skrev mulletant i Vägen tillbaka till mig själv
Stigsdotter när du vaknar - trött men glad!
Hjärtats språk är Bill W´s artiklar ur Grapevine, AA:s internationella tidskrift. Intressant tycker tycker jag, man får följa hur traditionerna och principerna växte fram. Jag har fått boken av den av den våra barn som gått på AA sen hösten 2006. I går läste jag det sms han skickade i mars 2007 när han berättade att han hanterar stress mycket bättre sen han slutade dricka alkohol, att han går på AA sen hösten, hur fint det är med gemenskapen och vilka härliga människor han träffat där. Jag hade då inte alls förstått att han skulle ha alkoholproblem... Han var, som många av er som skriver här anställd i en stressig branch med stora förmåner och höga krav. Det är genom honom jag "mött" och insett kraften AA som jag annars känt till indirekt och utifrån via jobbet. Nu när mullegubben går på möten förstår jag ännu mer.
http://www.aagrapevine.org/ - idag på nätet
Önskar dig en riktigt skön söndag! / mt
skrev Stigsdotter i Vägen tillbaka till mig själv
Jojo, det är väl bara att konstatera att jag är en partypingla även utan alkohol. Sista gästerna på festen, nåja några andra var kvar. Jag vet inte om mina vänner tycker att jag varit jobbig på fester? När jag sa att jag i te dricker längre var det flera som sa saker i stil med vad skönt eller det är väl klokt av dig osv.
Ja, ja. jag kommer att tacka mig själv imorgon (idag ) för även om jag nog kommer vara trött så är jag inte bakis!!
God morgon på er!
skrev Paron i Helg Alkis
Jag loggade ut innan jag var klar inlägget kom med halvklart.
Jag tror att du har alla förutsättnings för att fixa detta utan Naltrexon du verkar stark,
Jag köper allt du skriver.
Sliter med detta hela tiden tänker och resonerar med mig själv.Kommer fram till bra beslut för det mästa, men så har vi ett undermedvetande. Detta undermedvetande var det någon som döpte till förädarhjärnan och denna ställer ofta till det. Inget att skylla på men detta undermedvetande är svårt att styra över men det går med träning och en stark vilja.
Men vad var det nu den Gräddvita linjen innebar? har läst den men hittar den inte nu.
Kämpa på
skrev Dompa i Helg Alkis
Men om det är hos dig...då kan du ju ställa in? Eller så kör du den gräddvita linjen om du kan. Personligen skulle jag inte fixa det. Tänk efter...vad är en midsommarfylla mer eller mindre i ditt iv? Svennebananafton! Måste den verkligen firas? Vad är det du firar? Sommarsolståndet?
skrev Paron i Helg Alkis
Att bli sjuk plötsligt. Blir jobbigt för vi ska nog vara hos oss.
Att jag kommer säga nej tack tror jag inte men jag vill.
Det blir så jobbigt att hamna i centrum och då blir det fokus kring det hela midsommarafton.
Jag kommer att bestämma mig vid sittande bord.
skrev Gäst i Dompa!!!
Önskar att jag pratade italienska, för jag älskar att resa i Italien och jag älskar att äta deras mat. Men jag önskar även att jag lärde mig spanska. Någon i erat kollektiv som pratar spanska också? Ni kan väl säga till när ni ska hålla språkkurser så hoppar jag fram från bakom gardinen.
PS. Dessutom blir jag väldigt snurrig när jag står bakom gardinen i en tråd, blir tillfrågad att komma fram i en andra tråd, men gardinerna "verkligen" finns i en tredje tråd? Tur att man är nykter när man ska hålla koll på alla trådar samtidigt! :D
skrev Dompa i Helg Alkis
Vi skrev samtidigt. Ett par glas är inget att hänga läpp över...snarare en påminnelse om hur du inte ska ska må på midsommardags morgon. Gå på fest om du klarar att säga nej. Annars "känner" du in bakfyllan och ooops; ja, men det var ju trist att du blev sjuk på självaste midsommar ;-)
Vad gäller gårdagen...så ska du inte piska dig själv för hårt. Sånt händer oss alkisar. Känn istället in känslan idag...se det med nyktra ögon. Vad exakt gav gårdagen dig? Fest? Bekräftelse? Då är det bra...den gräddvita vägen. Du gick väl ändå inte hem och hällde i dig en tetra i din ensamhet? Det ordnar sig...tanken är född. Gräddvit är starkt!
skrev Dompa i Helg Alkis
Halva "fyllehelgen" avklarad. Hur går det? Hoppas du fixade igår...om inte så tar du nya tag idag. Själv har jag precis kickat mina Naltrexon och hoppas kunna klara av att hålla mig nykter av ren viljestyrka.
skrev Paron i Helg Alkis
Då kom den fförsta festen då valet blev mitt. Jag valde att dricka ett par glas vin, förbannat dumt. Jag blev till och med bakis.
På fredag är det midsommar det planeras med vin öl och snaps,
Hur ska jag ställa mig? jag kan inte gömma mig. Man vill både vara med och inte vara med! SUCK:-I
Får man sjukskriva sig :-/
skrev Dompa i Vägen tillbaka till mig själv
...är bra. Just om tjejgrupper kan jag ju av naturliga skäl inte uttala mig om. Men för mig verkar det bra...att träffa andra alkis IRL. Anar att GUD inte stod högst upp på agendan på erat möte. Visst är det ett trist drag oss hos människor att vi alltid måste hitta ngn som är "värre" eller lika hemskt. Jag är dock väldigt glad för din skull. Nu har du börjat bearbeta suget på riktigt. Själv har jag valt den feges utväg...konfronterar inte alkoholen. Feg? Yep! I månadskiftet tar jag ongar med mig och åker till min gamla farmor i två månader. En helt annan alkoholkultur...där dricker man ett glas varje dag. Jag tror att det blir lättare...för ETT glas kan jag gärna hoppa över. Jag/vi vill ju ha hela flaskan. Vad som skrämmer mig mest är denna alkoholkultur som vi har i mina hemtrakter. Här skäms man inte för att man varit aprak...här skrattas det bara bort. Jag vill inte att mina barn ska levaeler behöva bli unga vuxna i detta. Så jag tänker utforska möjligheter till arbete i Toscana under semestern. Visst finns det massor av alkohol och framför allt droger där. Men inte på detta självdestruktiva sätt. Jag drack ensam, J drack ensam. Jag läser runt på forum och det slår mig att alla väljer att dricka by themself. Skammen...jag tror att det är skammen som får oss att agera så. Jag vill ge mina ongar ett annat alternativ...alkohol i sund form kan få vara en del av vardagen(inte för mig, jag är bortom all räddning)...alkohol i TV-soffan ska inte bli det. Som sagt; Alla vägar bär till Rom. Jag hoppas verkligen du min dufva har hittat något som funkar för dig. Bacio/DompaP
skrev Stigsdotter i Vägen tillbaka till mig själv
Ja visst är det bra att bo i en storstad, om jag vill skulle jag nog kunna kuta runt hela stan och gå på möten från morgon till kväll, om jag reser lite ut i förorten också i alla fall.
Mötet var både bra och inte bra. Det satt bara tre tjejer där och sen kom en fjärde lite senare. När det är så få går det inte att "gömma sig" och jag tilldelades för första gången en av läsuppgifterna - det gick ju bra det med. Det är ju också en fördel när det är få människor. Jag berättade att jag brukat gå till en annan grupp som möts varje dag nära och direkt efter mitt jobb, praktiskt! men att jag inte trivdes i lokalen de möts i - den känns sunkig och jag tycker det luktar illa.
Då skrattade de gott igenkännande och berättade om olika fel de hade upptäckt på behandlingshem, läkare och annat - det hör liksom till sjukdomsbilden på något sätt. Man hittar fel på andra människor i gruppen till exempel: inte är jag så illa ute som den där! Just det här blev väldigt tydligt efter mötet när jag fick sällskap med en av dem till tunnelbanan och hon gnölade lite över en av de andra i gruppen som hon tyckte hade pratat en massa obegripliga saker. Jag kunde väl hålla med om att hon hade hållt låda lite väl mycket men obegripligt tyckte jag inte det var och om det kändes bra för henne då att prata om alla dessa saker så - fine. Hon fortsatte och klaga lite till, jag sa inget för jag tyckte det var lite knepigt att säga allt det där till mig som inte kände någon av dem. Och sen kom det helt plötsligt: jag tog ett återfall för ett litet tag sedan. "aha" tänkte jag "här har vi en till som försöker hitta undanflykter".
Det är ju detta som är fördelen med de här mötena, att man få höra andra berätta om saker som man själv känner igen sig i vilket kan leda till att man mår bättre själv. "aha, brukar du också hälla vin i kaffemuggen för att sonen inte ska se att du dricker vin?" Jaha, men då kanske inte jag ensam är världens sämsta mamma då, det är "normalt" att göra så osv.
En annan fördel är att man ser att det är andra s.k. normala människor (vad nu det är?!) som sitter i samma sits som mig. En viktig grundpelare i AA är ju anonymiteten och folk uppträder därför med sina riktiga namn. Jag fick veta att den här gruppen har en Facebook-sida, och även om aktiviteten inte verkar vara så jättestor där så är det i alla fall ytterligare ett verktyg - om inte annat så ser man verkligen utifrån dem som är med där, att jag är inte någon konstig sämre människa för att jag har hamnat i det här. Sorgligt men sant: jag är inte ensam! Det visste jag ju förstås redan men det kan vara skönt att se människor IRL också, människor som man vet finns "på riktigt". (det gör säkert ni med men ni förstår vad jag menar ;-)
Det brukar vara fler på mötena och jag ska ge den här gruppen några chanser till, det är bra med en grupp där det bara är tjejer tycker jag.
MT: Hjärtats språk, är det den från AA? Du får berätta vad du tycker sen. Jag tänkte köpa den men den var så dyr jämfört med de andra och jag kände mig lite snål just då så det blev bara "Stora boken" :-)
skrev Dompa i Att ta ett steg i taget
Och du har hjälpt mig! Liksom hela detta forum! Tänk om vi verkligen fixar det? Beundrar ditt skarpsinne balla Kalla och önskar dig en en fin - nykter (why not?) -dag. Kram sylfiden!
skrev kalla i Att ta ett steg i taget
Vilken morgon solen strålar och att äta frukost ute med radion i bakgrunden blir lycka för dagen :-)
Har kommit in i stadiet att jag verkligen uppskattar små saker, lakan på tvättlinan, lamm som bräker och sådana små saker.
Men nu brukar jag falla i vanliga fall, men denna gången är det så annorlunda ni har hjälpt mig att se att jag är inte ensam och att det ställer till så mycket elände och ångest. För första gången är jag inte avundsjuk på de som kan dricka normalt utan tycker de spelar ryskroulette, vissa klarar det andra faller.
Tankar i solen, så till er alla kämpar styrka, stolthet och kramar//Kalla
skrev Adde i Glad men rädd
nog hon rätt vad det gäller att tillfriskna på egen hand.
Men här på forumet är du ju inte ensammen :-)
Här finns kunskap och erfarenhet som du kan suga i dig istället för vinet ! Jag tycker forumet är jättebra vilket också sägs av regeringens missbruksutredare Gerhard Larsson. Numera finns det också vetenskap bakom påståendet att medlemmar här har radikalt förändrat sitt bruk av alkohol.
För min egen del så vill jag även ha den direkta mänskliga kontakten som betyder mycket för mig, 10 cyberkramar räcker avgjort inte mot en kram kropp mot kropp ! Att träffa människor med samma sjukdom som jag ger mig en distans till mitt eget liv och jag kan lära mig ännu mer av de som gått före mig på nykterhetens väg. varför inte testa en dag ?
Du kommer att bli väl mottagen , jag lovar :-))
skrev mulletant i Div åsikter eller...?
tycker att det kan vara mysigt med regn i måttliga mängder, särskilt när hon får vara inomhus och pyssla på, även rejäl städning är okej i regnväder:)
Fin resa, god samvaro och glad midsommar till dej! / mt
skrev kalla i Div åsikter eller...?
Vilket jobb du gör med din vän, tänk om alla hade en sådan klippa den dag man vill ta steget till förändring. Vi kanske skulle hyra ut dig till behövande :-) Kram Kalla
skrev mulletant i Filosofiska rummet
Inne i den väldiga romanska kyrkan
trängdes turisterna i halvmörkret.
Valv gapade bakom valv och ingen överblick.
Några ljuslågor fladdrade.
En ängel utan ansikte omfamnade mig
och viskade genom hela kroppen:
"Skäms inte för att du är människa, var stolt!
Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt.
Du blir aldrig färdig, och det är som det skall."
Jag var blind av tårar
och föstes ut på den solsjudande piazzan tillsammans med Mr och Mrs Jones,
Herr Tanaka och Signora Sabatini,
och inne i dem alla öppnade sig valv bakom valv oändligt.
(Ur diktsamlingen "För levande och döda ", 1989)
skrev mulletant i Glad men rädd
du är inte helt själv, du har ju öppnat dörren till forumet! Det är åtminstone ett steg:)
Och stolt ska du vara!Nu ska jag hänga upp Tranströmer i Filosofiska rummet!
Kram på dej / mt
skrev Adde i Div åsikter eller...?
börjar ju bra med hällregn :-(
Till skillnad mot Mulletanten hatar jag regn ! Jag är avgjort ingen vän av regnkläder eller stövlar, tycker bara det är jobbigt. Jag har jobbat i ett tropiskt land under regnperioden och det är liksom en annan femma. Det är ju inge snack om saken där : Regnperiod = regn ! Och där pratar vi regn, rejält med vatten som dundrar ner och inte det här fjölandet som fjantar ner och ställer till otrivsel.
En sån här dag hade jag absolut dränkt mina otrevliga tankar, kanske med chips i början för att försöka åstadkomma nån form av "regnmys". Kul att tälta en sån här dag :-(
Midsommarafton brukar ju kallas för amatörernas afton. De "normala" som ska supa ner sig och tro de haft trevligt fast de inte kunde stå på benen och det med en mängd sprit som var löjligt liten för mig. Jag var oftast nykter under midsommar och lät amatörerna beundra mig som kunde vara nykter "en sån dag". Sen söp jag de andra 364 dagarna på året så uppoffringen var ju inte så smärtsam.
Jag vet inte om jag är fel ute men på min tid var fyllan koncentrerad till just midsommarafton men nu verkar folk hälla upp redan på torsdagskvällen och fortsätter hela lördagen ? Söndag ska kroppen renas så det går att köra hem på kvällskvisten. Och ska man tro fb-inläggen så ska semestern alltid inledas med en fylla ? Facebook fanns ju inte när jag var aktiv (och det tackar jag min lyckliga stjärna för !) så jag kanske får en skev bild av verkligheten, men nog får jag en bild av att alkoholen mera fungerar som ett kitt i många fler förhållanden nu ? Eller så syns det mer nu tack vare FB ? Nåt för forskarna kanske ?
Jag är så innerligt glad för att jag slipper denna sanslösa planering för den kommande helgen och kan , nåja, njuta av den svenska sommaren med alla mina sinnen. Jag ska dessutom köra köra tur och retur Nämndemansgården och "leverera" en alkis dit :-) innan helgen. Och det gör mig så glad att jag orkar/kan/vill göra det för en annan människa men även för min egen skull, för jag får en chans att träffa en del av mina kära alkisvänner på samma gång på onsdagkvällen. En helt osannolik resa om jag tänker tillbaka på hur det en gång var.
Om jag gör det som är bra för mig och gör mina val så får jag ett bra liv, jag måste vara en egoist och prioritera mitt eget mående i absolut första hand. Jag har kunskap idag om när min inre gräns är nådd, när liksom ryggsäcken är färdig att tömmas, så jag ser till att få ur mig det som skaver innan det nöter hål i mig. Jag påminner mig om var jag kommer ifrån så jag inte glömmer bort att min historia är min framtid. Att tro att jag är frisk från min sjukdom är farligt för mig och jag knycker ogenerat ett citat från Anneli Westers fb-sida (som inte innebär en alkoholrelaterad term i sig men som jag tycker stämmer så bra) : Erfarenhetens immunitet !! Det citatet är så bra för det innebär att jag aldrig kan tro på att jag någonsin blir immun mot min sjukdom, den är kronisk, progressiv och dödlig. MEN fullt behandlingsbar om jag gör det valet.
Ha det bra i regnet !!
skrev Gäst i Glad men rädd
Har ju glömt att berätta om en lite smårolig händelse i veckan!
Jag har hand om rehabiliteringsärenden på jobbet och i veckan var det dags för en tur till företagshälsans alkoholterapeut. Under samtalet kom vi in på hur normaliserat just vindrickande blivit och plötsligt tryckte läkaren en broschyr i min hand: "Dricker du för mycket? Testa dig själv." Tittade på den ett tag och sa sen lite svamlande; nej alltså jag dricker inte. Inte alls." Läkaren såg lätt förvirrad ut och tog tillbaka sin broschyr. Är väl ovanligt med en helnykterist som är där i annan egenskap än patient. Gick inte in på det mer, mötet handlade inte om mig och i den roll jag har på jobbet, i just det fallet, bör jag inte prata om mig själv och mina alkoholproblem. Men det var intressant att lyssna på ett proffs! Ibland är det som att det finns en gud ändå, vilket fantastiskt sammanträffande att få träffa henne just nu!
Hon sa dock en sak som oroade mig lite. Att man inte klarar av att bli fri från ett missbruk själv. Hoppas hon har fel.
Idag har jag lovat mig en nykter dag OCH att aldrig mer tacka nej till alkohol genom att säga "Nej alltså jag är skittrist just nu, jag dricker inte." Vad fan är det liksom? Nej, rak i ryggen ska jag vara, stolt över mig själv!
Skön lördag på er!
skrev mulletant i Vägen tillbaka till mig själv
var bra! Vill bara berätta att jag läser Hjärtats språk nu.
Önskar dig en riktigt skön helg! Kramar / mt
skrev mulletant i Filosofiska rummet
det var bara skönt. Det är med de närmaste vännerna man kan var tysta tillsammans;) / mt
skrev Dompa i Filosofiska rummet
Såg att du var inne samtidigt. Men viile inte störa dig i dina morgontankar. Hoppas du inte frös när jag ställde upp det andra fönstret.
skrev Dompa i Filosofiska rummet
Fyller upp skivsamlingen. Givetvis blir det opera eftersom både rummets innehavare och jag uppskattar det. Men jag sätter inte på något så här på morgonkvisten. Läser bara lite bland visdomarna på väggen... Känner doften av blommorna. Råkar titta ut genom det fönster som inte vetter mot kastanjen och fågelholkarna. Vad får jag se? Havet...men vi har ju havet utanför. Öppnar även detta fönster. Nu blev det lite korsdrag. Lufsar ut igen
är nytvättad och grön, havet är stilla men vågbruset hörs i P1 som alltid på natten och i gryningen.
Jag väljer att dricka mitt morgonkaffe här i Filosofiska rummet, kaffet är starkt och mjölken är het. Jag sveper in mig i en av de mjuka filtarna. Mina tankar handlar om leken... Leken som är något av det allvarligaste vi kan företa oss (enl DW Winnicott) och lekområdet som är den plats där vi kan gå utanför våra vardagsbegränsade ramar och pröva nya sätt att handskas med verkligheten. Vad som nu är verkligheten eller irl - jag tror det var Dompa som funderade över det.
Leken har pågått i lust och glädje ett tag, en härlig lek, en riktig sommarlovslek. Nu är en av kompisarna på resa, en annan verkar vara på väg och en svarar inte när vi andra ropar... Idag är kulisserna en kuliss, lekplatsen en lekplats och mänskorna som ger platsen liv har dragit sig undan - hoppas bara för en stund.
När Snusmumriken packar ihop på hösten lämnar han alltid ett brev till Mumintrollet. Där skriver han att snart är det vår igen, då kommer jag tillbaka och slår upp tältet vid bäcken. Då ska vi ha det som vanligt... och så ska vi hitta på nya äventyr.
Vågbruset i radion har övergått i sjörapport, nyheter och nu är det Andliga sånger. Inte mycket är så tryggt som sjörapporten... det är nåt mycket beständigt med alla stationer som står kvar i samma ordning oberoende om det är solsken och svaga vindar, stormvarning, åska eller dimma.
Nu spelas Finlandia hymnen, det är väl för Muminfamiljen... som kanske är på ön i havet där pappan ska förverkliga sin roman. Det blev inte så, det blev annorlunda... I den blå glaskulan i trädgården ser man att de är på väg hemåt. / mt