Senaste kommentarerna i forumet

Tack ni som kommenterat och läst!

Ja i går gick jag då till psykologen första gången. När en äldre kvinna öppnade dörren fick jag plötsligt lite ångest, herregud...ska jag berätta mina innersta hemligheter för denna totala främling! Kändes väldigt märkligt, och jag kände för att vända i dörren. Men det gick bra ;) Jag sa direkt att jag måste läsa upp listan jag skrivit med vad jag ville ta upp (så jag inte skulle försköna ngt när jag väl satt där). Hon lyfte såklart inte ens på ögonbrynet åt mina "chockerande" avslöjanden ;)

Vet inte än vad det ger, har bokat in 2 tider till. Helst av allt vill man ju ha någon som löser ens problem åt en. Någon som säger "jaha, du dricker för mkt, jamen då gör du bara så här..."! Men så enkelt är det ju inte :( Men tror att genom att sätta ord på hur man mår, berätta högt om sina problem för någon så kan man nog många ggr själv höra svaret i det man säger. Det är väl det som är tanken med att gå dit, hon sa inte mkt men ställer ledande frågor så att jag själv måste svara på min fråga.

Jag fortsätter, ger inte upp! Och inte ni heller!!
Kram

Har inte skrivit så mycket på sista tiden.
Har varit mycket jobb och renovering hemma.
Trivs med mig själv, men känner att jag har för lite tid ensam.
Som tur är så har jag fått chansen att gå ner i tid till våren.
Så från och med januari kommer jag ha ledigt på fredagar!
Känns så bra, ska skrota omkring hemma i myskläder, städa lite och läsa och kolla på film.
A känns som långt bort och som ett helt annat liv.
Jag, mannen och barnen åker till solen två veckor under jullovet och mannen har sagt att han oxå hoppar A den här semestern. Känns så himla bra att han oxå gör det.
Till sist vill jag skicka lite styrkekramar till alla ni som kämpar på.
Håll er till julmusten!!

för att allt var ok!
Jag brukar försvara mitt intag av godsaker med att jag "spänner ut rynkorna innifrån" ;-D (billigare och skonsammare än plastic surgery..)
Kram! /trollis

Naturligtvis vill vi att våra barn ska växa upp till ansvarstagande harmoniska människor..
Det svåraste som finns är egentligen att vara förälder (är man sedan två föräldrar som inte "snackat ihop sig", är det ä n n u svårare)

Kanske var det lite enklare förr..? Det fanns inte så mycket "utanför" som distraherade..
Idag, när vi i jämlikhetens namn jobbar heltid båda två, så finns inte mycket tid kvar till barnen.. Den tid som finns, fylls av alla dessa "måsten".
TV, är nog den minsta delen av det idag.. Datorn och mobilen(paddan?) tar det mesta.. Dessutom ska ju barnen "sysselsättas" med vettiga aktiviteter..

Ingen förälder, vill känna sig som "polis", utan idag är allt fler inne på att vara "kompis" istället för förälder till barnen..

Tyvärr så funkar det sällan friktionsfritt.. Vi som är föräldrar, måste våga vara just föräldrar. Vi måste faktiskt våga sätta gränserna och stå för dem!
Samt förklara, att konsekvenser av handlingar i n t e är något "straff", utan just en konsekvens..

Jag möter många unga idag som rabblar ett automatiskt "förlåt, förlåt", det var inte meningen..
Det blir som en sorts mantra.. Men sedan f o r t s ä t t e r de att göra samma sak..!?

De blir jättesura, om de får ta en konsekvens av sina handlingar, för de tycker att det räcker med att säga förlåt.. Vilket tyder på att de egentligen aldrigt behövt ta konsekvenser..
Och varför har de inte det? Det kan ju bero på att föräldrarna helt enkelt inte orkar ta fighten, utan låter saker bero..
Vi vill ju alla vara så lyckliga.. Vi har dåligt samvete över att vår tid inte räcker.. Och mest dåligt samvete har vi om vi är "beroende"..
Barn och ungdomar är inte dumma, de lär sig ganska snabbt vilka knappar de kan trycka på..
Och ju mer vi ger efter i början, desto svårare blir det senare..

Sedan ska vi komma ihåg, att föräldrar faktiskt bara är människor de också!
De felfria föräldrarna existerar inte! De gör så gott de kan..

Visste ni föresten att grått hår är ärftligt?
.. Föräldrar får det av sina barn ;-D

Till sist är det väl tur att jag yrslar runt i min egen tråd..*fniss*
kram /trollis

är det bästa kaffet! God morgon på dig, så klokt att du övar på tålamod.
Jag bjuder på några visdomsord till morgonkaffet

Ta det lugnt
Gör det enkelt
En sak i sänder
Det viktigaste först
Lev och låt leva

Kram, lev väl! / mt

Jag tror inte du blir ensam här på julafton Dompa. Jag tror en hel del julhälsningar kommer att virvla omkring. Så minns jag att det var förra julen. / mt

Kaffe, behöver åka om ca en timme. Kollade om underbara frun hängt tvätten som jag tvättat igår.
Nä, lika bra att hänga då och sätta på en maskin till. Jag kommer ju hem imorgon bitti, nästan.
Julfixat hela huset igår, julbelysningen utomhus är grym.
Känns mer övertygande att julen är i antågande nu.
Speciellt med all snö.
Godmorgon alla!
/A

Hur var mötet, bra hoppas jag?
Känns lite bättre i bröstet nu?
Kramar, tänker på dig?
/A

Ytterligare en i kollektivet?
Jag varken spelar eller sjunger, men om Maria lagar maten behöver ni säkert nån som diskar samt roddar med alla sladdar?
Finns det plats?
/A

Eken, ös på för din egen skull och vår!!!
Fenix

kommer med tips på mat, självklart hjälps vi alla åt att laga. Jag är bra på att rosta vitlöksbröd i ugn, så jag ordnar det. Dompa får jag snacka ihop mig med musiken, men musik oavsett utövare finns i rikedom på nätet!
Vi hörs!
Fenix

Och skickade hem mamma. Jag har fått min man att inse hur illa ställt detär. Och mina två bästa vänner, min lillebror. Jag berättade även för min 16åriga dotter varför jag har varit "konstig".Så nu måste det bara gå åt ett håll. Jag skulle handla julklappar idag men det blir det inget av med. Måste repas.

Bella/Maria, fenix och NyMan är inne...men det är min röst ;-). Mat och sång...vem säger nej? Sov Gott/ R

Jag vill inte heller ha dugliga barn...men jag vill fostra dugliga vuxna. Jag vill att de en dag blir hela, friska människor när de har lämnat boet. Balansgången är som skrivet skitsvår... Där får vi väl bolla lite här på livsforum; Hur producerar/åstadkommer man dugliga vuxna? Med duglig menar jag givetvis inte ngn som nödvändigtvis uppfyller framtidens normer utan med ngn som har en grundtrygghet och styrka som tillåter h.n att gå vilken väg h.n än väljer. /R

Får jag vara med i kollektivet, behöver en omstart. Jag är ju ingen poet eller trubadur men rätt bra på matlagning och äta måste vi väl göra!
Kram

Jag har varit lättretlig på sistone. Vet inte om det är helgerna som pockar på och vill att det ska drickas. Det känns som att jag inte är tillfreds med något, och det går ut lite över fru och barn. Kort stubin och känslan av att inte höra hemma någonstans har uppstått.

Förra julen var nykterheten såpass ny att jag liksom betade av julen och nyåret av bara farten. Senast det var storhelg (midsommar) så fick jag ju fnatt och kom på den briljanta idén att supa till. Tänkte inte gå i den fällan en gång till. Men det är antagligen av denna anledning som humöret är så labilt.

Det är bara att bita ihop och hitta de glädjestunder som julen ändå för med sig till den som inte dricker starkt.

NyMan...jag röstar ja. I kollektivet röstas det alltid. Du är välkommen, barnen med, eventuelle djur...men frugan? Jag vet inte...kollektivet är lite plan B. En tanke om ett äktenskap/en gemenskap efter att de nuvarande respektive har ruttnat på oss. En omstart ;-)Man kan aldrig få för många huspoeter/trubadurer. Dessutom har vi ju Fenix...en trio. Kanske mig med...

Anmält mig till gitarr för nybörjare förutom fortsättningsspanska. Hade kursavslutning igår. Först "prov" sedan utgång. Trevligt faktiskt...trots att de flesta i min klass är ca 20 år yngre. Alla andra drack ett par glas förutom jag och en kille...men jag märker verkligen att det stör mig inte... Tror att skandinavisk drängfylla som provocerar mer. Och den där biten när (i mina ögon) attraktiva tjejer (läs: som jag vill pussa på )dricker förstås...men det är en störning som jag hoppas att jag kan jobba bort.

Nu känner jag verkligen att helger är på väg. Arbetskamrater slackar och jag passar på jag med. Vardag är bara en transportsträcka till julen. Kommer att bli ensamt utan er...bara jag inloggad på julafton. Kanske VV om han fortfarande är sjuk och alla är rädda för smittorisken. Kanske Tilde...men hon har ju familj. Min jul blir ju först den 25/12 men kan inte tänka mig att den blir vild.

Nu åker jag hem...skönt nuförtiden att komma hem. För att Rivjärnet har inte kastat kuddar under mig...men sopat lite. Lagat lite mat. Jag hinner och är inte ständigt förföljd att det dåliga samvetet. Ongar klarar sig. /R

Är längesedan jag skrivit i egen tråd. Har länge varit fundersam om jag ska lyfta fram denna tråden igen eller inte. Ser då jag läser här att jag mådde väldigt dåligt då jag började skriva här..

Men jag fortsätter där jag slutade.. Tar itu med det faktum att jag har som mål med mitt att ta itu med livet i stället för att försöka fly det och börja om så fort det blir jobbigt.

Senast jag skrev här var det funderingar om AA och var totalt nere, allt var svart.
Har i fall någon undrar inte ännu varit på något möte. Har på egen hand hållit mig nykter och tagit små steg framåt hela tiden. Och allt eftersom jag har klarat det på egen hand har steget till att gå på möte osv känts mer konstigt..

Har stor respekt för alla ’gamlingar’ här som har så mycket erfarenhet att tillföra.
Har också flera gånger tänkt skriva här men har alltid slagits av att vad har jag mer att tillföra.. alla mina ’nya’ insikter har låtit så bekanta och redan skrivits av de som gjort samma resa innan mig.
Läser fortfarande ofta här, och har ibland då det har varit diskussioner jag känner extra för t.ex relationer o.dyl. inte kunnat låta bli att kommentera.. p.g.a. att jag blivit för känslosam. Eller annars bara inte kan vara tyst.. :)

Men ’för rättvisans skull’ nu känns det nu som att även jag kanske så småningom borde skärpa till mig och börja dela med mig lite mera själv oxå..

Vad kul att du också kommer till Stockholm i februari!

Bra att du har en mamma att ringa till. Och att du KAN ringa henne när du mår dåligt. Hittade du någonsin whiskyflaskan? Hoppas inte, den hjälper dig inte det minsta. Styrkekram till dig.

Huspoet och trubadur blir jättebra ihop med den musikant vi redan har i Tvåbarnspappan, om han fortfarande vill ha oss :-)

Med hamburgare, chilicheese, chokladmilkshake, kaffe och pepparkaka - jag jobbar på figuren som ni hör! Har varit på återbesök och röntgat levern, därav excesserna, man får ju inte äta på fyra timmar innan så det blev ingen lunch idag.

Jag hoppas att min lilla tumör inte har utvecklat sig sedan sist. Tror inte att jag är orolig eller så är jag det. Kanske var därför det vara så många på tåget som såg elaka ut. Brukar väl vara ett säkert tecken på att något är på gång, när man börjar störa sig på folk.

Funderar på att byta avdelning här på forumet. Mina funderingar rör inte längre i första hand alkoholen och då kanske jag inte ska härja här längre.

och inte dugliga barn, det är det som är kruxet och det svåra i kråksången. Det är i detta som jag stångar pannan blodig de flesta gånger, upplever jag, för det är fanimej inte så lätt alla gånger att ge ansvar och låta dem drabbas av konsekvensen av sitt handlande, istället för att hålla på och curla. Låter det konstigt och virrigt? Ja, jag sa ju att det är skitsvårt! En ständig strid som är skitjobbig stundtals, men som är oerhört lärorik om man orkar stå kvar i den hela tiden.

...i kollektivet så ställer jag gärna upp! Ja, ni får mina ungar och mina älskade på köpet, men det ska nog bli bra med det också, på något sätt...

bra tips. Allt är välkommet som kan göra katten lite gladare under vinterhalvåret. Tack Trollet och Stigsdotter, jag skojade bara om cannbisodling eftersom du ville ha en liten odling. Håller helt med om dina åsikter om försäljning. Det är illa nog att Systemet säljer gift på flaska till den som vill. Även jag provade ngn gång i ungdomen under berusning att röka, men har tack och lov aldrig fortsatt med knark. Till Dompa, jag ger mig. Jag lägger ned mitt frieri och är nöjd bara jag får komma med i kollektivet. Jag kan sköta enklare sysslor och hålla mig i bakgrunden. I smyg kan jag kolla in era häckar förstås:-)
Fenix

.. Hattefnattat, har vi nog alla gjort, vid något tillfälle ;-D
Som Tilde skriver, du verkar ha tagit tänkandet ett varv till.. Bra! för vi ger inte upp i första taget.
kram /trollis