Senaste kommentarerna i forumet

Nu VaraFrisk, nu händer det. Så starkt jobbat!
Lycka till nu. Det blir bra!

@Självbedrägeri Modigt att smaka på vin, hade jag nog inte vågat. 😁 Vet att jag gärna vill ha mer än en sipp. Skönt att du haft en vilsam helg, det har jag oxå haft på sätt och vis även om det var en hel del grejer jag hjälpte mina vänner att flytta.
Idag är det dag 15 för mig och det känns otroligt bra! Vad är du inne på för dag, tror vi ligger ganska lika.
🤗

Ikväll har jag klippt mina två kort…kontokortet och kreditkortet. Ska betala av den summa som jag använt på kreditkortet för att sedan avsluta det. Ska inte ha ngt kreditkort…inte nu iaf.
Kommer ansöka om nytt kontokort om ett tag.
Nu kan jag varken gå till systemet el trösta mig med ngn go hämtlunch när jag är ledig. Hur kan man sjunka så lågt🥺men det känns skönt …det här klippet!!

Men även om jag åkte hem och hämta korten…köpte alkohol så…var jag och tränade först med både make och dotter💪🏻Har även anmält mitt intresse till att vara trivselvärd på Friskis. Ett steg till att komma in i ett annat sammanhang, träffa nya människor och att få kontinuitet i träningen.

Ja…det här beroendet den här vanan är ett riktigt slitgöra…

Kram💗

Lyssnat på halva "jag som var så rolig att dricka vin med". Läste den för flera år sen, lånade ut den och fick tillbaka den igår och tänkte läsa om men gillar numera att lyssna på när någon annan läser.
Den är bra. För att jag känner igen sig i det mesta. Det jag inte har gemensamt med henne är kontakten med AA. Kanske är dags.
Det har varit en lång dag. Offerkoftan är tung att bära, så provar att ta av mig den och nyktert se på mig själv och det liv jag druckit mig till. Jag kan inte skylla på någon annan. Mitt liv, mina val som jag självklart måste ta konsekvenserna av.
Tänka om, tänka nytt och våga prova.

Tittar in för att se hur det går för dig @Rehacer så roligt att det går bra, trist med smärtan bara. Hoppas att du kollar upp det och hittar orsaken.

@Roligatjejen hej! Kunde varit jag i din ålder nu är jag 50+. Så många gånger som jag drack mig aspackad, ramlade och inte mindes men skammen och skulden kunde i glömmas. Sedan gick livet på med barn, skilsmässa. Har druckit i olika omfattning minst 10 år och aldrig kunna säga nej och det blir för mycket. Senaste två åren har jag druckit varje dag! Så mycket skuld, skam och ångest! Huh! För 11 dagar sedan slog jag slag i saken att sluta dricka och nu är jag på dag 9. Det bästa beslutet i mitt liv! Har berättat för mina barn i din ålder om beslutet och om skammen när de att mig full. De är så goa och hejar på mig❤️. Känns så skönt att berätta och vara ärlig och övriga närmaste har också fått veta. Min skam lättade efter det! Forumet här är en livslånga och får massor av stöd och råd. Ta tag i detta medans du är ung, ditt liv kommer att bli så mycket bättre😁. Jag ska kämpa på med näbbar och klor när det blir tuffa tider, denna gång ska jag lyckas!
Kram💕

@vår2022 Det där lät ju riktigt klokt faktiskt! Glad att du delar tankar och de du hör!
Idag ska jag ha dejt nr 2 med mannen jag tog en promenad med förra veckan. Skulle gärna vilja stärka upp mig med ett eller två glas vin, men det gör jag inte såklart. Det blir som det blir och jag är mera jag nykter. Blir spännande oavsett! 😬

Jag känner att det hjälper jättemycket att skriva och läsa här. Jag har inte berättat för familj eller vänner om mitt drickande så därför känns det livsviktigt att få ventilera här. Ingen dömer här och det känns skönt att skriva hur saker är på riktigt. 😊
Välkommen hit @Skadad1968

Trött hela tiden. På mej själv, som inte kan ta tag i det trots löften till den som står mej närmast.
Trött i kropp o själ.
Tänker ringa någon o prata men vet inte var jag ska vända mej.

Vet inte hur man ska börja. Har druckit i princip flera dagar i veckan väldigt länge. Hur börjar man. Hjälper det att skriva här tros... Eller man kanske ska träffa någon o prata.

Hej @Majaela 🌼
Vad fint att du tittat in.
Det har såklart inte gått så bra. Nu är jag tillbaka i det tillstånd jag befann mig i när jag loggade in mig här för ca. 3 månader sen.
Historien upprepar sig, man kommer till samma punkt gång på gång, tänker samma tankar, vill inte, kan inte ha det så här, måste sluta nu ......
Tänker att det kanske är bra att ta upp den här tråden igen i alla fall, jobba med programmet och försöka väcka den del av hjärnan till liv som, så sant, för närvande är helt blockerad.
Små försiktiga steg. En dag i taget.

@Rehacer hej! Vad jobbigt att du har så ont. Pratade med en bekant i helgen som pratade om kroppsångest och mental ångest. Han menade att när han har kroppsångest, tunga drömmar, så behövs det inte reda ut vad som orsakar det mentalt då det sitter i kroppen. Då kan han lämna det. Om det är mentalt och ångest så finns det oro mm bakom det och behöver redas ut. Tänker att om man dricker alkohol så får man både kropps- och mentalt ångest, men när man slutar blir den mentala ångesten inte lika påtaglig men kroppsångesten kan finnas kvar. Tänker att såklart hör kropp och psyke ihop men om man utesluter alkohol kan man få syn på saker klarare. Detta sätt att tänka hjälper mig, jag tungdrömmer och känner mig bakis varje morgon och då tänker jag att kroppen och hjärnan behöver sin tid för att återhämta sig efter varje dags drickande i år. Då känns allt lättare och jag är så glad över att vara nykter och snäll mot min kropp.
Kämpa på💕

@Ase Ja, en dag i taget! 👍
Önskar dig en fin dag också!
Kram 🤗

@Se klart Tack så mycket för ditt svar! Uppskattar det verkligen. "Att vara i verkligheten är bättre än att vara i nån fantasi kring hur man önskar det kunde vara" är så himla himla sant och det kom verkligen åt mig. Var jätteledsen igår som sagt men efter att ha läst det ringde jag min mamma bara för att faktiskt få ut det på något sätt och behöva erkänna för nån hur jag faktiskt känner. Fick mer skäll än det stöd jag ville ha men det var nog bra ändå att berätta för någon. Har otroligt svårt att prata om mina känslor i vanliga fall också så det här är jättesvårt och jobbigt att berätta för nån jag känner men det känns okej ändå. En nykter period är nog rätt väg att gå även om det känns svårt.

@majsan_nu önskar dig en fin dag 💖.
Vi fortsätter på den nyktra vägen👍😊.
En dag i taget.
Kram

@Varafrisk Hej! Har inte skrivit i din tråd på jättelänge men läst/följt! Idag kan det vara så att det blir din dag två... Någon dag är det dags!
Önskar dig en fin dag hursomhelst!
🤗 kram

Inte varit inne på några dagar. Väldigt trött. Blivit beviljad några dagars semester.
Fortfarande (efter senaste fallgropen) nykter 🥳
Det har varit lite lättare den här gången, än vid föregående försök. Samtidigt tror jag just det även kan innebära en risk för att det också blir lättare med ytterligare snesteg. Ex: ’ah! Förra gången jag gjorde en avvikelse/tog några glas var det ju lätt att komma upp i sadeln igen’.
Vad säger ni som gått före? Utgör varje snesteg en fara för ytterligare fler?
Hur som är jag glad och tacksam att den gigantiska trötthet jag upplever inte har något direkt samband med en massa alkohol att göra. Samtidigt lite sorgsen för det gör det klart och tydligt att det här arbetet till och att jag inte vill tillbaka. Samtidigt är det det här jag tidigare har bett om: en utveckling i att få reda på vem jag egentligen är, behöver, vill, mår bra av, längtar efter. Så egentligen borde jag känna tacksamhet även för detta. Inte idag men det kommer säkert 😊

Varm kram till er alla där ute som kämpar 🤗 🥰

Inte varit inne på några dagar. Väldigt trött. Blivit beviljad några dagars semester.
Fortfarande (efter senaste fallgropen) nykter 🥳
Det har varit lite lättare den här gången, än vid föregående försök. Samtidigt tror jag just det även kan innebära en risk för att det också blir lättare med ytterligare snesteg. Ex: ’ah! Förra gången jag gjorde en avvikelse/tog några glas var det ju lätt att komma upp i sadeln igen’.
Vad säger ni som gått före? Utgör varje snesteg en fara för ytterligare fler?
Hur som är jag glad och tacksam att den gigantiska trötthet jag upplever inte har något direkt samband med en massa alkohol att göra. Samtidigt lite sorgsen för det gör det klart och tydligt att det här arbetet till och att jag inte vill tillbaka. Samtidigt är det det här jag tidigare har bett om: en utveckling i att få reda på vem jag egentligen är, behöver, vill, mår bra av, längtar efter. Så egentligen borde jag känna tacksamhet även för detta. Inte idag men det kommer säkert 😊

Varm kram till er alla där ute som kämpar 🤗 🥰

Ny dag, mulen o regnig. Sovit halvbra, hade en lång vakenperiod. Lyckades somna om sen. Inte så mycket nytt att skriva om, många här på forumet är så aktiva, jag har fullt upp att läsa... Går in på min tionde vecka idag, inga planer på att ändra i mitt alkoholfria liv!
Ha en fin dag alla 🤗

@Pilla hej! Jag råkade av misstag svara på din kommentar, trodde det var röttljus 69 jag svarade på. Vet inte hur man tar bort inlägg? Sorry🌺

Godmorgon 💗

Tänker igen på vad du skrev @ase att jag kanske skriver tidigt i min sluta dricka process. Faktiskt så vet jag ju inte…för de personer som jag följer som blivit nyktra…var så bestämda när de började skriva och några hade redan varit nyktra flera dagar…medan många som började skriva och befann sig där jag var när jag började skriva/ är nu när jag skriver de har försvunnit fr forumet vilket jag tycker är synd.

Åter igen t konsekvenser så om jag tänker på de direkta handlar det om sömnproblem, magont, uppblåsthet, ångesten, att inte göra saker som jag bestämt mig för att göra, att äta rätt. Men det är de andra konsekvenserna som jag inte vet ngt om som är läskigast egentligen och kanske skapar störst oro..vad händer med lever, hjärta..ja m organen, kroppen helt enkelt…kan jag rädda den?? Ja men slutar jag nu då kan det kanske inte bli värre…Min man pratade m en kvinna som berättade att man behöver fler demensboenden eftersom gruppen människor med demens ökar pga de människor som har haft ett långt alkoholberoende insjuknar i demens.

Och att skriva om mina våndor …ibland vill jag skriva brutalt ärligt men vågar inte riktigt för jag vet inte vad responsen blir och eftersom man är så sårbar vet jag inte om jag kan hantera den eller jo jag kan väl men är det negativt kan det ligga och skava länge…det finns ju fortfarande lite lite skav inom mig.

Nu ska jag åka iväg t jobbet. Mellanmål är med. Korten är inte klippta men ligger hemma. Så om jag ska handla då måste jag hem..men när jag kommer hem ska jag bara byta om för att åka t gymet m min man. Han ska testa Friskis. Han har gått på ett annat gym men eftersom han är pensionär ska han teckna nytt avtal och då passsar han på att även testa ett nytt gym. Jag ska prata med mig själv idag för att planen ska hålla.

Ha en fin tisdag🍁🍁

Jag har heller inga svar, som du vet eftersom jag har suttit i exakt samma sits och inte riktigt förstått mig själv, men jag tror verkligen att mycket handlar om en önskan om att återställa balansen och att tröttheten där på eftermiddagen spelar roll. Stoppet funkar inte riktigt som det ska och man hamnar i gamla hjulspår. Närvaropoddens avsnitt om ”the work”, ”metatänkamde” och ”Vanor” adresserar det här. Att bryta vanor och vara uppmärksam på sig själv. Minns inte vilken som hade vilket, men där tror jag att du kanske kan få konkreta verktyg för att stoppa. Ett sätt att stoppa är ju att nå botten. Men du verkar liksom jag ha långt dit och ha tröttnat. Så nu ska du över tröskeln. Strypa möjligheten att handla är ju ett effektivt sätt. Läste om att ett hormonpreparat jag tog hade som biverkan ”kontrollförlust”…. 🤔. Inte vet jag om jag kan skylla på det, men jag tror att vissa saker gör det svårare att stoppa och att man då verkligen behöver skaffa sig både hängslen och livrem. Sömnbrist, syresättning i hjärnan, signalsubstanser påverkar. Det handlar inte om att man är sämre på nåt sätt än de som klarar att cykla direkt. Vi andra lär oss också att bromsa försiktigt, sladda, vingla under tiden. Du vill få stopp på det känns det som. Du kommer att känna dig orolig och säkert ångra dig flera gånger om du klipper kortet. Men i längden, när du har lämnat din snuttefilt, när du har hittat ut, då kommer du att vara jäkligt tacksam för att du vågade leva utan. Å du som är så modig skulle kanske även kunna skriva om dina våndor.
Jag vet inte hur du kände nu när du skrev innan du drack. Jag vet att jag kunde känna lycka och lättnad när jag handlat, men sen var det en helt annan känsla när jag drack. Jag mådde mest dåligt av det och pinade i mig alkoholen för att den ”måste ta slut”.

Tänker att ANdraHalvlek har ett livsrecept som alltid. Lever ut känslorna, stänger inte in och blir ledsen över ilskan. Vänder inte ilskan inåt. Tänker att du gjorde samma sak Ase när du gick ut och grät. Släppte ut, lättade på trycket. Jag tror jag har en del instängda känslor. Att ge utlopp för sin ilska är lite kluvet för mig nu för tiden. Det leder sällan någonstans att ge utlopp för ilskan. Men ilska är svårt tror jag en del i ilskan handlar om rättighet till sina känslor, om engagemang, vilja, ambition. Så ilska är nyttigt och att låta sig själv bli arg är också nyttigt. Jag tror att balansen kommer att komma Ase och med det också de positiva effekterna av att vara mer levande.

@Varafrisk men det är väl många som försvunnit från forumet från den tiden också. Men du är kvar och kämpar 💖.
Jag vet inte hur man knäcker nöten är själv nybörjare.
Kan du kanske göra om programmet här på ah?
Hur jag är när jag gör bort mig kanske jag skriver i min tråd någon gång när jag vågar? Det händer inte så ofta men har skett då och då sedan jag var 14år.
Ibland med år i mellan och ibland oftare.

Hej där,
Jag har inget bra svar och jag vet också att du inte tänker att någon ska svara utan just ställer frågorna till dig själv.
Dels tänker jag att alkoholism är progressiv. Den håller sig sällan på samma nivå, livet händer, missbruk fördjupas- förvärras.
Dan andra ”konsekvensen” är ju att vi inte med ögat kan se de skadeverkningar som alkoholen gör med våra kroppar. Det handlar ju om en mängd sjukdomar som kanske inte ger sig till känna förrän senare i livet.
Detta låter väldigt rationellt och de skälen är ju sällan starka nog att sluta.
Kanske ”behöver” du dricka dig till en botten som ingen av oss vet eller har svar på. Botten är olika, en lärdom efter många månader här.
Något som inspirerat och fortsätter att inspirera mig är människors upplevelse av livet- nykter.
Att dricka så ofta och så mycket gör livet tråkigt. Att våga bli nykter är också att våga tro att livet ska växa, förändras, bli något mer.
Ibland funderar jag på om det kan upplevas som ett hot, en rädsla, att leva livet fullt ut? Vad kunde det innebära? Drömmar och längtan efter något mer- plötsligt inom räckhåll?
Hur funderar du kring det? Vad ditt liv skulle kunna bli?
Kram.