Senaste kommentarerna i forumet

söndagsinlägg! Som dessutom skulle kunna vara en liten års-sammanfattning... men det är kanske att förvänta sig för mycket:) Hoppas allt är bra med dig, du vet att du och dina inlägg här på forumet betyder... Nyårskram! / mt

Så skönt att få höra att nykterheten är det bästa som hänt dig, efter barnen självklart. Har haft en totalt sömnlös natt nu på väg till jobbet, idag slipper jag oroa mig om jag luktar bakfylla. Det känns skönt

Många vittnar om att missbruket ökar efter att man faller dit igen efter en vit period, och blir värre än innan man blev vit. Antagligen ett resultat av att självkänslan går i botten helt med känslan av misslyckande och bristande självkontroll.

För mig har det också varit så, och därför har jag insett att jag och A är färdiga med varann.

Idag på förmiddagen, nyårsdagens förmiddag alltså!, satt jag och skrev ett arbete för skolan. Det tog fyra timmar. Det hade jag aldrig gjort om jag hade druckit igår.
Nykterheten är det bästa som hänt mig, efter mina barn.

Vad kul att vi är flera som fått nog, jag höll upp april-juni men sedan var det kört igen och värre än någonsin. Känner igen mig, jag har också gömt och dolt för maken hur mkt jag dricker. Har äntligen förstått att jag är alkoholist. Nu ska jag lyckas, 2012 ska bli mitt år!

Jag skall slå följe med er, även om jul och nyår gick bra i år.Var nykter i 6 månader men under sommaren började jag igen.Dom senaste månaderna har det barat ökat, börjat gömma vinet så inte sambon skall se hur mycket jag dricker. Hatar mig själv när jag gör så, men nu skall jag göra ett helhjärtat försök.

Ja Maria, idag har jag verkligen inte varit sugen heller. Eftersom jag ramlade igår och stikade lillfingret ur led så har jag en bra påminnelse om hur det går. Dessutom har jag en bula i panna så jag kommer nog att gå säker för sug ett bra tag i alla fall. Kanske en nyttig läxa trots allt.

Känner igen den där lättnaden som kom när jag släppte kontrollen till dom på hemmet.
Många andra där hade svårt att sova på nätterna, men jag sov som en stock! Det var nästan så dom andra oroade sig för mig för så fort jag fick en stund över så sov jag dom första två veckorna.
Jag är en ganska tystlåten person i vanliga fall och ännu tystare var jag väl i början av behandligen.
Men sen började jag vakna och bli en personlighet. En personlighet jag ännu inte har lärt känna helt men jag tror jag är på god väg.

Hej Krigaren och Santorini. Snart har vi klarat första dagen, och imorgon tar vi inte första glaset. Kram!

kära du! / mt

För ett exakt ett år sedan var jag mitt uppe i min sista tre-dagars fylla.

Jag hade gäster kvar i huset som sovit över sen nyårsfirandet. Jag gick upp en runda innan dom, vid 9-tiden på morgonen, hämtade en vinflaska och gick tillbaks till mitt sovrum.

Vid 12-tiden när alla började vakna var jag återigen full, och låg kvar i min säng när de andra åt frukost, packade ihop och for hemåt. Någon stack in huvudet hos mig och sa hej då...

Framåt eftermiddagen fortsatte jag med några av champagneflaskorna som fanns kvar, och lyckades nog hålla ångest och tankar borta till den andra eller tredje januari med dessa flaskor.

Några dagar senare skrev jag mitt första inlägg här på alkoholhjalpen.

God fortsättning kära vänner!!

beslutet väl är taget så blir det bara bättre :-)) Jag lovar !!

idag mår jag ungefär som du beskriver att du gjorde. Nån återställare blir det inte, det gäller att låta tiden läka ångesten. Illa mår jag inte men annars är det för jävligt. Jag hade tänkt lägga av ändå så varför kunde jag inte ha tagit det lite lugnare? Det goda är att min man faktiskt inte är arg, han drack väl själv för mycket. Hur kul är det här egentligen? Inte alls. Jag ska klara det här på egen hand med hjälp av denna sida och er. Det "goda" med urspårningen igår är att nu känner jag verkligen att botten är nådd. Det finns ingen tvekan om att det här bär åt helsike annars.

Maria och krigarn, nu ska vi göra det här nya året till det bästa. Vi är säkert fler som hakar på. Det är bra att läsa och skriva här, det känns skönt att man inte är ensam om att bära sej så här destruktivt åt.

Maria42 och Santorini jag hakar gärna på er resa under kommande år :)

Kan bli ett jättefint år som kommer med en dag i taget!

Kram

Tillsammans ska vi klara det, har just nu jätteångest eftersom jag inte har en susning om vad jag sa igår. Känner mig konstig i huvudet, är livrädd att jag ska få kramper, har hört att man kan få det när man slutar dricka. Vill bara sova, känner mig jättetrött.

tid men på samma plats satt jag för några år sedan och mådde så djävla illa. Ångesten var så brutal att jag inte visste vart jag skulle ta vägen. Hjärtklappning, svettningar, darrhänt och ett monumentalt illamående...........

Jag kommer inte ihåg om jag tog en återställare eller om lagret var slut, jag kommer bara ihåg att jag önskade mig till en annan planet.

Jag hade vid denna tid tagit kontakt med Nämndemansgården och i bästa entreprenörsanda försökte jag pruta på priset :-) Naturligtvis gick inte det :-) Däremot höjde de priset efter nyår !!! Fan ! Jag fick mannen jag pratade med att faxa mig ett avtalsförslag med det gamla priset så att jag säkert skulle få det lägre när/om jag bestämde mig. Nån av dagarna mellan nyår och trettonhelgen bestämde jag mig och bokade en plats. Och då säger karln : Men vad bra då säger jag till avdelningen att du kommer i morgon !!!

Hupp !!! I morgon !? Alla redan i morgon ?! Nejnejnej det går ju inte det förstår du väl ?!

Så jag tillbringade trettonhelgen i en gigantisk fylleresa, jag drack upp precis allt som var mitt och lite av hustruns också. Jag var helt borta i dimmornas värld i en 3-4 dygn.

Måndagmorgon efter helgen packade jag min resväska och samlade ihop alla tomflaskor och tomburkar och så åkte jag hemifrån 03,00 på morgonen. Stannade vid första bästa returinsamling och kastade allt tom burkarna som nog var värda nästintill en dagslön :-) Och sen började min färd mot nykterheten.

Precis utanför Lund stod polisen med en alkokontroll. Satan vad rädd jag var för jag var ju helt klart inte nykter när jag startade men jag klarade mig. Jag hann planera vad jag skulle göra om jag fastnade i kontrollen och det var att be poliserna om skjuts den sista biten och jag undrar än idag om det skulla ha funkat ? Nåväl, när jag kom fram fick jag ju blåsa och det var ingen fara och det kändes ju bra.

Vid den sista avtagsvägen där man svänger in till Gården så kom den sista tvångstanken : Nu har du chansen att göra en U-sväng och åka hem igen. Och det var inte långt bort att lyssna på den lille stollen i hjärnan men jag valde att svänga in och där, på sista vägstumpen, möts man av 3 skyltar som säger "Tag"..."Det"......" Lugnt"

Den natten sov jag som jag aldrig mer har sovit, vilken frid i kroppen som spred sig.

Jag var hemma. Min resa var slut och där och då började mitt nya nyktra liv.

Jag önskar er alla att få uppleva den oerhörda lättnad som sprider sig i kroppen och hjärnan genom att ta beslutet att be om hjälp och ta emot den. Den lättnaden är obeskrivbar. Jag vill aldrig tillbaka till mitt gamla liv och därför ser jag till att alltid påminna mig om vem jag är och vart jag kommer ifrån. Och att lära mig att leva efter några små enkla levnadsregler : Ta ett beslut varje morgon om att just idag ska jag inte dricka oavsett vad som än händer och att jag aldrig tar det första glaset.

Lev idag mina vänner, ni har ingen som helst susning om vad som händer i morgon.

så skönt det ändå känns att man inte är ensam! Vi kan väl följas åtmot nykterheten? Jag är så fruktansvärt trött på detta livet men ändå, på nåt konstigt sätt så tar man till vinet för att lindra ångesten när man druckit för mycket. Sjukt! Men nu känner jag mej färdig med detta och redo för ett bättre liv med andra valmöjligheter.

Hej! Är också klar med alkoholen, blev självklart fullast igår, blir alltid det. Men nu är det stopp. Idag tar vi inte första glaset!!. Har tyvärr druckit närmare 2 flaskor vin varje dag sista halvåret.

Jag har hängt här ett tag, läst men inte skrivit så mycket. Nu är det ett nytt år och på nåt sätt känns det hoppfullt. För mej är det här definitivt en vändpunkt, NU är det slut med alkoholen. Jag har sagt det förut men nu är det på allvar.

Jag är imponerad! Gott slut på 2011 och Gott Nytt År 2012! / mt

Ett par bra veckor!!

Min svacka för ett par veckor sen är förbi, och jag känner mig tryggare i livet igen. Julen utan mina barn var först en prövning och sedan mer som ett styrkebevis, eller tider för insikt snarare.

Hur jag än vrider på saker så kan jag inte se något jag vill ha ogjort. Min skilsmässa som är bland det värsta som hänt mig har ju gett mig två helt ovärderliga insikter! Dels den om alkoholen, och dels insikter om vem jag är och vad som faktiskt är lycka i livet. Hur skulle mitt liv se ut utan dessa insikter?

Nu är jag en knapp vecka från ett års nykterhet, och jag har vågat sluta räkna dagar. Sist jag hade bra koll var runt ca 300. Känner mig hyffsat trygg i det hela så länge jag huserar lite här och läser kontinuerligt.

som behöver läsas ofta. / mt

text i boken "Var morgon ny" :

Var morgon ny. 30 december.

Vilken glädje det är att bli vän med en person som man har föraktat.

Vad innebär det att man ”föraktar” någon? I vanliga fall betyder det att vi har lagt ner åtskilligt med energi på negativa känslor. Och det betyder att vi har brytt oss om någon mycket. Vi skulle aldrig säga att vi föraktade en person som inte betydde en hel del för oss. Varför har vi valt att låta de negativa känslorna få så stor plats i vårt hjärta?
Förr kunde vi vara nästan som besatta av negativ energi. Det upptog all vår tid, det undergrävde vårt självförtroende. Men nu när vi har slagit in på bättringsvägen har det plötsligt inträtt en förändring, och vi har befriats från de känslor vi varit besatta av. Den här andra människan är trots allt bara en annan människa – en sökare som vi själva. Och eftersom vi brydde oss tillräckligt mycket om henne för att ägna så mycket tid och energi åt att tycka illa om henne, är det förmodligen en person som det skulle vara givande att lära känna.
Tillfrisknandet har givit oss möjlighet att vända på många negativa känslor och att upptäcka att ”vän” och ”fiende” kan vara två sidor av samma person.

I dag ska jag rannsaka mitt hjärta och se om jag hyser förutfattade åsikter om andra människor. Jag ska besluta mig för att göra mig av med sådana åsikter.

ju lite galet att du drar alla företag över en kam för att du mår dåligt på ditt jobb.

Att gå omkring och vara hämndlysten skapar ju inte en bra arbetsmiljö. Så....vem äger problemet ?

Idag vet jag att jag är en lättkränkt person med kanske alldeles för mycket känslor, på gott och ont...
Jag reagerar starkt på ord som sägs till mig med annan innebörd, eller där jag kan misstolka innehållet...
Jag är en person som vill hämnas och ge igen, bara för att....få tillbaka min egna värdighet...
De gånger jag inte kan det, som brinner jag upp inneifrån, bränns ut och förminskas...

I mitt tidigare liv kunde jag ge igen med en fylla, inte för att den påverkade den som hade sagt eller gjort något,
Men det kändes bättre för mig själv i alla fall....

Det kan jag inte nu, och det är en stressande faktor, och oerhört jobbigt...

Jag har fått lära mig att leva med mina egna känslor, att inte förstora dem, att inte falla för mina kolossala reaktioner...
Jag brukar tänka att "någon" ser mig och kommer att hjälpa mig att ge igen någon gång, Gud eller inte, vad vet jag...

Vid ett tillfälle hade chefen varit elak tidigare och han berättade att hans bil pajade så rejält så att han fick skrota den, var jag tvungen att lämna lunchbordet...
Ett plötsligt toalettbesök (jag som alltid kan hålla mig annars..) fick mig att lämna lokalen, för jag kunde inte bli av med det stora smilbandet...
På toaletten tänkte jag, det finns någon som ser mig däruppe, det finns en rättvisa i alla fall...

Den svenska avundsjukan finns naturligtvis hos mig också, men jag låter den inte få förtära mig, bara hämndlystnad...
Min närmaste kollega som blev min chef har jag i stort sett slutat vara avis på, han har ett helvete och det är rätt åt han...
Jag vill inte ha hans tjänst, men jag ser hur han roffar åt sig alla fördelar han bara kan, och lite till...
Nu vägrar han använda sin privata mobil på jobbet och han vill ha en tjänstenalle, en smartphone ska det vara dessutom!
Jag bara väntar på kravet på en tjänstebil också, men vad ska han med den till om han ska styra sina tre underhuggare med hemifrån?
Jag är sur på honom för att han utnyttjade mitt tillstånd när jag var utmattad till att skaffa sig egna fördelar hos chefen,
Han pratade skit om mina insatser och höjde sina egna till skyarna, ingen tog mig i försvar, och nu hatar jag alla på jobbet...

Jag ska aldrig mer anförtro mig till någon kollega så pass mycket som jag gjorde då, alla är rävar och månar bara om sig själva...
Företaget lastar ner oss med mera ansvar och idag fick jag veta att en till bland oss har gått in i väggen, men jobbar trots att hon är sjukskriven.
Jag sade bara, jag vet hur det känns, och det kommer bara att bli värre tyvärr, och att det kommer att ta år att rehabilitera...
Det är en sjuk arbetsmiljö vi lever i idag, och alla arbetstagare vet att att de är utbytbara om de klagar...
Företagen hotar med att man är illojal mot sin arbetsgivare om man går emot dem, och att idag är en grund för avsked...
Tiden då man fick en ryggdunk och uppskattning (kanske t.om med en julklapp) är förbi, idag är allt bra om du inte får klagomål på dig.

Jo jag är en pessimist, kanske mest för att jag nästan aldrig ser någon förbättring i min dagliga verksamhet.

Jag känner en trygghet i mig själv, min familj, släkt, mina närmaste vänner och grannar, jag vet att det finns en mänsklig värme runtomkring mig,
Och också här på forumet där jag vågar öppna mig, och beklaga mig...

Arbetet körde ner mig, alkoholen förvärrade det tills det brast, och jag förstod inte varför...
Jag tog bort det som förvärrade det, och har självaste grundproblemet kvar, och nästan hanterbart...
Har blivit styrkt genom att förstå hur jag idag reagerar, och jag kan inte komma ifrån mina egna känslor genom att dricka mig bort ifrån det.

Finns kvar i nu'et, och måste finna en väg att orka genomlida det, vet inte vad som är rätt eller bäst...
Vet bara hur det känns för mig, och hur jag försöker påverka det åt ena eller andra hållet, och det går betydligt bättre utan alkoholen...

Ibland så känns jag bara såååå tjatigt....

/Berra