skrev viktoria i Ångesten tar mitt liv...
Kan se uppståndelsen kring bordet framför mig : ) Hoppas er semester blir allt vad ni önskat!
skrev Adde i Div åsikter eller...?
din månad !! Det är alltid lika glädjande att få gratta till tid !! Och idag ska jag också vara nykter !!
skrev Berra i Ångesten tar mitt liv...
...men inte så farligt...
Vi satt trångt runt ett alldeles för litet bord vid uteserveringen, och vad gör jag???
Tar fel glas naturligtvis, och som van coladrickare så är man rätt snabb på att hälla i sig drickat, utan att tänka sig för...
Hinner känna lukten men alldeles försent har jag redan skvalpat i mig en halv mun...
Vad ska jag göra?, inte fasiken kan jag spotta det tillbaka i frugans glas, inte kan jag spotta det på golvet i den "fina" restaurangen...
Jag sväljer det med en hemsk min, och tänker HELVETE!!!
Alla runt bordet tittar på mig förskräckt som om jag hade druckigt rävgift, va' gör'u?
Jag drack av morsans vin...!
Grabben tittar på mig med uppspärrade ögon....vad händer nu?, dör du?
Nej sa jag, det blev en bara en halv mun...
Men vem ska nu köra bilen hem till hotellet???
Är du körd nu?
Får åter förklara för en trettonårig grabb att det är ingen fara, jag dricker inte alkohol för min egna viljas skull...
Det finns ingenting som förbjuder mig att dricka, jag har själv valt mitt nya levnadssätt...
Och en halv mun vitt vin lär inte förstöra detta, möjligen putta omkull mitt goda samvetet...
Så har jag uppdaterat min nykterhet?
Jajemensan, det smakade skit redan i munnen, och jag behöver inte prova detta ännu en gång, tack för det!
Litet snöpligt slut på en två och ett halvt års total avhållsamhet från alkoholen...
..men som jag har lärt mig, solen går upp även under morgondagen, och jag dog inte av detta...
Livet har sina prövningar, och det var en av dem...
Det enda som slår mig, hur f@n kan man dricka det där skiten, och sedan orera om att det är gott, och har vissa smaker osv..
Om de som betygsätter vinerna gav blanka f'et i att dricka alkohol, skulle de ha sina smaklökar i behåll och säga sanningen...
Det här varken smakar eller gör gott, passar bäst med en vällagrad diskho med lite grönsaksrester på gallret...
Man betalar dyrt för något som smakar illa, kan göra sin kväll till ett helvete för sig och andra, och som ger sura uppstötningar och huvudvärk dagen efter...
Och man surrar om prisvärt...
Nykterheten kostar ju ingenting, och har inget av alkoholens nackdelar, är inte den den mest prisvärda av alla valen...?
Berra kör Sverige med nykterheten i sitt bagage, och han kan aldrig sluta fundera över mänsklighetens största motsägelser...
En semesterresa mycket väl värd att minnas, och jag kommer att minnas den...
/Berra on the road...
skrev Tantflickan i Div åsikter eller...?
Idag firar jag en månad som nykter. Hurra, det käns hur bra som helst! Och idag ska jag vara nykter.
Bra skrivet Adde. Jag är inne på forumet nästan varje dag och läser. Men jag skriver inte så ofta själv.
Tantflickan
skrev Adde i Div åsikter eller...?
ett yngre par å yrkets vägnar idag. Mycket trevliga.............men....
Mannen hade mer bråttom hem för att öppna en öl "och grilla lite" än att diskutera en av de största investeringar de nånsin har gjort i sitt unga liv.
Jag känner defintivt igen hans beteende. Det gör mig väldigt ledsen för de har nyss startat sitt liv tillsammans och jag ser ju vad som finns hos honom och jag kan inget göra.
Ibland är det väldigt obehagligt att se sin spegelbild.
skrev Lisamari i Ångesten tar mitt liv...
Låter så härligt, tack för du delar med dig under din semester.
Ha en fortsatt härlig semester
Kram
Lisamari
skrev mulletant i Mr_pianomans tankar om nykterhet
hoppas du har goda dagar och njuter av sommarledigheten - visst är det så att du har semester nu? Kram till dig och din flöjtist! / mt
skrev Berra i Ångesten tar mitt liv...
..och inget har gått till spillo...
Jag är så...nöjd med min nyktra tillvaro, att semestern är nog den bästa på mycket länge...
Jag njuter varje sekund av min fria tid, och är inte alls bunden till några som helst laster eller vanor...
Min tid är min!, kan inte sägas annorlundare, för jag sitter med triumf på hand, min egna nykterhet...
För vissa ingen uppoffring alls, för andra något nästan ouppnåeligt...
Som om jag kunde sträcka mig så långt att jag kunde nå molnen...
Frugan och jag har vår bästa tid just nu, långsam gick vi mellan bilparkeringen och vandrarhemmet genom en nästan kolsvart skog,
Vi var inte alls rädda för någonting, vi har ju varandra och båda var ju vid sina sinnens fulla bruk, inte ens mörkrädda, tänka sig...
Nu är vi så fasligt trötta, och våra grannar har också bestämmt sig för att göra detsamma, efter att suttit utanför och ylat lite...
Jag är bara så nöjd att jag inte var en av dem, jag har mitt liv...och de har sina...
Jag gör mina val och de gör sina, jag har inte skapat en för mig dålig start på morgondagen med att behöva oroa mig för en baksmälla...
Jag har fullkontakt med mitt liv, och jag ångrar ingenting, inte mängder och inte glasens innehåll....
Idag fick jag full pott på mitt liv, och det ska jag försöka bräcka redan imorgon...
Ingen fylla, inget bråk, och en morgondag utan tråk...
/Berra
skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...
Tack mulletant, för dom orden! De värmer ska du veta! Så länge som jag brottats med detta att egentligen är jag nog en riskbrukare bara, eller kanske en missbrukare, för jag kan väl inte vara beroende...? Osv i all oändlighet medan tomflaskorna fylls på under köksbänken och vinet till slut bara finns där för att jag ska bli full, så pass full att jag raglar in i sovrummet, drar av mig kläderna i en hög och somnar.Igår plockade jag undan alla vinglas, har kommit på att de inte ska stå framme i synliga skåp, det frestar...Jag har ärvt mitt drickande av min far, vilket arv...Igår tränade jag så sveten rann, skapade mina egna endorfiner med andra ord. Mådde mycket gott! Men vad är känslan i botten? Denna ensamhet! Längtan efter kärlek tror jag...låter det patetiskt? Som bekant är vinet en vän som aldrig sviker, man kan alltid krypa in i dess famn men sen låter denna "vän" en betala priset...LÄser Berra och alla er andra här och känner mig inte lika ensam..det är gott!/Lilja
skrev mulletant i Ångesten tar mitt liv...
vittnesbörd hur omöjligt och farligt det är att dricka det första glaset... Har läst Lisamaris tråd idag på morgonen. Det hjälper mig att dela era erfarenheter. Önskar dig största tänkbara LYCKA TILL! Kram / mt
skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...
Så trösterikt att läsa att jag på intet sätt är unik med min ångest och min kamp med vad är normalt och inte! Tror jag försökt sluta i 10 år, det längsta var 1 år och 4 månader, sen ett glas vin och två veckor senare en halv flaska och sen...ja..fyll i resten. Dessa nattmaror av svett och ångest, denna djupa olycklighet i botten. Juni månad drack jag förskräckligt! Ändå "klarar" jag jobb och socialt umgänge men jag känner ibland att jag inte vet om jag är nykter eller full för jag kan känna mig superspeeded även nykter, denna enorma ORO i kroppen! Idag är det fjärde dagen jag är nykter, wish me luck! TACK till alla som öppnar sig om problemen, en SÅN hjälp!
skrev Berra i Ångesten tar mitt liv...
Just nu ligger frugan och jag på varsin säng på ett vandrarhem med utsikt över västkustens vackra öar..
Vi har fått igång den något skröpliga klockradion och ska nu lyssna på reprisen av Nannes sommarprat...
Vi ska lyssna med den allra största vördnad, och tänka mycket på Nanne...
Alla har sin historia, och ingen ska behöva skämmas över sin...
/Berra
skrev mulletant i Ångesten tar mitt liv...
ni skriver Berra och Mie. Tänk så fint att ha vänner som er att dela tankar och känslor med. Ha det bäst där ni båda två! Kram / mt
skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...
Våra mentala ryggsäckar är lite olika tunga & innehåller lite blandade känslor, tankar & erfarenheter.
Klirrande ljud i påsar el dyl för mej är ingen lycka el glad fest alls... utan snarare tvärtom.
Men som du säger är det viktigt att plocka ur några tunga stenar från ryggsäcken mellan varven för att inte tyngas ner helt.
Jag har lärt mej det.
Just nu ligger bara några små stenar & tynger.
Min ryggsäck är ganska lätt att bära.
Har jag mindre problem att lösa nu?
Nej det tror jag inte. men jag har förstått att jag måste prata om dem snabbt & finna en lösning.
Inte stanna i problemen & det negativa.
Inte stoppa huvudet i sanden.
Numera funderar jag över om jag kan göra någonting åt problemet NU, kan jag det så gör jag det... kan jag inte det, låter jag det passera mina tankar tills jag kan göra ngt åt det.
Det är det där negativa tänket som drar oss ner.
Lätt???
Nej, det kräver en hel del träning.
Precis som du så "ser" jag så mkt mer idag... min blick har ändrats. Jag har höjt blicken & känner ett lugn över att vara just här... just nu...
Vilket gör att jag kan ta in så mkt mer av det underbara som finns runtomkring mej.
Stor KRAM till dej Berra... / Mie...
skrev Berra i Ångesten tar mitt liv...
..just nu befinner jag mig i det sydvästra hörnet och ska ännu mer söder över...
Jag lever med det vädret vi har, familjen likaså..
Jag släpar våra tunga väskor mellan bil och hotellreceptioner, ibland får även kylväskan följa med upp på rummet..
Det klingar glatt i den av glasflaskorna, och andra människor gläds åt klingandet, typ uj uj ..här ska det bli fest...
Har lust att stanna upp och visa dem mina flaskor med alkoholfritt öl, och så låta deras tankar få exploateras vidare,,,alkoholfritt???
Blir det lika mycket "fest" då?, eller kan man få dricka sina bira i fred utan tankar på fylla, tack!
Vi bär på så mycket i våra mentala ryggsäckar, tänk vad mycket lättare det skulle bli om vi kunde tömma dem emellanåt...
Jag ser lyssnar och känner, och låter ögonblicket fånga min uppmärksamhet, och hänföras av nu'et...
Min gåva till mig själv, är att få vara med och uppleva i allt runtomkring mig...
Berra on the tour
skrev mulletant i Steget till ett äkta liv, hoppas jag.
Vi har firat ( :-) ) en nykter midsommar och haft goda dagar enligt min fars paroll: "När som bäst det varit haver haver möda och arbete varit". Vi har, som Lisamari, fått mycket gjort och det har skett i en anda av glädje och gemenskap. Vi rör oss i ett stort känsloregister och det känns bra. Det gladde mig oerhört att du förmådde dig att kasta ut ett rop på hjälp hit och det förvånar mig inte att du tystnade här sedan.
Igår tänkte jag skriva här men stannade upp - visste inte vad jag ville säga. Idag vet jag, att jag vid sidan av våra samtal (självklart viktigast) vill hålla också tråden här öppen till dig, ifall att du läser. Fortsätter nu att skriva i min tråd. Virtuell varm kram / mt
skrev Lisamari i Div åsikter eller...?
Tack för mycket bra synpunkter och text.
Det är en fråga som är lätt att bli engagerad i, och det känns fint att du med din långa nykterhet och erfarenhet bakom dig gör det.
Tänker också vara nykter hela dagen :-)
Kram Lisamari
skrev mulletant i Div åsikter eller...?
gick ner sig snabbt och totalt när mellanölet kom till matbutiken och Servicestationens café. De personliga erfarenhetenas "bevisade sanningar" väger alltid tungt. Jag är alltså helt enig med er och helt oförstående till vin på ICA. Det är ju inte störra svårighet att gå till Systemet för den som har ärende. /mt
skrev Gäst i Div åsikter eller...?
tycka att det vore urjobbigt om alkohol såldes i matvaruaffärerna.
Har inga problem att gå FÖRBI systembolaget för jag har ingen anledning att gå in där längre,är inte heller så förtjust i alkoholfria alternativ som finns där.
Men skulle alkoholen finnas på ICA VIVO COOP,hur skulle det gå?
Det skulle väl gå som när man släppte motboken fri.....konsumtionen skulle öka enormt.
Och JAG skulle ta en risk varje gång jag går o handlar mat.
skrev Adde i Div åsikter eller...?
det så Lelas, min vän !!
Så är också fallet med Nämndemansgården där jag startade mitt nya liv !
Vad jag skjuter in mig på är i första hand den kommunala "vården" hos vår "beroendeenhet" i vår stad och i andra hand liknande institutioner i andra städer som jag tyvärr hör talas om. Ska man tro snacket hos alkisar och medberoende som jag träffat från norr till söder så är Stockholm och ett helt gäng med kommuner nere i Skåne mycket framstående i att snabbt ta hand om sina alkisfamiljer.
Vår kommun gör bara exakt så mycket som lagen tvingar dem till och inte ett dugg mer, gärna mindre. Några samtal, ev öppenvård, i stort sett aldrig behandlingshem på kommunens bekostnad och skulle de gå med på det så är det billigaste varianten och den kvaliteten kan vi nog alla gissa var den ligger.
För flera år sedan var AA's landsmöte i vår stad och som sig bör bjöds beroendepersonal och politiker in till info-möte dagen innan. Jag behöver inte säga att ingen kom, eller hur ? Beroendeenheten har tidigare stängts under semestertid och flyttats till grannstaden vilket medfört att polisen fått agera fyllechaffisar och det har ju självklart medfört protester från ordningsmakten. Jag har faktist inte orkat kolla hur det är i år....................!!
Maria Larsson instiftade en sk "morotspeng" för kommuner som snabbade upp sina rutiner vad gäller missbruksvård, de skulle alltså få mer pengar om de uppnådde frivilliga delmål. På den träffen med Maria var jag inte ensam om att opponera mig ! Det MÅSTE lagstiftas annars slingrar sig lokalpolitikerna för de kan inte det här. De måste tvingas att göra något.
Många stora företag har mycket bra rutiner för att sköta missbruksfrågor och det hänger nästan alltid på att det finns en drivande person inom företaget/organisationen som själv har erfarenhet av missbruk som driver det. Små företag klarar kanske inte kostnaden hur gärna de än vill och det är, vad jag vet, stört omöjligt att få någon typ av bidrag till en behandling(via företag alltså). Det HAR funnits företagsförsäkringar som täckte upp kostnaden ( Faktum är att det var så de första behandlingshemmen finansierades tidigare, därav max 28 dagar) jag vet inte om det finns längre. Jag vet i alla fall att jag som alkis och att jag haft lite trassel med ryggen är helt diskvalificierad för en sjukförsäkring !
En hel del företag har valt att låta personal genomgå olika riskbruksprogram som ex vis Prime For Life el likn och det är jättebra och det ger mycket bra resultat men .................det ÄR en sjukdom så varför är det så satans svårt att låta UTBILDAD, gärna stabila alkisar och anhöriga, få sköta detta så att alla får tillgång till omedelbar hjälp när så behövs. En proffesionell medberoende med många gånger egna olösta problem som ska hjälpa mig är jag inte betjänt av.
Regeringens missbruksutredare, Gerhard Larsson, är inne på den saken när han vill överföra missbruksvården till landstinget och till UTBILDAD personal. Självklart klagar soc folket eftersom de då blir av med icke liten summa pengar som överförs till landstingen och narkomanerna har synpunkter ur en helt annan synvinkel som jag inte är så kunnig i. Jag kommer inte ihåg källadressen till de synpunkterna men för den som är intresserad går det att börja läsa här : http://www.svenskabrukarforeningen.se/om Det kan finnas där :-)
HA, så mycket text det blev men jag är lite engagerad i det här !!!
Hur det än går i världen idag, val i Thailand = dokusåpan fortsätter, så tänker jag vara nykter hela dagen idag ! Så det så !!
skrev Lelas i Div åsikter eller...?
Usch, vad tråkigt det är med den utbredda okunskapen om familjeproblematiken runt en alkoholist...
Ibland funderar jag på (och jag tror att jag har skrivit det någonstans på forumet, men minns inte var) hur många av samhällets bekymmer som skulle lösas, kanske inte till hundra procent men till stor del, om vi kom till rätta med alkoholismen. Trafikolyckor, sjukskrivningar, stressymptom (inte minst hos anhöriga), ökad användning av antidepressiva läkemedel, sömnsvårigheter, brottslighet både i form av att man gör dumheter på fyllan och av att man gör dumheter för att finansiera sitt missbruk.... Jag är ganska säker på att väldigt mycket av de problemen skulle lösa sig "av sig själv" om samhället i stort fick upp ögonen för hur beroende och medberoende fungerar. Eller, vad tror ni?
Men, jag måste bara säga också att behandlingshemmet som min man har varit inskriven på tar det här med medberoende på stort allvar. Jag har aldrig känt mig ovälkommen med mina frågor, och aldrig möts av attityden att det skulle vara något annat som är "fel" med mig och vår relation. Tvärtom - jag bjöds in att vara med en gång (heldag) i veckan medan han bodde där, och jag erbjuds en anhörigkurs som håller på i ett helt år med en träff i månaden (och där får jag höra att jag är välkommen att fortsätta längre om jag har det behovet, att jag själv styr över min process och hur länge jag hänger kvar där).
Så, det finns goda exempel också, Adde. :-)
Kram!
/H, tillfrisknande medberoende
PS. Hemmet? www.aleforshemmet.se DS.
skrev Gäst i Div åsikter eller...?
Bra Adde!
skrev Gäst i Div åsikter eller...?
Adde det var ord o inga visor :)
skrev mulletant i Div åsikter eller...?
Adde! / mt
Berra, du får göra en film om detta. Titeln är ju given, "Den ofrivillige drinkaren".
En kassa succé!
/Fenix