Senaste kommentarerna i forumet

Ännu en a-fri dag snart till ända! Fortsatt på en del som jag påbörjade igår med bla telefonsamtal för anhörigs del.
För min egen del har det varit att hålla mig på den a-fria inslagna vägen... Delvis genom att hålla koll här på forumet, det ger inspiration för mina egna tankar!
Lite annat smått och gott som behövs göras här hemma. Nu lite köksarbete kvar att göra...
Sen är det "bara" att ha en a-fri kväll o hoppas att sömnen ska bli god när det blir så dags...
Hoppas på det bästa för alla här på forumet o speciellt för alla oss som satsar på a-fritt liv nu när året är nytt!
Kram på er alla från mig 🤗

Härlig läsning @Varafrisk!

Läste häromdagen att du har Covid men hann inte svara och skicka krya på dig!

I morse i bilen tänkte jag igen - så fruktansvärt att tappa smak och lukt!
Nu låter det ju som det är på väg tillbaka för dig, smaken alltså, jag hoppas verkligen det!
Så, även om hjälpen kommer från ett absolut oönskat håll, se ändå att du fått hjälp genom de första dagarna, de som är klart svårast. Du är såå värd att lyckas, som du kämpar!

Angående att du nu inte riktigt gör som du trodde/ville/borde göra. Nej, saker blir inte alltid som vi vill, problem ser inte alltid ut som vi tror - och då får man försöka på ett nytt sätt.
Det gör du nu - och du gör det bra!
Jag tror det kommer att fungera bra även när vardagen kommer. Skulle det inte göra det så är det bara att justera metoden lite till.
Typ: Jag kommer inte över muren, jag kan inte hoppa så högt...
Hmmm kan jag prova med en pall, eller en stege, eller en trampolin?
Det var ju faktiskt ingen som sa att jag måste hoppa. Jag bara antog det. Men så fanns det andra sätt!😅

Kram 🤗

@Varafrisk Härligt med nyktert år hittills och att du förhoppningsvis är på väg att må bättre. Kram och heja!!🥰

@Kvarsta Att skriva här har hjälpt mig otroligt mycket. Jag använder det som en form av dagbok och skriver ned alla mina känslor, tankar och funderingar jag har. Vissa saker skriver jag för att inte glömma och sådant som jag vill ta upp med min psykolog. Det är en terapi i sig och jag får många aha upplevelser. Att få ta del av varandras upplevelser, stötta varandra och hjälpa varandra är också oerhört betydelsefullt och ger styrka att kämpa vidare mot nykterheten. Vad gäller ekonomin, shit vad mycket pengar som gått åt till alkohol😱. Med annat viktigt har man snålat men inte brytt sig om vad drickandet kostar, det har fått kosta vad det kosta vill! Helt galet. Jag brukar räkna hur många flaskor vin jag och min man skulle druckit om jag/vi inte slutat och hur mycket vi sparar på det, det är också en sporre nu i alla fall.
Ha det gott och kämpa på!🌸💕

Har som sagt inte skrivit här på sista tiden. Jag är fortfarande så otroligt motiverad att aldrig mer i mitt liv dricka alkohol.
Resan har dock varit tuff. Trodde inte att det skulle vara tufft fortfarande efter 7 månader.
Jag äter fortfarande antabus. Har fortfarande tät kontakt med både läkare och terapeut. Samtalen med min terapeut är det som räddar mig. De är så otroligt värdefulla. Att be om hjälp att sluta är det bästa beslut jag tagit i mitt liv!
Mitt drickande startade för många år sedan med att jag älskade kicken jag fick. Detta övergick vid okänd tidpunkt till att bli självmedicinering mot ångest, depression och allmänt psykiskt mående. När jag nu slutat finns tyvär detta måned kvar och måste tas hand om. Jodå jag har kunnan må bra vissa dagar, men det har varit skittufft.
Jag har i omgångar ätit antidepressiv medicin och lugnande. Det lugnande har jag nu satt ut och fortsätter med det antidepressiva. Att inte må bra psykiskt medför tyvärr också skam liksom när man drack.
Som jag berättat tidigare i tråden har jag stora problem med mina fötter. Svår värk orsakat av min långavigt obehandlade diabetes. I journalen står det diabetes-neuropati ,men självklart har alkoholen spelat stor roll.
Denna värk är väldigt psykiskt påfrestande då jag troligen måste lära mig leva med den. Ingen vet om det läker eller hur mycket bättre det kommer att bli. Med tanke på min bakgrund som alkoholberoende vill de inte heller ge mig värkmedicin som hjälper, vilket jag har förståelse för. Det handlar i så fall om opiater. Jag har växelvis under korta perioder ändå fått detta utskrivet men är skiträdd för att wgå från alkis till narkoman. Så annat än tillfälligt är detta inte ett alternativ.
Trotts allt jobbigt är jag ändå glad och stolt över att vara nykter! :) Glad att jag vågade ta steget att be om hjälp! :-)

Kommer försöka vara mer aktiv här på forumet för jag vill gärna hjälpa andra om jag kan.

Kramar på er alla!

@sorken Välkommen hit. Starkt att ta ett första steg och skriva här. Jag försökte sluta i flera år på egen hand med "de vita knogarnas teknik". Jag drack otroliga mängder starköl, 7.5or. Jag föll alltid!!
Skammen, ja denna förbannade skammen. Den känner vi alla till mycket väl. Skammen och ångesten över att man dricker.
Därför upprepar jag mitt mantra. Ta hjälp!! Jo, det finns många här som klarat det på egen hand och det är så otroligt starkt att jag har svårt att fatta det. Själv klarade jag det inte förrän jag släppte skammen och bad om hjälp. Gjorde detta på min vårdcentral. Detta förändrade mitt liv. 7 månader nykter med regelbundna träffar med en terapeut, antabus. Berättade också för min chef. INGEN har bemött mig med annat än respekt. Rspekt för att jag tagit beslutet. Respekt för att jag öppet vågar berätta. Öppen inför min fru. Vad som händer, jo skammen försvinner.
Du har tagit ett första steg. ett starkt och viktigt steg. Ska jag komma med någon form av råd så är det att ta steget och be om hjälp.
Forumet är fantastiskt. Här kan man vara öppen och i sin anonymitet vara helt ärlig och ingen dömer någonsin.
Så återigen, välkommen hit! :-)

@Rehacer Känner igen det, drömde vansinnigt mycket en tid. Det var svårt att återge vad jag drömde då det var så snurrigt och sedan mindes jag inte allt heller när jag vaknade. Ibland kändes det som jag halvsov. Drömmer mindre nu förtiden. Men som sagt att vakna nykter är guld😀

@SweBro Välkommen hit. Stark att gå till vårdcentralen . Jag försökte sluta på egen hand i många år, men föll alltid. I samband med att jag fick en diabetesdiagnos gjorde jag som du. Berättade öppet om mina problem och bad om hjälp. Tyvärr var det svårare än jag trodde och fick ligga på en hel del. Tog 6 månader. Då fick jag remiss till en terapeut och som då rekommenderade antabus. Var mycket tveksam i början men gav med mig. Med hjälp av en fantastisk terapeut och intressanta och bra samtal och antabus har jag nu varit nykter i 7 månader. Drog innan detta i mig 3 flak 7,5or per vecka.
När man börjar lära sig gå faller man emellanåt. Men man reser sig igen och igen och igen. Till slut står man och går på egna ben utan hjälp. Resan kan vara tuff men ger så mycket i slutändan.
Du har tagit rätt beslut och här på forumet kan man vara öppen och ärlig och blir aldrig någonsin dömd.
Jag brukar skämta om att det bästa forumet jag varit på någonsin är ett forum fullt med alkisar! :-)
Stark att du tar beslutet. Alla här på forumet hjälper och stöttar på vägen.

@Sisyfos Tack för hälsning! Haha....ja faktiskt så har jag varit nykter hela 2022...även om det inte är många dagar så är det ändå mycket för att vara mig! Gällande snuset...så tror jag att jag har varit otydlig. Först och främst så har jag inga tankar på att börja snusa...det finns inte! Men, min känsla är att snus är väldigt speciellt för de som snusar...jag utvecklar inte detta mer utan det får vara bra så.

@Annabell @Rehacer @majsan_nu Tack för hälsningar! Betyder så mycket!

Förutom att vara sjuk har jag en konstig känsla inom mig som jag inte riktigt kan definiera. Idag var första gången på en vecka som jag var utanför huset. Kände att jag behöver få luft och ljus. Solen har varit framme lite grann. Så en kort liten promenad blev det. En kollega ringde under promenaden, min allra bästaste finaste kollega..så jag blev väldigt glad över att hon ringde. Har inte pratat med någon annan än närmaste familjen på över en vecka så det var väldigt betydelsefullt för mig. När man är sjuk känns det ju som om världen stannar fastän den pågår precis som vanligt där utanför. Känner mig fortfarande väldigt trött. Hostar. Ibland när jag äter kan jag känna pytte pytte lite smak eller annars är det min hjärna som tror att den känner smaken. Det är verkligen en otroligt knepig känsla att inte känna smak eller lukt. Det är en sådan självklarhet att känna smak och lukt och jag/man förstår inte hur stor betydelse det har. Följer en kock på Instagram som har haft Corona. Hen skrev att hen hade fått tillbaka både smak och lukt, så viktigt för hen i sitt arbete. Jag klarar ju mig utan både lukt och smak i mitt arbete som tur är!

Jag tror att den konstiga känsla som jag inte riktigt kan definiera gör att jag känner mig i ett ganska så neutralt stämningsläge. Tror det delvis beror på att jag är sjuk, befinner mig i en bubbla vars väggar blev svårare att ta sig igenom även pga att det har varit jul- och nyårshelger. Helger då jag annars även kan känna att jag befinner mig i en bubbla.

Här på forumet kan jag känna mig lite som jag hamnar i en egen bubbla vilket blev så tydligt nu vid årsskiftet. Många av de vänner som började skriva när jag började har nu varit nyktra under två år vilket är så himla fantastikt! Det är så stort! Några har lämnat forumet vilka jag saknar. Några är inne på en månad och även lite längre men kanske inte ett halvår. Så finns det dem som precis börjat skriva, börjat sina nyktra bana. Och så finns jag...som har skrivit i snart två år men inte lyckats nå en längre nykterhet. Jag försöker nu haka på några som har varit nyktra någon månad, några veckor, några dagar. Just nu känner jag mig lite snurrig för jag känner att jag kan inte kroka arm med för många för då tappar jag det utan det får bli några stycken. Det är ändå speciellt att befinna sig där jag är. Jag har inte nått en längre nykterhet vilket inte beror på att jag inte förstår, inte kan utan besitter faktiskt mycket erfarenhet och kunskap utifrån mig själv. Som jag har skrivit tidigare så tror jag att en bidragande del till att jag inte har kommit längre är att jag hela tiden tänkt att det ska kännas mer grundat inom mig och jag måste bestämma mig för en vecka, en månad, tre månader ev längre men det har inte funkat. Nu försöker jag på ett annat vis genom att räkna alla dagar. Det är viktigt för mig att påminna mig själv att tanken bakom det här är inte att försöka ha en bakdörr öppen (och det är ett stort observandum!) utan om det blir ett snedsteg, skaka av mig, resa mig upp och därefter följa resans gång igen. Än så länge känns det här bra..utmaningen blir när jag är frisk igen och börjar arbeta att inte falla in i gamla vanor genom att åka till systemet efter jobbet. Jag kämpar på!

Kram till oss alla:)

@Kvarsta Yes, det är OK med laster, för vi alla har ju hål att fylla med diverse "onyttigheter" och "nyttigheter". Mitt största problem med alkoholen var just dem lögner jag satte upp för mig själv för att OKa mitt eget drickande, som sen ledde till smygdrickande och bara mer och mer ångest.

@SweBro Det brukar ju heta att "summan av alla laster är konstant", så det där har gäckat mig lite granna. Om det nu är så, vad skulle kunna bli det som eventuellt tar alkoholens plats för mig istället?
Oavsett om det blir Gott & Blandat, eller pisatgenötter, eller att samla på fingerborgar, så är det ett sekundärt problem menar jag. Så länge alkoholen inte får ha kvar den rollen för mig, har jag gjort ett stort framsteg!

Jag drack, om än måttligt för en gångs skull, på nyår. Sen lite på lördagen (faktiskt "bara" en glögg och en 3,5:a) och delade en flaska bubbel med frun på söndagskvällen (höll mig faktiskt nykter, för jag hade lovat att hämta henne på jobbet klockan 22.00). På måndagen - igår - brakade helvetet lös. Det blev min dag 'noll'. Och med tanke på vad jag rsikerar, måste jag se till att det inte blir flera dag noll i framtiden.

Godmorgon,
Jag drömmer så enormt mycket de här nyktra nätterna. Det är som en långfilm varenda natt, allt händer och det är både drama, spänning och mystik i ett enda virrvarr! När jag somnade onykter så däckade jag bara, drömde aldrig.
Känns som jag sprungit ett maraton varje morgon nu när jag vaknar. 😁 Men jag tackar Gud varje dag jag vaknar nykter! 🙏

Den här typen av "dagbok" kommer jag att följa med spänning. Jag har försökt sia om vilka situationer som kommer vara svårast att övervinna för min egen del, vilka tillfällen där suget kommer att smyga sig på mig som mest. Och det är väl det som är lite av knepet, antar jag?! Att hitta dem och att komma på sätt för att "ta sig förbi" dem, utan att trilla dit.

Jag är så glad över att ni andra delar med er av era erfarenheter!

@Kvarsta hade liknande uppenbarelse för 2 veckor sedan, gjorde en snabb återvändo till glaset på nyårsafton för att sedan från och med i lördags vara helt nykter framöver. Att skriva av sig är en stor hjälp på vägen, speciellt när man börjar känna suget efter alkoholen, abstinensen är ständigt närvarande och imorse vaknade jag med baksmälla, inte av alkohol men från 2 påsar gott och blandat... :)

@Lavendelblomman Skönt att slippa suget!
Jag hade första suget igår på min fjärde dag. Det klassiska suget jag brukar få på eftermiddagen på jobbet när jag vet att arbetsdagen snart är slut och jag sen kan åka hem till vinglaset. Men jag motade bort det och kände inget sug igen. Intressant att lägga märke till hur vissa situationer triggar.
Ha en fin dag! ❄️✨

@Varafrisk Heja dig o krya på dej! 👍💪
Du verkar vara på "g", härligt, bara du blir frisk!!! Fint att du vill hänga på i våran "grupp i gruppen", du kan bidra där med dina tankar...
Kram 🤗

@Varafrisk Härlig läsning! Bra resultat! 🤗

@Kvarsta Hej & välkommen!
För mig hjälper det mycket att skriva här och att läsa här. Att förstå att jag inte är ensam. Och att se att det är fler som kämpar, men att det faktiskt går att stå emot A fast det stundvis är tufft.
Kan andra så borde ju jag oxå klara det liksom.
Lycka till! 💪

@majsan_nu Tack! Och skriva kommer jag absolut fortsätta göra. Det är sådant som sporrar mig till att fortsätta. En form av bekräftelse på att jag lyckas, på något sätt.

:-)

@Kvarsta Hej o stort välkommen hit!
Du låter så fast besluten o motiverad, det gör det ju lättare att stå fast när det blåser motvind 💪👍
Du skriver att du tänker sluta helt, så har jag gjort. Slippa förhandla om/när det är ok att ta ett glas... Önskar dig stort lycka till i ditt beslut o fortsätt att skriva hur det går!!!
Kram 🤗

Jag har läst många av era inlägg @vår2022 och @Miss Mary Poppins. De gav mig en otrolig skjuts igår, och för det är jag tacksam!

Jag har nog någonstans fastnat lite i att ständigt förneka att jag har problem. Jag trodde att steget till att våga inse det skulle bli större, men den öppenhet som genomsyrar många inlägg här gör att jag vågar tro på det; jag är inte ensam och jag behöver verkligen inte blotta mig ensam. Vi (ni) är så många fler. Och för de flesta verkar det ju gå riktigt bra, om än med vissa bakslag.

Jag delar nog din resa @vår2022. Jag har nog kommit till insikt om att jag måste kapa banden med beroendet helt. Jag känner mig själv för väl för att tro på, att nivån "måttligt" kommer vara en hållbar kombo. Jag kommer inte kunna hantera det, inte kunna sluta när jag egentligen vill. Ett glas kommer bli två, som kommer bli tre, och så vidare...

Mitt mål kommer vara att sluta helt. Om inte av hälsoskäl, så av ekonomiska. Det är lite bakgrunden till att vår diskussion dök upp på hemmaplan. Jag blev helt plötsligt varse om hur mycket pengar jag faktiskt lagt på mitt drickande. Det var riktigt skrämmande läsning, när alla små utlägg lagts ihop.
Båda skälen är helt klart sådana som påverkar mitt inre välmående (och andras i min närhet). DET är i mångt och mycket det som min motivation att klara av detta bygger på.

Och som sagt, jag blir uppriktigt glad över alla kommentarer här inne. De ger mig styrka och tro på att det går att klara av det!

Dag 4.
Igår eftermiddag Påväg hem efter en handling så frågade sambon om vi inte skulle svänga förbi bolaget och bara köpa något litet. Det gjorde mig irriterad. Han är den som inte ser sig som beroende här, utan han hävdar bara att ”det bara är gott” varför han dricker 3-5 starköl varje kväll. Sen när jag bad att vi inte skulle till bolaget så började han diskutera om att han åtminstone borde kunna köpa folköl till kvällen. Blev irriterad igen. Men samtidigt gick det upp för mig att det nog är lite tufft för honom med, så då fick jag lite dåligt samvete över min egen irritation.
Inser att detta kommer bli tuffare för mig om jag alltid ska få en fråga eller ett val varje dag om jag vill ha vin eller ej 😡 Har pratat med honom om detta redan dag1 men ändå frågar han 🙄

@Kvarsta Skrev fel, det heter ”vara alkoholfri”. Spelar väl egentligen ingen roll, men det blir lite lättare att hitta de som har samma mål. Håller med Miss Mary Poppins, klart du klarar det💪

@Kvarsta Hej och välkommen hit! Vad bra att du kommit till insikt, tagit kontakt med VC och gått med i alkoholprogrammet. Vi här på forumet har kommit olika långt i våra resor och har lite olika mål. Vissa vill lära sig dricka måttligt, vissa har inte bestämt sig och andra vill sluta med alkohol helt. Jag håller till under ”sluta dricka alkohol helt” Jag har som mål att sluta med alkohol helt och hållet efter att jag insett att jag är alkoholist och inte kan hantera alkohol. Jag kan inte ta ett glas för då vill jag ha hela flaska eller mer. Jag har nu varit nykter drygt 10 veckor och det är det bästa beslutet i mitt liv. Jag mår så mycket bättre på alla sätt.

Kämpa på och lycka till!

Så klart klarar du det här!! 💚🥳 Jag blir överraskad och imponerand om du gör det utan att tvivla eller snubbla, men så klart klarar du detta!! Annars hade vi inte varit här. När man först loggar in sig här, så tror man att man är "en av de som inte klarade" men sanningen är, att vi är dom som gör något åt sin situation. Du klarar dig redan. Redan på dag 1 gör du mer än de flesta därute!!

Välkommen in till värmen 💚🥳🌸