skrev mulletant i Ångesten tar mitt liv...

På mitt jobb har vi sett Kay Pollaks filmer, han säger ungefär att det är en mening med att möta utmanande (jobbiga) människor, typ Guds prövning. Vi kan skratta åt det som en gemensam kod. Men inte är det lätt alla gånger, jag fick tanken att nästa gång nån säger " jag vet att jag tar mycket utrymme men ni får stoppa mig om jag blir för jobbig" kunde man fråga, helt seriöst "vill du verkligen det? Är det något du vill ha hjälp att bli mer medveten om?". Ungefär. Annars är gås-modellen helt okej om man klarar den och inte börjar må dåligt själv. Jus nu har jag mycket att göra med en person som jag har svårt att hantera ... så jag ansluter mig till te, honung och katt. Har två fina katter. Ha det bra Märta, en intressant känsla att föra dessa anonyma samtal som samtidigt är så djupt personliga. Kram, mt


skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...

Jo, jag tror på meditation, har själv arbetat mycket med mindfulness. Men vad jag retar mig på och INTE kan förhålla mig till är de människor om definierar sig som tex "spontana åsiktsmaskiner" och som säger till oss andra att " jag vet att jag tar mycket utrymme men ni får stoppa mig om jag blir för jobbig". Men herregud, vet man om att man har dessa tendenser och att får reaktioner från omgivningen, TA ANSVAR! Det är som att säga : jag vet att jag dricker för mycket och blir elak" men då får du säga till mig eller försöka stoppa mig. Vems är ansvaret?

Tisdag, en ny dag och nya prövningar. Fick minst två "hintar" från denna matrosa inför hela gruppen, men jag stängde av. Jag har bestämt mig för att hon är guds prövning till mig. OCh faktum är att när jag blir som en gås som man häller vatten på så kommer hon inte åt min energi. I morgon onsdag, ett par möten väntar och lite annat. Jag får en vilodag och tänker koppla av med en rött te, honung och en kattfröken på fötterna. Lugn och ro, bara landa i nuet. TELEFUNKEN!

Kram Märta


skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...

För att retas lite kan jag härmed kungliggöra att jag är alltid LEDIG på måndagarna,men idag är det tisdag o jag är fortfarande ledig,o på lördag,jaaa..nä de skriver jag i min egen tråd.
Ha en bra tisdag....eller som gubben i historien..ha en bra....tiRsdag :)


skrev Fenix i Div åsikter eller...?

He he, Magnus. Så mycket bättre hade blivit Ännu mycket bättre! Snyggt jobbat.
Men du har rätt, visade verkligen hur sjukt fixerat umgänge är vid alkohol, när programmet var så himla bra i allt utom just alkohol.
Och Pluras version var verkligen skön, att han drog in sig själv i problemet också var snyggt.
/Fenix


skrev Alkoholhjälpen i Div åsikter eller...?

Jag tycker precis som Fenix bättre om "Logiskt". Om man inte gillar hiphop så gjorde Plura en bra version: http://www.youtube.com/watch?v=q8hmUKuwHRg
Ganska konstigt annars det där programmet. Mer eller mindre hela gänget tog i eller i anslutning till programmet upp att de hade haft problem med alkohol och för mycket festande. Ändå så skulle det drickas en massa hela tiden. Jag tror musiken och alldeles säkert programmet hade varit ÄNNU MYCKET BÄTTRE om man hade spolat spriten.

/magnus


skrev Fenix i Ångesten tar mitt liv...

God morgon Berra och grattis till din tisdag. Bara tre dagar kvar till fredag:-)
/Fenix


skrev Berra i Ångesten tar mitt liv...

skulle älta hur min j*vla skitmåndag var...

Knackade in minst en halvtimmes välformulerad gnäll här på forumet...

..och vad händer...

Lite halka på tagentbordet, svosch! och så var skiten borta i tomma intet...

Känslan går inte att återformulera igen, det var skrivet med hjärtat...

Bara att lägga till handlingarna, detta var.....en Måndag...japp!

/Berra


skrev Berra i Div åsikter eller...?

..att den är bra,.. som en påminnelse....

När man dricker, så fackar man upp livet...

..men....det är inte OK...
inte för min del...längre.

/Berra


skrev Fenix i Div åsikter eller...?

Tja, är väl inte ngn hyllning direkt till att dricka. Stör inte mig så där jättemycket. Gillar inte särskilt mkt rapp, men
Petter är lite förlåten för att han också gjort den här:
http://www.youtube.com/watch?v=CGw9AMXhUrU

Men just nu njuter jag av att strax gå och lägga mig och läsa en spännande bok som väntar.
Ha det bra alla, natti!
/Fenix


skrev Gäst i Div åsikter eller...?

av Petter o September.
De är väl fuckade upp av kommersialismen o tänker den ska sälja förmodligen.


skrev Adde i Div åsikter eller...?

för mig som alkis väcker det minnen hur det var för mig när jag var aktiv. Finns inte så mycket romantik i det livet däremot är det nyttigt för mig att påminna mig om hur det var och det tycker jag den här texten gör för mig. Ok, twitter fanns inte när jag var aktiv men i övrigt är det rätt lika.


skrev tsandra i Div åsikter eller...?

Alkoholromantik i ny form. Så tröttsamt.

Där fuckade September och Petter upp som artister i min bok.

/sandra


skrev mulletant i Ångesten tar mitt liv...

... det är intressant - för att motverka frustration!

http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=406&grupp=12718&a…

Tidigare forskning har visat att munkar som mediterat i 10 000-tals timmar har hjärnor som ser annorlunda ut. Men nu visar nya studier att det räcker med att meditera i två månader, redan då börjar det hända saker med hjärnans strukturer.

Tätare hjärnstrukturer vid meditationVet nyheter Meditation (1:54)
Kan man meditera bort stress? Ja, nu har man visat att av bara åtta veckors meditation så förändras hjärnan - och hjärnans ägare - till en lugnare person. Lägg till i spelkö Spara som favoritklipp Dela Facebook Twitter Digg Del.icio.us Direkt länk till ljudet Öppna i spelaren En välgjord studie presenteras i Psychiatry Reseach där oväntat stora effekter på hjärnan kunde påvisas vid meditation. Det var positiva förändringar som syntes redan efter åtta veckors meditation.

Förändringarna skedde i en liten del av hjärnan som kallas hippocampus. Den tätnade och växte i omfång. Hippocampus är det område som står för just minnen, känslor och sinnesförnimmelser.

Men vad forskarna däremot inte kunde se är på vilket sätt hippocampus har blivit större, det berättar Jörgen Borg, som är professor vid Karolinska Institutet och arbetar med hjärnans rehabilitering efter skada.

– Den mest spännande tolkningen är att antalet nervceller ökar, men det kan också bli tätare synapser, förbindelser mellan enskilda nervceller. Men skulle det vara celltillväxt sker det här överraskande fort, säger Jörgen Borg.

Referens:
Hölzela, B, K. Et al. Mindfulness practice leads to increases in regional brain gray matter density


skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...

Hellu Berra och alla andra aktiva här. Undrar varför Povel Ramel sjöng "ja det är måndag morgon....."? Fyfan vilken måndag jag har haft, blir tokig på en människa som snor allas energi. Vi rök i hop i dag, jag sa vad jag tyckte om hennes beteende i gruppen och då blev hon som en våt ledsen hund och då ska jag sitta med skammen. JAG BLIR GALEN!! Snacka om härskartekniker. Varför är det så att i alla konstellationer, i alla sammanhang, så finns den här typen som suger energi ur andra människor? Och hur skyddar vi oss från dem?

Måndag som sagt, hoppas att resten av veckan bara blir bättre och bättre. Annars får jag väl hoppa från någon höjd. Skämt åsido, har någon forskat om vad som händer i en människas kropp när hon utsätts för frustration?

Kram Märta


skrev Berra i Ångesten tar mitt liv...

..fuck heller...

Idag har vi två möten inbokade, det vanliga sug'iga möte som brukar vara tillräckligt för att sabba en Måndag...
Sedan ett inplanerat möte där jag och kollegan fick skäll senast, och där jag förväntar mig att få detsamma igen, eftersom det är ett uppföljningsmöte.

Det är skitsvårt att någonsin få en chef där prestationerna aldrig räcker till...nöjd..
Dessutom en annan kollega som gör allt för att "sänka mig" hos honom, så jag har inte en j*vla suck...
Jag får "gamla meriter" uppkörda i röven ständigt, och har alltså en chef som inte är villig att förnya sina omdömen..
Men så dricker han ju alkohol också...

Så jag försöker se så j*vla positivt jag bara kan, fram till mötena, sen kommer resten av dagen...veckan att vara körd, det vet jag...

OM man ska prata om någonting som kanske är hållbart positivt, är att jag har blivit headhuntad av ett annat företag, liknande bissniss,
men en tjänst där jag är överkvalificerad till och med stor sannolikhet är betald med en svältlön...
Å andra sidan så vore det ju en underbar tillfällighet att komma härifrån, man kan ju få in en fot i den firman och jobba sig framåt...

Samtidigt så kommer jag se neggigt på det eftersom min chef kommer göra allt för att grusa mina framtida spår med dåliga referenser,
ja han är en långsint och elak j*vel, han med..

Så jag ger livet en chans, ett nytt avstamp om det funkar, så jag kommer att jobba på det, och försöker låta det positiva rinna igenom det dåliga,
fram tills mötena, sen kommer livet gå i moll igen, för ingen kommer någonsin bli nöjd med mina insatser...

Men...de andra kan ha sin klubb för inbördes beundran, och de kommer att få ett helvete att göra det som jag har tidigare gjort, men de vägrade att se..
Så min tid kommer, jag är inte oersättlig, men min frånvaro kommer att märkas, ganska så väl...

Det går bra att spöa en hund så länge den lever, men var ska de göra av sin frustration sedan???
Låt mig gissa?, en ny hund kanske..

Vov!


skrev Fenix i Ångesten tar mitt liv...

Faan Berra, all denna klokskap och vishet på en måndag! Vad har hänt med dig, har måndagen blivit favvodag eller:-)
/Fenix


skrev Berra i Ångesten tar mitt liv...

Ja...sanningen är inte alltid den fräschaste av verkligheten...
Men genom att göra ett aktivt val, att vara en passiv drickare, så får jag fortsatt kontroll på min livsutveckling...

Ja och valet är en egoistiskt tanke, det gäller bara mig själv, ingen annan...
Och ingen annan kan bestämma det åt mig, ingen annan kan/ska/behöva övertyga mig om att ifrågasätta det...

Ingen annan gör det heller, för att jag har redan innan bestämt mig för att jag inte ska dricka något med alkohol i...
Den som tvekar är nästan alltid utsatt för ifrågasättningar, men varför det?
Den som är bestämd kan få svaret, men oj!

Om jag inte kan övertygas, finns det heller ingen att lägga ansvaret på,... jamen han/hon sa ju att det var OK,
och så blev det inte det, det blev inte OK med ågren, eller hur?

Alltså är valet om att dricka ett själviskt val, det gäller ju bara mig, även om alkoholen är en social grej...
Och de som MÅSTE dricka har ju ett problem..., de kan inte umgås socialt utan dricka, eller?

Det ställer lite krav på en....ett enda faktiskt.....att vara kravlös, att våga släppa hämningarna UTAN att bli intoxikerad av ett berusningsmedel...
Och i ett sällskap där folk redan är påverkade...så spelar det ju absolut ingen roll, ingen kommer att döma dig, de är ju fulla, eller hur?

Det handlar mycket om känslor,.. och en falsk skapad självkänsla...
Om att vilja/våga släppa på hämningarna, och att våga göra det utan hjälp ifrån alkoholen..
Att kunna slappna av och få ro i kroppen, utan hjälpen från den kemiska substansen...

Är det svårt?, eller är det mera en fråga om att våga ta hand om sina egna känslor, eller att våga släppa på dem...

Varje dag utsätts vi för nya prövningar, och det enda vi vill är att de ska bli så få som möjligt, vi vill ha en rutin, en vana runtomkring oss, en vardag...
Men på helgerna är det precis tvärtom, då vill vi att det ska hända en massa saker, nya impulser, nya vänner, lockelse till skratt..
Och då tjuvstartar vi med en kemisk substans vars egenskaper är väl kända vid överdosering, biverkningar och beroendeegenskaper...
Och låter oss göra detta helg efter helg, utan att reflektera, därför att "alla andra gör ju det"...

Är det inte dags att vi alla tar ett ansvar inför oss själva, och ser vad som är bra för oss och vad som inte är det..
Och skapar den förändring det behövs för att få det till det bättre, och hinder är till för att forcera eller gå runt...

Om det behövs att man är" trevlig" på en tillställning, så är det väl just det man får jobba lite med då...

Att ge värdinnan en blöt puss på munnen när man har druckigt är oftast inget problem,
varför inte ge den i ett nyktert tillstånd, och verkligen mena det....!, är inte det större så säg?

Stå för sina gärningar, och visa att man minsann kan...visa sina känslor...

Varje dag är en...ny dag, gårdagen är passe', och man vänder till ett nytt blad precis som i sin almanacka..
Man behöver inte bläddra tillbaka till gårdagen, för att tvinga sig uppleva den igen, om man inte vill..

Både bra och dåliga erfarenheter lägg tills historien, och tillåter mig att förändra framtiden,
genom att låta mig ta lärdom av min historia och inte göra en dumhet igen, men gärna en bra sak...igen!

Idag lever jag, och i morgon också, och då troligen lite bättre, eftersom jag har tagit lärdom av det som ännu inte har hänt, idag..

Mors Berra


skrev Adde i Div åsikter eller...?

ett underbart citat idag :

Dörren till det förflutna låter sig inte öppnas utan att det knarrar . ( Alberto Moravia)

Ju mer jag jobbar med mig själv och rensar ut gamla sopor desto mer välsmord blir min dörr ! Återigen : Det är så viktigt för mig att rensa ut och släppa ut trollen i ljuset och framförallt inte låta nya bygga bo.

Se till att smörja dörren vänner !!


skrev lillablå i Ångesten tar mitt liv...

Hej Berra...
Låter som en spök- eller skräckhistoria det du berättar, men med ett lyckligt slut... för dig i alla fall!
Alltid lika härlig läsning!
TACK!!
/k


skrev Berra i Ångesten tar mitt liv...

..har jag fått mig en stärkande dos antifylla..

Var ute med gubbsen, 40 st distingerade kostymbärande trevliga & artiga herrar i övre medelåldern...
Vältaliga och lyssnande medmänniskor som för en konversation på högsta rang...
Möjligen lite försiktiga i sina utlåtande för att inte stöta sig med några andra i sammankomsten...
Man pratar jobb och statussymboler, och kanske lite väder om spörsmålen tryter...
"Lätt" trevligt och på gränsen till grå-tråkig, en liten sarkastisk dänga kan ju komma, bara för att driva upp stämningen...

Första måltiden, en lätt lunch, några mackor, en bira och en snaps för sällskapet, kanske en bira till om det drar ut på tiden..
Magen dämpar sin akuta hunger, och stämningen lättar, det blir lite mer skratt...
Sällskapet är nu inte alls längre tråkiga, vi tar en omgång till va, grabbar...?
Några snabba till innan vi går tillbaka till aktiviteten, precis när vi hade det som trevligast!!!
Vi tar med oss några "handgranater" (33 cl ölburkar) i fickorna...ifall vi får det så där tråkigt igen, eller hur?

Aktiviteten blir nu ännu mera uppsluppen, och koncentrationen för vissa är lika med noll...
Vi har inte alls tid för uppgiften, vi vill ju bara surra en massa, och berätta om våra gamla minnen vi har ihop..
Det är lätt att dra med sig de andra,och själva det-vi-skulle-göra-grejen flyter ut i sanden, och skapar irritation för de som vill få uppgiften iland...
Det blir lite slitningar mellan de som vill få uppgiften gjord, och de som nu helt enkelt skiter i den...
Eller på ren svenska, mellan de som inte är så packade, och de som är det...

Det är en omöjlighet för de som redan är på G att bli nyktra, så det återstår bara att invänta de segskallarna som inte har hunnit blivit pruttiga ännu..
Och det tar inte så lång tid, kanske en halvtimme...

Nu så, alla i samma linje, uppgiften är lämnad och det är bara ett högljudd tjatter, ett och annat brölande för att bevisa att vi fortfarande är män, och hävda vårat revir?

Nämenvafan!, börjar bli lite småhungrig igen, och några kalla pilsner grabbar?, skulle väl inte sitta fel???
Vi packar ihop oss härifrån för här blir det ju inget vettigt gjort i alla fall...
Jag vet en billig sylta nere på hörnet, där kostar bara en stor stark 39 spänn....öhh! Grabbar ...ska ni me?
2/3 drar iväg, de andra hann inte med, eller så hörde de inte, eller så satt de i en intensiv diskussion med någon annan...
Det blir märkbart tyst efter en stund och 15 förvånade karlar tittar sig runtomkring, varfantogdeandravägen...?
Ett litet fyllfipplande med mobilerna och avsaknaden av läsglasögonen gör att de har i stort sett hunnit ringa igenom HELA telefonboken, innan de träffar rätt...
Vartihelvetetognivägen???, pizzeria lilla istanbul.....39 spänn?...jaja korsningen efter seveneleven, javafanvikommer...
Grabbar!, på med jackorna...vi drar ner till lillaistanbull, alla andra är ju redan där...

Snabbt kommer gänget klafsande i snöslasket runt hörnet i lågskor, en med två vänsterskor, en 43.a och en 45.a, båda pekandes åt samma håll...
Vem har de ojämna par som pekar åt höger...?

Väl återsamlade på krogen ringer det på mobilen igen...3 st stod utelåsta på baksidan av lokalen och rökte utan jackor...
Vem har nyckeln, vem gick sist, låste han framsidan, vilka grejor finns kvar där, men framförallt, vem avstår fyllvärmen en 20 min för att gå upp och låsa upp för tre huttrande vänner, där gick det nog en kvart i onödan, bara för att utse någon stackare som skulle få "straffet"...
Många skiter i maten, det finns ju fortfarande bira i tappen, och kolla här!...vackra damer..ohlala!
Tonfallet ändras med tiden till j*vla luder, som inte uppskattar riktiga män i kostymer, inte att det saknas sisådär 30 år, och inte saknas det egna fruar heller..?

Jag tittar förvånat på det som sker framför mig, men har bestämt mig att fortfarande vara en "betraktare" och inte en moralisk tråkmåns.
Det är mer än vuxna män, och alla får stå för sina egna göromål, jag mantlar inte andras problem längre...

Det som förvånar mig mest är att jag bara för två år sedan var en av dem, och såg inte detta...
När nådde sammankomsten sin höjdpunkt?, och när blev det så minnesvärt att man längtar till nästa träff?
Kommer de att ha ågren i morgon?, är deras ånger välförtjänt?
Snubben som sover i hörnet med slipsen i ett halvdrucket ölglas, var det han som hetsade mest vid snapstagningen?

Kvällen väcker mera frågor...än svar, och jag har nu nått ett stadie där kvällen har slutat ge mig positiva inputs, och är dessutom trött...
Andra surrar om att fortsätta kvällen på nästa pub, min fortsatta kväll blir att återförenas med min familj som har lördagsmys utan sin pappa och man, och utan kostym...

I skenet av fladdrande gatulyktor genom sidofönstret på bilen som når ett tomt passagerarsäte en mörk vinternatt, så tänker jag...
Var tog de...40 st distingerade kostymbärande trevliga & artiga herrar i övre medelåldern....vägen...

Det är så märkligt hur alkoholen påverkar oss alla, både de som nyttjar den, och de som inte gör det..
Är jag tråkig som bara ser verkligheten...?
Är jag ångerfull?

Nähä!, det här är mitt liv, och JAG har kontrollen....

/Berra


skrev Adde i Div åsikter eller...?

år och missbrukare av benzodiazepiner, alkohol och amfetamin, ett mycket digert brottsregister, i stort sett allt han gör går snett och han blir haffad. Tom hans försvarsadvokat tycker att det är ointelligent det han pysslar med. Jorå, han har gjort 12 stegsprogrammet 2 gånger, båda gångerna så var det ett "program" på 12 månader. "Skaru sluta?" frågar advokaten. "Jorå jag har ju tänkt på't".................

Karln har en ( 1st) bevisad åtalspunkt i veckan, i genomsnitt, förra året. Småbrott som bara ger bekymmer för honom i första hand typ olovlig körning, narkotikainnehav, rattfylla, smitning och ett fåtal där andra blev drabbade.

Återigen blir frågan : Varför kommer jag och andra till insikt om missbruket medan andra slår huvudet i väggen gång på gång ??? Den här mannen har inget kvar, "bara" sitt liv, och det är ju en fråga om tid innan han dör av en överdos eller liknande.

Hans missbruk är inget försvar för det han gjort, han har, precis som vi andra, ett val att göra. Han väljer varje morgon att fortsätta sitt missbruk.

Jag lider med honom i hans sjukdom men han visar också för mig hur min värld kan se ut om jag återgår till mitt drickande.

Det är en tragisk figur som en gång i början av sitt liv haft visioner och drömmar, ljusa sådana, precis som vi andra. Han gör mig ledsen och jag kan känna tårar bränna bakom ögonlocken när jag tänker på att vi trots allt är så lika. 2 människor som gjort olika val i livet.

Nedstämdheten lättar efter ett tag när jag lämnar domstolen, jag blir tacksam att just jag fick förmånen att få leva mitt liv i nykterhet den andra halvan av mitt liv.

Idag är jag en stolt, nykter, alkoholist. Jag gör mitt val varje morgon och känner tacksamhet varje kväll över att jag fått vara nykter just idag.

Jag kan se nu att det är en fin gåva som jag fått.


skrev Gäst i Alkohol min älskarinna

Min hemmatråd är egentligen inte "min" utan jag har helt enkelt hakat på TP - tvåbarnspappan :) Nu börjar min resa heter tråden.


skrev fredde-s i Alkohol min älskarinna

Nubaskemig, vilken är din hemmatråd? :) Och tack!