på med ett par 7,2:or).. Till helgerna, blev det en flaska var PLUS öl..
Visst ringde varningsklockorna i bakhuvudet, men det var inte förän verkligheten gav mig en rejäl smäll i bakhuvet, i form av en gubbe som "trillade igenom" på ett förskräckligt sätt, när vi skulle ha fest hemma, som jag fick upp ögonen på allvar..
Fortfarande, är det så, även om drickandet minskat rejält, att han inte kan skruva på korken, om han öppnat en flaska.. (förr kunde han gå och dricka skvättar ur andras glas. pinsamt är bara förnamnet! Ursäktade givetvis, med att han "tog fel", för han hade så roligt..)
Det är något, jag själv la märke till, när vi var själva. Då kunde han sträcka sig efter mitt glas, om det var nästan fullt, när hans eget var nästan tomt.. Ursäkt givetvis, och snabb påfyllning.. av båda glasen..
Sedan fick jag titta på mitt eget drickande oxå.. Nej, på slutet, så slutade inte jag heller förän flaskan var tom! I början resonerade jag som så, att den skulle ju ändå vara tom imorgon, så då var det lika bra att JAG drack ur den.. Snacka om massiv felprogramering av hjärnan! ;-D
Välkommen ombord igen. Sätt på SÄKERHETSBÄLTET för nu åker vi igen!
/trollis

Visst blir man trött, när all spänning går ur kroppen! Du har förmodligen lagt en h-vetes massa energi på att smussla och dölja..
Nu finns inget kvar att dölja, på samma sätt..
Ibland gråter man faktiskt av lättnad också, när man inser, att man inte blev "ratad" för sina misstag.. När man inser, att den där famnen faktiskt finns kvar (och kanske alltid funnits där, fast man skämts för mycket för att krypa upp i den?)

Min käre gubbe, som har en bit kvar ;-).. är lite förvånad över att jag trots allt finns kvar och försöker stötta.. Lite frustrerad kanske, för att jag inte har tagit beslutet ÅT honom, genom att slälla ultimatum..

Jag resonerar som så, att HAN måste ta sitt eget beslut! Jag kan bara besluta åt mig. Det jag kan göra, är att se till att hans drickande inte skadar mig (vare sig fysiskt eller psykiskt) I så fall, är väskan packad och klar.. Och DET vet han också..

Du gör rätt i att inte utsätta dig, för frestelser, som du känner dig tveksam till..
Och jag tror att du kommer att erfara en massa känslor, som kommer och går.. Mycket sådant man tidigare "stängde av" med alkoholens hjälp..

Nu har vi vårt fria val, ska vi titta på dem eller ska vi fortsätta stänga av?

Ha en skön, nykter höstdag du också!
kram /trollis

Visst trillar vi, och just nu, är de mest rädd för perioden när alkoholen går ur kroppen?
Varför förlänga pinan?
Och det kanske inte alls blir så illa? Du har ju varit nykter i 2 månader..!
Nej, på´t igen! I värsta fall, tycker jag faktiskt att du ska ta kontakt med vårdcentralen eller akutpsyk!

Du har ingenting att förlora längre, bara ALLT att vinna! Det är ju inte alls ovanligt att vi "trillar igenom", fast vi beslutat oss för att inte dricka..

Om du nu är fast besluten att försöka igen, så ÄR jag MED DIG!
Det är vi allihop! Av med skämshatten, ta en stor kopp kaffe och ring alkohollinjen!

stödkram / trollis

Åh vad din storry och vardag är lik min. Smussla, dricka, kämpa, kämpa och just när det går bra så trillar vi dit igen. Beundrar dig för att du ändå idag orkar skriva så starkt och positivt på tråden. Bra att du inte blir deppig och känner usel för det tjänar inte till.

Nya tag och kämpa på.

Vet du att idag var det första måndagen på 15 månader som jag inte behövde åka vägen om glasinsamlingen... Jag hade inga tomglas att slänga !!!
Inte behöver jag fundera på vilket bolag på vilken ort som jag skall besöka idag för att inköpa och fylla på det som jag druckit upp under helgen. Vilken lycka.

Ta nya tag../ Kram på dig

Är helt förtvivlad har druckigt sen fredag. Vi skulle
ha en liten middag för svåger o svägerska. Och innan
dom kom tänkte no alkohol. Men alkofaan vann och sa till
mig nu har du varit duktig och nykter 2 månader och jag
min dumme faan gick på det. Mår skit just nu är så rädd
för värsta ångestpåslaget som kommer i natt. Besviken på
mig själv. Just nu har jag druckigt en flaska vin och
klockan är bara halv tolv. Jag behöver ert stöd, har ju
mått så dåligt av A varit inlagd 2 ggr på psyk. Snälla
finns det någon som kan stötta mig.
Tack alla för ni finns
CARP DIEM

Tänk, jag gick in och skulle skriva att jag trillade igenom igår.
Döm min förvåning då jag läste era kommentarer HöstTrollan, DOMPA; samt Berra.
Snabb koll vad jag skrev igår......... inte bra.

Men så är det, nya tag!

Jag vet att det inte är någon tävling men...................
Jag vet också att min karaktär inte är den bästa.
Men vafaaan, snäppa upp sig och på igen bara.

Jag har tagit tag i min träning på allvar nu.Går på gym och lyfter skrot, och då GÅR det inte att mixa.........
Nä Dompan, jag fixar detta själv hoppas jag.
Inga elexirer eller tabletter, vi kör som god cask whisky.
STRAIGHT!

Tyvärr vet jag vad det var som blev fel. Jag hade ju svärisarna här i helgen, och det blev en tre fyra maxade glas vin kvar i BiB:en.
Så istället för att hälla ut den så var jag ju tvungen att ta ett glas vin till bingolotto som hela familjen spelade igår.

Men men, dessa gropar kommer nog finnas i den utstakade vägen.
Känns riktigt skönt att man har er, goda kamrater som stöttar och pushar när man trampar snett.
Jag är inte orolig, detta fixar vi i en handvändning............eeeeeehhhhhh KANSKE!

Men som jag brukar peppa folk och fä, på´t igen bara. Tiden är din bästa vän. Så även om du trampat snett börjar han om på ett med dig som följeslagare.

Tack alla!!!!!
//A