skrev Dompa i Att ta ett steg i taget
Jag tror du fixar påsken! Jag tror att du faktiskt klarar djävligt mycket. Kanske dumt att inte bryta traditionen med mkt folk till påsk? Du har ju brytit en annan - djävla mkt starkare - tradition. Så inte ska du behöva åka till Blåkulla om du inte vill. Be andra fara och flyga!!! Men jag vet; Det är inte så lätt. Jag ger dig iaf. ett påskägg...och i det ligger det ännu mera styrka. Kanske trist men välkommet? Kram/R
skrev Dompa i Dompa!!!
Den vackraste brukade gömma lite vin ;-). Men nu nämnde jag det för svägerskan och det är klart att vi ska gömma ägg. Så nu får lite pyssel. Alla barn borde få uppleva ngt sånt...så Tack kloka väninna! Eller hur pianoman? Visst kan man köra både hängslen och livrem? /R
skrev kalla i Dompa!!!
Varför får man inte använda hjälpmedel när man är på behandlingshem? Tycker du gör så kloka val nu Dompa du måste vara en otroligt stark människa. Många påskkramar till dig och dina barn//Kalla
skrev Dompa i Vägen tillbaka till mig själv
Alla vet att du är klok ;-), men att vi inte heller ska nämna det. Så jag skiter i det. Däremot tycker jag att du är hilarious!!! Jag gillar dig skitmycket!!! Jag tror du har ALLT; Rolig, k..., empatisk. Ha en bra AA-träff. Eller det vet jag att du får, folk måste älska dig "live". Kanske är det därför du känner att folk väljer bort dig efter ett tag. Många är rädda för riktig storhet... Att ngn kanske vågar lite mer. Hörs lite mer, märks lite mer, tänker lite mer...kanske rent av är lite smartare. Sånt skrämmer. Jag skulle inte välja bort dig IRL, men jag är ju också en krigare! Haha. Kram vackra Stigsdotter. Ha en riktigt bra påsk...önskar jag, om vi inte "hörs" i helgerna. /Dompapompa
skrev kalla i Vägen tillbaka till mig själv
Jag hoppas du hittar ditt stöd och det kanske finns på AA. Men visst är det konstigt att man blir så ensam när man vill hålla sig nykter, ibland känns det som man skäms mer för att man håller sig nykter än när man var full och hittade på allt möjligt konstigt. Många kramar och stöd till dig
skrev Stigsdotter i Vägen tillbaka till mig själv
"Jag har kanske inte nått min personliga botten än?" Är det som gör att jag inte kan hålla mig ifrån flaskan? Använder jag det som en ursäkt för att dricka? MÅSTE jag verkligen sjunka längre ned och förstöra en massa saker? Räcker det inte med att veta att jag med all säkerhet är på väg dit?
Jag saknar ett stöd i livet. Ett riktigt personligt stöd. Ni här är fantastiska när ni är här men jag saknar er när ni inte är här.
Ibland känner jag mig så himla ensam... usch, satt just och sjöng i Dompas tråd och så kom detta nu då, pang i huvudet...
Jag ska jobba ett tag till och sedan ska jag gå på ett AA-möte till. Det blir mitt 3:e. Kanske är det detta som ska till för att jag ska hitta mig själv!
Hoppas ni alla får en skön påskhelg, inga snapsar på bordet!
skrev Stigsdotter i Dompa!!!
...för att Naltroxenen tar på dig! Ögat snuddade vid Berras rader härovan, om att "pimpa sig själv istället för att pimpla". Och, av någon anledning fick jag lust att brista ut i nån liten sång om och för "Dompapompa som ska pimpa sig själv tralala".
Jisses, tur att ni inte ser mig och vet vem jag är, känner mig lite smått galen! Måste vara den starka vårsolen - sååå härlig :-) Hoppas du får en härlig påsk med ongarna dina! Själv ska jag hem och gömma ägg i trädgården till mina småttingar.
skrev mr_pianoman i Dompa!!!
Värt att ha flytväst även om man bara är på bryggan så att säga.
Keep on kämpa :)
/R
skrev Dompa i Dompa!!!
Nej! Vi ska inte äta ngt på mitt hem heller, men jag tänkte tills jag kommer dit...och kanske när jag kommer hem. Fick ut mina Naltroxen ;-) tog en direkt. Visst kan det vara lite fegt, men varför inte sanda om det är halt. Och som sagt - ongarna. Jag har inte råd att misslyckas. /R
skrev mr_pianoman i Dompa!!!
Kolla med hemmet bara så att det är ok att du äter dom. (om det nu är så att du fått ut tabletter) Vi fick inte äta något sånt där jag var.
skrev Gäst i Dompa!!!
Har ätit dom några dagar nu. verkar vara en super medecin. känner inte det minsta lill sug. och jag har bara varit nykter 11 dagar.
skrev Nynykter i Dompa!!!
Härligt att läsa om din beslutsamhet och att du tog bussen hem och berättade vad som hänt. Jag tror att det finns stora möjligheter i att vara öppen och ärlig. Det är ju själva motsatsen till det smusslande som de flesta av oss som dricker för mycket ägnar sig åt. Så genom att vara öppen och ärlig skapar man avstånd till sitt gamla missbrukande jag.
Är uppriktigt glad för att du tar medicinsk hjälp. Det är väl inget fel med att sanda om det är halt? Jag har själv tre barn och hjärtat ömmar lätt för de där "ongarna" - mina eller andras. Du tar beslut som hjälper dig att kunna finnas där för dem.
Du fixar det här!
Nynykter
skrev Dompa i Dompa!!!
Nu ska jag gå till läkaren på morgonen och se om jag kan få Naltrexon. Har blivit erbjuden det, men tackat nej. Varit löjligt rädd för läkemedel, som om det skulle vara mer skadligt än alkohol. Även varit rädd att gå in i ett annat slags beroende. Nu vet jag att Naltrexon inte är beroendeframkallande rent fysiskt, men jag tänkte att om jag har den kryckan så kanske jag aldrig kan lägga ner den. Men nej, krycka använder man tillfälligt. Här ska inte halkas på några fler isfläckar. Jag har inte råd. Jag har tre ongar att ta hand om. Vilken djävla tur att jag har svågern. Var hade ongarna varit annars? Mamma på hispan och pappa på hemmet? Vissa människor borde inte få skaffa barn. Stigsdotter; Genialt, självklart skulle jag tagit in en Ramlösa och skyllt på bilen. Men ska sanningen fram hade jag inte en tanke på att jag hade bil...precis som i gamla dagar. Ha en bra dag därute!!! /R
skrev PersonligaPersson i Dompa!!!
På många sätt är det du berättar starkare och svårare än att bara köra huvudet i sanden och vara helvit. Du halkade till på en isfläck, men föll inte. Sträckte en muskel bara. Bara att massera och köra vidare! Men håll koll på isfläckar...
skrev Stigsdotter i Dompa!!!
....nästa gång, tänk vad enkelt egentligen, så säger du ju som det är, att du har bilen med dig och inte vill dricka. Svårare än så är det ju inte eller hur? Klart du inte ska behöva säga till alla att du är alkoholist om du inte vill!
Du kommer igen! Kram på dig.
skrev kalla i Dompa!!!
Du snubblade lite, reste dig och åkte hem det visar styrka. Att åka hem och erkänna tycker jag är så jäkla starkt av dig och jag tror också dina nära och kära ser det.
Efter allt vad du gått igenom så är jag så imponerad av dig och jag hoppas att du är stolt över dig själv också// Kramar kalla
skrev Dompa i Dompa!!!
Vi ska ju inte vara "druckna" här. Tittar in imorgon. Ha det bra! /R
skrev Dompa i Dompa!!!
Fick i mig två glas vin på eftermiddagen. Eller fick och fick. Det var JAG som tog det dumma beslutet.
Var inne i stan, solen sken. Folk satt på uteserveringarna och jag sket väl i det. Men så ropar ngn mitt namn. Där satt en gammal flickvän (ungdomsförälskelse) med sin vännina som jag också kände på den tiden. "Sätt dig ner och prata". "Har du bråttom?" Jag skulle ha ljugit och sprungit därifrån, men samtidigt var det ju så kul att ses. Damerna delade på en flaska vitt vin och jag fick ett glas. Sen var ju flaskan slut...då var jag ju tvungen att ta in en till. Under hela denna procedur tänkte jag; Vad fan håller jag på med? Gillar ju inte ens vin, men hade inte stake nog att säga till framför allt vänninan att jag var alkis. Exet hade nog klarat att säga det till. Vad fan är det för fel på mig? Iaf. besinnade jag mig och nu fick jag plötsligt bråttom hem. Fick ta bussen, bilen står kvar...jag förstod så mycket. Men nu skäms jag som fan. Bekände för både svärfamilj och ungar. Bekänner för er. Men vad hjälper det när jag har svikit mig själv? Hur var det då? Nej, jag blev inte full...tydligen tål jag fortfarande mycket. Men det triggade igång ngt. Jag ville ha mer. Kanske dags för Naltrexon, Campral eller Antabus. Men jag ville ju fixa det med terapi. Efter påsken ska jag till hemmet igen, får ta ett snack med dom. Skitliv. Skitfarsa. /R
skrev Berra i Ångesten tar mitt liv...
...beach 2012 är definitivt körd, laddar på 2013 eller 2015 någonting...
Haha, vicket jäla fetto man är, fet men inte full...
/Berra
skrev Nynykter i Ångesten tar mitt liv...
Det stämmer säkert att socker- och alkoholberoende hänger ihop. Men jag ser det stora godisintaget som en övergångsperiod, något jag har behövt för att komma bort från alkoholen och jag jobbar med inställningen att jag vill göra allt för att underlätta den processen. Men nu börjar det visst bli dags att begränsa sig lite så att vågen inte löper amok såhär inför beach 2012 :-)
skrev Stigsdotter i Ångesten tar mitt liv...
...men det finns de som hävdar att sockersuget är lika illa som alkoholsuget, att vi ersätter ett beroende med ett annat... Men, det kan det väl vara värt, fast man kanske inte behöver äta hur mycket som helst ;-)
Hälsningar från en annan godisråtta!
skrev Nynykter i Ångesten tar mitt liv...
De förklaringarna känns mitt i prick! Tack för det.
Om jag hade varit bakis igår morse hade jag säkerligen triggat igång på sonens dåliga humör och blivit likadan själv. Så mycket av den dåliga stämningen tidigare skapade jag säkerligen själv.
Det känns som om jag går från klarhet till klarhet här. Jag ser verkligen BARA FÖRDELAR med att inte dricka.
Äh, fast Ok då, jag erkänner att det finns en nackdel. Jag har gått upp ett par kilon under mina fem nyktra veckor. Tydligen kan man inte äta OBEGRÄNSADE mängder snask bara för att man sparar in på vinkalorierna :-) Men konstigt nog är den plufsiga magen borta, så kilona måste ha omfördelat sig på något sätt.
Kram, kram
skrev Stigsdotter i Ångesten tar mitt liv...
...jag tycker mig också se att humöret är bättre när jag dricker mindre. I mitt fall är det säkert så att stubinen blir så mycket kortare när jag druckit och dåligt humör smittar ju som bekant. Om jag är lugn och tålmodig så går dåligt-humör-ovädren över snabbare hos barnen.
Det kan ju också ha att göra med att man själv blir mer uppmärksam när man inte dricker, man ser barnen på ett annat sätt. Ofta handlar det ju om att de söker uppmärksamhet eller bekräftelse och om man inte ger dem det, kanske de agerar ut på något sätt.
Att göra som du gjorde Nynykter, med din son, att först inte bry sig om det dåliga humöret och sedan krama är ju precis så man skall hantera situationen! Hade jag druckit där i början kanske jag istället hade frågat varför han är en sådan surgubbe.
skrev Berra i Ångesten tar mitt liv...
"Min" tråd är öppen för alla att lägga ett inlägg i, korta såväl som långa..
Den handlar idag mycket mindre om tvivelna om att dricka eller inte,
Utan mer om att finna mina anledningar till varför jag tidigare valde att dricka.
Det har blivit en genomresa inom mig själv och söka svaren på livets gåtor.
Varför är jag som jag är, varför blev det som det blev...
Och inte minst, vem f.n är jag, den där Berra?
Hur tänker han omkring sitt liv och leverne?
Hur ser framtiden ut, hur undviker han att trampa i gamla spår och tänk?
Jag vet inte, men genom att jag läser det jag har skrivit en gång,
Så har jag lärt känna honom i alla hans olika livsfaser...
Det är en märklig prick den där Berra!
Dompa - du fixar detta! Heja heja! :-) Klart att ni skall gömma ägg!
kalla - en av anledningarna att man inte får äta medicin på behandlingshem är att det finns personer där som antingen har varit "rena" tablettmissbrukare eller blandmissbrukat alkohol och tabletter. Lika lite som det är tillåtet att ha med sig sprit dit, lika lite kan du ha med dig mediciner. Dessutom är det nog så att man behöver lära sig att klara av sig nykterhet utan "kryckorna" under sin tid på hemmet... det är ju därför man är där och inte för att lära sig att hålla sig nykter med hjälp av tabletter. Det finns säkert andra argument också, men så här tänker jag. :-)
Glad påsk, allihop!
/H.