skrev Nynykter i Filosofiska rummet

Jag utövar källkritik, men det intressanta med information om eller åsikter om alkohol på nätet är att ämnet är så "hett". Det är väldigt svårt att hitta objektiv och saklig information. Därav min fråga till forumet. Jag får intrycket att alkohol är något som de flesta har starka åsikter om och att både nyttjande och avhållsamhet måste försvaras. De som förespråkar alkohol gräver ner sig i en skyttegrav och väljer vilka forskningsrön de vill tro på och i den andra skyttegraven ligger nykteristerna med en annan uppsättning "sanningar". Men jag har inga konspirationsteorier utan tror att rönen om de nyttiga ämnena i rödvin får så stort genomslag i Sverige för att vi befinner oss i brännvinsbältet och vetenskapliga skäl för att ta sig ett glas därför välkomnas (jämte alla andra tänkbara skäl :-)). Jag har hört att lök innehåller samma nyttiga ämne som rödvin. Men blr det någon kioskvältare tro..?
Nynykter


skrev Adde i Filosofiska rummet

bra MissH !! Att kolla in avsändaren och syftet är viktigt för att kunna bilda sig en egen åsikt. Tyvärr en kunskap som börjar glömmas bort.


skrev Gäst i Filosofiska rummet

Jag tränade mycket när jag var yngre och fick då höra att man inte skulle dricka eftersom alkohol bryter ner musklerna. Vet inte om det stämmer dock. Det finns många undersökningar som säger att a INTE är nyttigt alls för hälsan, inte ens i små mängder. Det där ändras ju hela tiden. Jag tycker man ska vara skeptisk till alla forskningsrön som basuneras ut i media (oftast kvällstidningar), det finns många intressenter bakom dessa. Man kan ju tänka sig vilka som finansierar just alkoholundersökningar?


skrev Gäst i Glad men rädd

Fredag, hela stan är ute på festival. Själv ska jag vara hemma och mysa i soffan med film och godispåse. Ah vad trist tycker kollegorna. Funderar, ska man ringa nån kanske? Gå ut en sväng? Näe. Jag vill inte. Jag vill bara vara här, med mig själv. Funderar på om jag isolerar mig men nej, jag vill bara vara själv. Går jag ut ikväll gör jag det för att jag tror att andra tänker att jag är tråkig och det var ju så jag inte fick göra! Går hellre upp tidigt imorgon och åker till stranden med väninnan med dotter, Än trängs med fulla skrikande människor. Det är nog roligast om man är en full skrikande människa själv.

Lunchade med några kollegor idag, en av dom tyckte det var trist att hon inte kan dricka vin nu när hon äter medicin och alkoholfritt är inget alternativ. Kunde inte förmå mig att säga att jag inte dricker, vet inte varför. Det föll sig kanske inte naturligt men jag tänkte på det sen. Ville inte ha frågor, behöva förklara varför. Egentligen tycker jag inte att det är speciellt stort men...har väl en bit kvar antar jag.


skrev Pontus i RÅD FÖR DIG SOM VILL DRICKA MINDRE

Tack för stöttande råd stigsdotter, gick inte till vårdcentralen med tog tag i att ringa till alkohollinje.
Att bara få prata ut o få kunskap och råd känns väldigt bra och kommer försätta med den kontakt.
Att prata öppna sig för dom som förstår och kan! Är ett väldigt bra viktigt råd!
Förra helg hallkade jag till, som så många ggr..
I dag är det fredag och ser framemot helgen, jag vet att mina innre demoner kommer att knacka på mindörr
men känner mig beredd o stark, små steg. Kram på er


skrev Gäst i Glad men rädd

Tack Fenix, och lycka till! Ska läsa i din tråd, ska bli spännande att följa med på din resa.

Pratade med en kvinnlig kollega idag, hennes kropp har sagt ifrån ordentligt efter en lång period av stress och vi satt på hennes rum och delade erfarenheter. Skönt att höra att vi är flera, trist att det blivit som det blivit för henne och att det är just så att det är vanligt. Varför måste vi vara så förbannat duktiga hela tiden? Varför har vi så höga krav på oss själva? Blir så trött, och så ledsen, varför bestämmer vi inte mer över våra liv istället för att göra det vi tror vi måste göra? När jag ställer mig frågan "hur vill jag göra" och tänker att jag kan ju göra vad som helst egentligen blir jag svindlad och såklart stressad, som vanligt. Kanske orkar man inte ha en plan för sig själv hela tiden? Eller är jag så van vid att bara köra på att jag glömmer att jag har en egen fri vilja, så när jag helt plötsligt ska bestämma själv så vet jag inte hur man gör? Jag känner att jag ofta faller in i gamla spår, gärna i det där att liksom leva efter andras premisser. För att det är enkelt eller för att jag är van? Det är bättre nu än innan trots allt, men inte helt bra.

Jag har ansträngt mig att ta det lugnt på jobbet efter semestern, tillåter mig själv att flexa ut tidigare, sova lite längre på morgonen. Känns bra och jag hoppas att jag kan hålla det. Igår var jag på riktigt risigt humör, trött och ledsen och ville bara skita i träningen och gå hem direkt. Men så ändrade jag mig i sista stund och gick dit iallafall. Och vilken skillnad det blev i mitt sinne, alldeles glad och lugn efteråt. Träning får bli mitt nya vin tror jag! Fattar inte varför det ska vara så förbannat svårt att släpa sig dit men jag ska verkligen försöka, UTAN att det blir nån slags duktighetsgrej av det. Träna för att må bra, inte för att bli snygg. Det får komma på köpet :-)

Tänker inte så mycket på alkohol just nu, kommer tankar ibland om att jag nog kommer att dricka framöver. Skräms av att dom känns så självklara, tvingar mig att tänka färdigt, resonera med mig själv. Jag minns bakfyllor och ryser, aldrig mer, jag kommer inte klara en baksmälla till. Sprang förbi en bok i bokhandlen, handlade om nån tjej "mitt i karriären" som hade alkoholproblem och blev kvitt dessa. Ska nog köpa den, känns som något jag kan relatera till. Tror det är bra att få "förebilder" som man kan känna igen, få bort den där bilden av en alkoholist man har i huvudet, även om Forumet är en jättebra plats att upptäcka att alkoholister kan skilja sig ENORMT åt, medan problemet är detsamma. Känns som ett sätt att rusta mig mot de där infallen man får, när man försöker inbilla sig att det nog inte var så farligt, att man överdriver. Lite sådär "kan hon vara koko så kan väl jag" ;-)


skrev Nynykter i Filosofiska rummet

Hej på er. Jag googlar förgäves för att hitta svar på några frågor om alkohol och hälsa. Det verkar stört omöjligt att hitta objektiva svar, så nu gör jag et t försök härm forumet.
1. Min kropp har förändrats sedan jag slutade dricka för snart ett halvår sedan. Jag har inte gått ner i vikt, men kroppen har blivit fastare, mer muskulös. OBS att jag inte har börjat äta nyttigare eller motionera mer. Någon som vet vad det kan bero på?
2. Det skrivs väldigt mycket om att måttliga mängde alkohol är så bra för hälsan och bidrar till ett längre liv. Men om man nu vill leva länge UTAN alkohol, vad kan man dricka eller äta istället? Alkoholfritt vin? Lök?
Tacksam för svar
Nynykter


skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...

livet går i moll ochi dur
känslor sköljer över en
iuroch skur
det flter på
dag efter dag
att vara annorlunda
du liksom jag
inte alltid så lätt
att alltid vara på sin vakt
leva nätt
att vara påpassad och helt igenom ärlig
en önskan om att kunna släppa allt ibland
känna sig härlig
men vi måste finna känslan nån annanstans
låtsas som om alkohol inte fanns
svårt så in i bängen
men av ruset får vi bara dängen
en trasigare själ
ångest som INTE gör oss väl
vem sa att livet kunde va så här svårt
men jag,liksom du.kämpar
för det som måste bli vårt
sätt att leva
utan kemiska tillsatser
finna lycka på inre själsliga platser

stå på dig
carpe diem
Måne


skrev Maria42 i Vägen tillbaka till mig själv

Läste om din resa, så kul och skönt för dig. Jag har nyss kommit hem från London med familjen och det var en härlig stad. Min nykterhet är rätt stabil men har nu varit på 2 utlandsresor denna sommar och nåt händer då. Fick ett väldigt sug på första resan och klarade mig tack vare maken. Trodde jag var förberedd på det inför denna resa men icke, suget slog ner som en bomb när jag kom till London. Jag valde denna gång att inte berätta för ngn om min kamp. Men kamp var det alla dagar vi var där, nu håller det på att släppa nu när jag är hemma igen.
Eftersom du ska åka så vill jag bara göra dig uppmärksam på att suget kan triggas rejält.
Kram på dig!


skrev Paron i Dompa!!!

Kämpa på och kör försiktigt!
Jag håller på dig Dompa.

Hörs//Paron/


skrev Paron i Helg Alkis

Kanske grabbarna tycker att träningen gått mig åt huvet, och att jag blivit så märkvärdig att jag slutat med drickat för träningen skull.

Men jag tycker att det är lite konstigt att dom inte hör av sig. När detta gäng och jag har fästat har jag inte spårat ur ofta det finns andra som sköter den biten.

Mitt Alkohol problem har varit på hemmafronten varje helg och även i veckorna när tillfälle givits. Jag har fortsatt dricka när gästerna gått hem och frugan gått och lagt sig. Jag har tagit återställare när det har funkat. Allt detta har sällan hänt när mina kompisar varit med.
Utan det är min familj som fått ta den smällen.

Synd är det att dom inte hör av sig! Men skit i det.
Jag mår bra och känner att jag är på G. Det är huvudsaken.

Hörs //Paron//


skrev Sommar12 i Steget

Som har er här på forumet, och så skönt att hjälpa någon! Jag började jobba i måndags så det har varit väldigt intensiva dagar. Vill och behöver gå ner ca 8 kilo och har varit ute och gått två rediga promenader, det tog emot men va så himla skönt! Har tänkt att nu börjar ju hösten så nu blir det hur lätt som helst att inte dricka... Men idag kom den här gamla "är det inte fredag snart känslan". Stressigt på jobbet, ungar överallt (gissa mitt yrke?) och familj överallt när jag kommer hem. Det är då jag biter ihop, gör allt extra bra hela veckan för att sedan fira att jag är så j-la duktig med en flaska vin före maten och en till maten ! Hur ska jag göra nu??? I dag ville jag skrika "lämna mig ifred "till min fina familj men satte mig istället i ett hörn med telefonen, och där fanns ni, tack o lov. Inser att jag nog behöver fila på en fredagsplan. Appropå mina grytlappar så blir de liksom ful/snygga och det gillar jag för det är lite så jag känner mig just nu...


skrev Stigsdotter i Steget

Att tänka tanken "aldrig mer" känns mest jobbigt. Idag dricker jag inte, sen får jag se hur det blir imorgon. Ibland, när det är riktigt illa, kanske man får ta en timme i taget.

Jag har också insett att folk inte bryr sig så himla mycket som jag tror. Till jobbarkompisar säger jag helt enkelt att "jag mår bra av att inte dricka". Ibland säger jag att jag tycker det blir lite för mycket dricka mellanåt. Ingen ifrågasätter detta!

Sätt duktiga flickan att vila i soffan ett tag och ta fram hon som är "good enough".

Kram på dig!


skrev Stigsdotter i Steget

Förlåt, kan inte låta bli att fnissa lite: "fula små grytlappar". Måste de bli fula, kan du inte göra fina små lappar ;-) Men visst låter det skönt, att sitta och handarbeta för sig själv, fundera. Det behöver du nu.

En kommentar till det där med att känna sig tråkig: Du har kanske som jag varit en sån där som tycker att de som inte dricker är lite tråkiga. Lite torrbollar på något sätt. Inte lika roliga som jag som är uppe hela natten och festar mig asplakat med minnesluckor. Jättekul. Det är inte alla andra som tycker vi är tråkiga (OK då en del kanske) utan jag tror det sitter hos oss själva.

Allt det där du gjorde när du var så kul, reste, träffade människor, osv osv, det är ju jättekul. Det kan du ju fortfarande göra! Man kan prata om dig och säga hon är så social, träffar nytt folk och får vänner överallt. Men, inte fasen säger man om någon: hon är så himla kul hon är alltid mest packad av oss alla!

Som sagt, man får gnälla lite. Du är inne i en process där du ska försöka hitta dig själv. DU är inte hon som dricker, det som är du är allt det där andra!! Det är sjukdomen som gör att vi tänker såhär. Det är ungefär som när jag skulle sluta röka och jag tänkte "men vad ska jag då göra??!!". Eh, ja, allt annat som jag brukar göra fast utan ciggen till kanske? Svårare än så ska det inte vara.

Du är ingen vekling som inte står emot, du är sjuk. Finns en bok som heter "kidnappad hjärna" - har ej läst den själv än men titeln är ganska talande eller hur!

Kämpa på!


skrev Stigsdotter i Måste bli ett slut på detta!

Det låter som om du har haft en härlig sommar. Toppen att det går så bra för dig. Jo, det är nog så att om man en gång har dragit på sig den här sjukdomen så får man aldrig glömma bort att ett endaste glas kan göra att den bryter ut igen.

Grattis, hoppas du får en skön höst.


skrev Stigsdotter i Personliga Persson satt en morgon vid frukostbordet...

....inte grämas över det som inte varit utan istället se fram emot det nya livet vi kan skapa oss. Ut i skogen och tälta med dig! Det är ju inte försent!


skrev Stigsdotter i Personliga Persson satt en morgon vid frukostbordet...

...jag vet ju verkligen vem i den där berättelsen jag vill vara! Sådant slöseri med tid och mänsklighet att supa till och bli bakis istället för att gå upp och fiska och sedan ha en hel härlig dag framför sig! Heja Persson!


skrev Stigsdotter i RÅD FÖR DIG SOM VILL DRICKA MINDRE

Gå till vårdcentralen där du bor, be att få tala med en läkare. Kan ju börja med, när du bokar tiden, och bara säga att du inte mår bra och så tar du upp frågan om alkohol när du träffar läkaren. Räcker ju med att säga att du tror att du dricker för mycket och behöver hjälp med det. Inga konstigheter alls. Man har tystnadsplikt inom vården. Skitsamma om du träffar någon du känner i väntrummet, du är du och det finns bara en som är du, du måste vara rädd om dig!!

Hokus pokus, nu kanske någon skäller på mig, men har du kollat om det finns något AA-möte i närheten som du kan gå på? kolla på AA.se där kan du söka på ort. Tänk om du träffar någon du känner där? So what, då har de också problem med spriten. Anonymitet är en grundregel inom AA.


skrev PersonligaPersson i Personliga Persson satt en morgon vid frukostbordet...

Åtta dagar sedan jag skrev i min tråd. Tidigare var låg egen aktivitet på forumet ett tecken på att jag var på väg att glömma bort hur viktig min nykterhet är. Jag var på väg att tycka att jag kunde dricka lite måttligt, vara som folk. Vilket till slut mynnade ut i mitt Holknektska återfall i midsommarveckan. Idag är det inte så. Snarare tvärt om. Nykterheten är bergsäker.

Jag var på bröllop i helgen. Det började kl 17 på lördagen och redan då var folk lite småtankade (vilket jag också hade varit för ett år sedan). På festen flödade alkoholen. Det fanns en massa gott alkoholfritt (tack!) men det var bortglömt i källaren och togs fram efter att jag frågat om det fanns mer Loka mitt under middagen. Fyllan tilltog, och med den irritationen/fokuseringen riktad mot mig och min nykterhet. Det var få som kunde låta bli att nämna något om den så fort de såg mig. Lågvattenmärket var när bruden, ganska på lyset, kom fram mot mig och blängde och sade "här står visst polisen". Till slut drog jag mig undan i väntan på att festen skulle börja lida mot sitt slut och min fru var redo att åka hemåt.

Jag kommer givetvis att få lov att gå på familjemedlemmars bröllop även i framtiden, men annars låter jag helst bli. Vigselakten ok, men festen hoppar jag nog över. Ger mig inget att prata med folk som mitt i samtalet bara vänder sig och går. Samtal de ändå inte minns dagen därpå. Det är helt enkelt lönlöst att prata med någon som är full.

Förr såg jag ner på "kristna och scouter", som jag kallade folk som var nyktra i grupp. Idag känner jag att vad skönt det hade varit att växa upp under sådana förhållanden. Istället för fest fredag-lördag så var man ute och tältade med sina vänner längs en led. Eller pratade om djupa viktiga ämnen utan att vara packad.

Fan vad mycket av livet man helt enkelt supit bort. Eller varit bakfull. Usch.


skrev Stigsdotter i Att ta ett steg i taget

Jag brukar tröttna på kräftorna efter bara några stycken och istället koncentrera mig på drickandet och sjungandet. Så ja, dretfull är det ju väldigt lätt att bli med bara typ 5 kräftor i maggen. Senaste kräftskivorna har det dock varit väldigt viktigt med västerbottenpajer o dyl - kanske för att vi alla har mognat lite.

Kalla, det är bra att ha en plan inför helgen. I stil med "Vad ska jag göra om...?". Föreställ dig de situationer som kan uppstå och bestäm hur du gör då så att du är beredd.

Detta skulle jag gjort inför svärfars 70-årsfest. Då skulle jag tänkt såhär: "vad gör jag om jag kommer in i köket och ska hjälpa till med disken och det står en halv flaska bubbel på diskbänken?". Om jag redan hade förberett "då häller jag ut den" eller "då går jag och frågar om någon vill ha mer" eller något så hade det inte blivit "kolla här står den, man kanske ska smaka lite på detta i alla fall!"


skrev Stigsdotter i Vägen tillbaka till mig själv

Usch, jag skäms lite, tidigare har jag tyckt att det har varit något fel på folk som inte dricker - "torrbollar" liksom. Men jag fattar ju att detta är ett uttryck för den här sjukdomen, eller ett symptom kanske.

Grekland ligger ju inte i det s.k. vodkabältet så de har inte den där "traditionen" som vi har här i norden, att man måste dricka för att må bra.


skrev Nynykter i Att ta ett steg i taget

...att du mår så bra i din nykterhet.
ALLA borde vara nyktra när de äter kräftor :-) Kräftskivor hör till de mer osunda tillställningarna ur alkoholsynpunkt. Lite mat och massor med sprit... Just på kräftskivor har jag sett människor som vanligtvis är måttliga oavsiktligt bli väldigt onyktra. Läs dretfulla.
Alkoholfritt öl rekommenderas om du gillar öl. Det kan vara ett sätt att känna att man är "med".
Kram från NN


skrev lessenfrun i Vägen tillbaka till mig själv

Nu när jag varit i la Grece på resa la jag märke till hur fantastiskt dom kan umgås typ heela dagarna och kvällarna med frappe, frappe, och lite mer frappe.. AW med frappe, ja, dom pratar lika mycket för det.
Självklart fattar jag att dom senare säkert umgås glatt runt sina Rakis efter middan men ändå.
Dottern kommenterade till och med när vi gick ut, relativt sent, att inga ungdomar drack annat än kaffe (eller Cola). Vi letade till slut efter några som åtminstone drack Mythosöl, men nix. Frappe eller Freddo, överallt.

Lite coolt. Och även om dom nu dricker senare så skiljer det sej ändå enormt. För vi måste ju "dra igång" stort på störtt när vi ses..


skrev mulletant i Vägen tillbaka till mig själv

med Frälsarkransen. Den har jag som armband och den har blivit lika självklar som klockan. Martin Lönnebo är en vis man, en annan vis och andlig man är Tomas Sjödin. Båda djupt andliga och samtidigt fast förankrade i verkligheten. Tillsammans har de givit ut en brevväxling som bok, Väder, vind och livets allvar. Tack för din systerkram, den värmer! / mt


skrev Stigsdotter i Vägen tillbaka till mig själv

(Martin Lönnebo): Tro är fritt fall / kärlek är att stå stadigt på ingenting / friden finns i virvelns mitt. Gud bor där han blir insläppt för han är redan där.

Alltid finns något nytt att lära: Martin Lönnebo var tydligen den som hittade på frälsarkransen som jag nu läste lite om. Kan kanske vara ett hjälpmedel nu när jag försöker bli lite andlig av mig!