skrev timeforachange i Hjälp mig
Sök hjälp NU! Det går att förändra sitt liv! Ring tex alkohollinjen, se ”stöd” på alkoholhjälprns sida . Håller alla tummar! Börja nu!
skrev Vildasvanar i Den stora maktlösheten
@Kungslilja Hej och tack för det du skrivit om din första vecka utan alkohol. Min första dag här och jag känner igen mig i mycket av det du skriver. Det hjälper mig att veta att jag inte är ensam. Dina insikter och det du delar ger mig hopp att jag också kan klara en dag, en vecka, en månad! Kram🍁☀️
skrev majsan_nu i Mitt nya liv
@majken_r Ja, en dag i taget får det bli... Snart börjar min femte vecka... Önskar dig en fin måndag 🤗
skrev Sisyfos i När kommer dag nr två??
Du skriver att viljan inte har landat hos dig till 100 procent och jag kan relatera till det för det var nog så för mig att det tog sån tid innan poletten rasslade ner. Och jag var minst lika kluven tror jag. Jag visste att jag borde sluta, att det var farligt, att jag inte mådde bra, att det var bättre utan, men ändå. Så nu ställer jag de lite provocerande frågorna, inte för att skapa ångest och sluta läsa nu om du vill. Frågorna kanske framkallar lite ångest. Du behöver inte heller redogöra för svaren, men kanske formulera dem högt för dig själv om du läser. Jag skriver svar också. För det måste gå in på nåt sätt -nå ner…
Du har dåliga levervärden men fortsätter att dricka, varför är det nödvändigt att dricka?
”Jag vet inte hur jag ska göra för att sluta”
Du kan låta bli att ta nästa glas.
”Men jag känner mig så ledsen och nedstämd”.
Blir det bättre med alkohol?
”Kanske för stunden, men inte i längden”
Så varför väljer du att handla och dricka?
”Jag är trött och känner att jag behöver alkohol och plötsligt står jag bara där, eller sanningen är väl att jag bestämmer mig redan på förmiddagen att jag ska handla och kan se fram emot det hela dagen”
Men om du inte vill dricka, vad kan du göra istället för att handla?
Vet du att jag tror att det är få som har haft det du kallar ”den superstarka viljan”, den har nog snarar varit för många att ”nu jäklar”, en dag till, ska jag eller ska jag inte, vad gör jag nu.., så om du väntar på den superstarka viljan då når du nog aldrig fram. Daglig kamp, strategier, alternativ, en dag i taget är mer vad som gäller tror jag. Att hitta alternativ, inte svänga in på systemet. Lämna kreditkorten hemma som du skrev när du var motiverad nyss. Det känns som om du har svängt igen och hittar orsaker till varför du inte kan vara nykter och redan nu kvällen innan talar om för dig själv att du nog ändå inte klarar det för att du saknar det där ”lilla extra”.
Så låt det bli en vit dag idag VaraFrisk! En dag till. Alkoholen ger inte något mervärde alls.
skrev Anonym31513 i Den stora maktlösheten
@Kungslilja Nej, du kommer inte att dö. När viljan att dricka sätter in, försök då tänka att detta är bara en tanke eller en känsla och inget som jag behöver agera på. Det tänket tycker jag är hjälpsamt.
skrev Sattva i Den stora maktlösheten
@Kungslilja Du kommer klara det! Tänk att vad som än händer så ska du inte dricka. Det kommer bli lättare och lättare. Och ju fler dagar du har klarat, desto större insats. 🌼⚘💥🌟
skrev Kungslilja i Den stora maktlösheten
Nu är måndagen här. Jag vill inte stiga upp ur sängen. Tar med mig de goda råd jag fått ovan av @Torn och @Andrahalvlek. Även en hel del tyska böner till ´Gud´ har sänts. Känns lite som att gå mot en säker avrättning, stramar i bröstet. Jag kommer inte dö. En stund i taget. Ska se varje stund i sig som en seger.
skrev Sisyfos i En stund på jorden
Ibland är det lätt att intala sig att om man har dragit ner så pass mycket att man bara håller det till helgerna så är det rätt ok. Jag kände nog så. Jag hamnade under gränsen för riskbruk under långa perioder. Men jag tror som du skriver att en del av nedstämdhet och dåligt mående har att göra med alkoholen och det är bättre om du kopplar av med något annat till helgen.
Å så min käpphäst… järn, vitaminer, mineraler och hormoner som också påverkar måendet. Jag hade nog inte hamnat i ett missbruk om jag inte haft jörnbrist, men när man dricker så skyller man allt på alkohol. Alkoholen i sig förstör nog också upptaget av en del näringsämnen så det blir en ond cirkel. Gå till läkare med trötthet eller köp prover så du vet.
På nåt sätt trodde jag alkohol var nödvändigt, men det går utmärkt utan. Lycka till!
skrev Sisyfos i Hjälp mig
Tråkig situation men nu står du kanske inför ett ganska viktigt val: sök hjälp eller förstör ännu mer för dig själv. Beroende på hur mycket du druckit kanske du behöver lite stöd i att sluta. Ge upp alkoholen. Kanske kan du då rädda både familj och jobb. Vi som har slutat härinne ser bara fördelar med det. Vi hade fått för oss att alkohol var det enda som kunde få oss att må bra, när det i själva verket var så att man mår så mycket bättre utan alkohol. Tar ett litet tag att uppleva men belöningen är stort.
Så vänd det här nu. Sök hjälp istället för bostad idag. Ring! Du har allt att vinna.
skrev Strularen i Hjälp mig
Mår dåligt som fan vaknade kl 03:00 med sån ångest. Ska upp och jobba snart blä.. Min fru vill att jag hittar en egen bostad sa hon igår, inget man vill höra 😢
skrev Varafrisk i Min framtid
@Futurista Hej! Hur mår du? Hur går det?
Kram🥰
skrev Varafrisk i Dricka lagom, går det?
@knickan Hej! Hur mår du? Hur går det för dig?
Kram🥰
skrev Varafrisk i En stund på jorden
@Lavendelblomman ibland känner man sig nere utan veta varför. Det kan vara alkoholens fel men det kan även vara något annat. Även om jag inte lyckas så bra på att vara alkoholfri så är jag bra på peppa. Men vi kämpar på vet’ja👍🏻
Kram🥰
skrev Varafrisk i När kommer dag nr två??
@Blenda Grejen är att den där superstarka viljan har nog inte landat hos mig t 100%. Inte på det viset som man kan läsa om hos en del i det vidare livet. Det var som någon skrev för länge sedan i min tråd ”du vill att du ska vilja” så kanske det är men jag vet däremot att jag måste. Jag säger inte nej till AA…men jag har inte rätta känslan för att liksom ”go all in” och då blir det för stort motstånd och jag misslyckas.
@Tofu Ja det här du skriver om att jobba med egna demoner…och sedan mot de runt omkring….ja ibland har det känts svårt att skriva vad jag känner. Jag som har skrivit här så länge och ändå inte lyckats bli nykter. Jag har dock inte gett upp jobbet. Det var jäkligt synd att min lever inte tålde antabus för då hade jag kunnat få tid. Då behövde inte viljan vara grundad till 100% men man kunde få tiden. Ingen idé att tänka på det nu.
Simmade iaf 800 meter idag vilket kändes jätteskönt. Åkte till en stad längre bort med man och dotter. Åt supergod hamburgare med supergoda pommes. Är barnsligt förtjust i pommes. Skönt att jag hade simmat före… började att se en mycket spännande thriller, norsk, Furia. Dax att släcka lampan, Godnatt😴
skrev majken_r i Mitt nya liv
@majsan_nu Tungt.. Har också en del sorg och kämpande i livet nu så känner med dig.
En dag i taget 🤍
skrev Varafrisk i Jag är så trött
@Ase Du är så strong💗men det krävs mycket styrka för att stå upp för den man är om man inte är van. Men bara att ha insikt är en god början.
Kram💗
skrev Andrahalvlek i Den stora maktlösheten
Ps. Håller med om att måndagar är en skitdag. Brukar alltid hävda att arbetsveckan borde börja på tisdagar 😉
skrev Andrahalvlek i Den stora maktlösheten
@Kungslilja Du fick ett jättebra råd av @Torn - gör helt annorlunda! Min upplevelse är att nykterhetsarbetet till 70-80 procent handlar om att skapa sig nya nyktra vanor.
I början tänkte jag nästan dagligen ”den här känslan brukar jag dricka vin på”. Sen tänkte jag i nästa sekund: ”Men det ska jag inte göra längre, så då får jag göra något annat.” Eller så får man bara stå ut. Djupandas sig igenom det jobbiga. Hitta andra sätt att koppla av. Avkopplingen kommer, men det tar lite längre tid. Själv badar jag badkar på kvällen som avkoppling 😍 Efter kvällspromenaden.
Känslor är bara känslor och tankar är bara tankar. De går alltid över. Och de lyfter inte glaset till munnen. Du behöver inte agera på dina känslor och tankar. Faktiskt. Du bestämmer.
Kram 🐘
skrev Andrahalvlek i Dags innan det är för sent
@Bullret skrev:"Jag gör det som faller mig in, vill någon hänga på så absolut, superkul. Annars gör jag det själv."
Så gör jag också - och som det berikar livet. Rätt skönt att slippa förhandla med någon faktiskt. I min 24 år långa relation med barnens pappa fick jag med mig honom på 1 av 100 idéer typ. Och ville inte han så blev det inte av. Oftast. Ibland gjorde jag ändå, och med åren gjorde olika intressen att vi växte helt isär.
Drömmen är ju en relation där båda är påhittiga, gillar att göra saker ihop, och kan hänga med på varandras intressen ibland också. Bjuda till lite, visa intresse för den andres intressen. Men det ska samtidigt var lika okej att göra saker självsam, utan att det upplevs som något avståndstagande.
Jag har märkt att när jag gör saker självsam så är jag mer öppen för att interagera med andra som jag möter. Kan börja tjöta med vem som helst och ha stor behållning av det.
Kram 🐘
skrev Bullret i Dags innan det är för sent
Hej, och tack för era fina kommentarer. Det betyder mycket för mig. Sedan de tog bort gillaknappen här på forumet är det svårt att veta om någon läser det man skriver men till största del skriver man ju för sin egen skull :)
Sisyfos, angående självanalys/självrannsakan trots min unga ålder var något jag först reagerade med "äsch, det gör väl alla". Tänker jag efter så inser jag ju att det absolut inte stämmer och jag tror att jag har en ganska så positiv påverkan på min omgivning, att det syns att jag är mig själv och har kul utan alkohol.
Har verkligen tvingat mig själv till att ändra på mina invanda mönster, framför allt det här med att fly när saker börjar bli jobbiga och jag inte riktigt trivs. Då kanske man skulle gå till orsaken istället så testar det nu. Orsaken senast var att jag inte var helt 100 på min nya tjej (som jag slutade träffa för någon månad sen) och att jag inte riktigt skapat mig det sociala liv jag vill ha i min nya ort. Men det börjar ordna sig nu när pandemin förhoppningsvis är i slutfasen.
I helgen var jag uppe och vandrade helt själv i fjällen. Jag hade bokat en natt i en fjällstuga med bastu och det var en otroligt befriande känsla att ta mig ut på äventyr själv, och när jag kom fram till fjällstugan och pratade med några andra sällskap på plats så trillade polletten ner:
Det jag gör själv har ett värde, jag måste inte ha någon att dela det med.
Det var det bästa som hänt mig och mitt liv är i grunden förändrat sedan det ögonblicket. Jag gör det som faller mig in, vill någon hänga på så absolut, superkul. Annars gör jag det själv. Till exempel om jag har en höstsöndag ledig, då är det inte fel att åka ut i skogen själv ett par timmar och fika/plocka svamp. Innan har det varit så att jag kanske bangat för att jag inte haft någon att åka med, nu är det slut med det. Till exempel nu när jag ska rida islandshäst och berättade det för en vän så ville hon haka på, det blir en kul bonus! Men det är viktigt att jag hade gjort det annars ändå! Det är en riktigt viktig skillnad.
Det är verkligen att pusha sig själv och göra saker för sin egen skull som är den viktiga skillnaden. Jag är så jävla stolt över mig själv och jag saknade faktiskt inte sällskapet.
Tänkt mycket på den senaste jag träffade och jag tror verkligen att vi hade varit en bättre match om jag haft den insikten tidigare, då hon behövde mycket egen tid för att ladda batterierna.
Det gäller att trivas med sig själv för att kunna trivas med andra :)
Livet är underbart!!
skrev Torn i Den stora maktlösheten
@Kungslilja Grattis till 6 dagar! 💪 Jag har nu läst din tråd och önskar dig välkommen hit. Jag känner igen mycket av hur du upplever saker och ting från min första skälvande nyktra vecka för snart 2 år sedan. Håll ut nu, kämpa på! Det blir snart bättre. Ett tips för i morgon är att göra något helt annat efter jobbet än vad du brukar göra. Jag stack tex ofta iväg med bilen under de första veckorna. Åkte i väg och bara körde runt på små vägar ute i obygden. Stannade till och tog promenader lite här och där. Ingen alkohol så långt ögat nådde, frisk luft, tiden gick och jag peppade mig själv att den här gången skulle jag inte börja dricka igen, vad som än hände! Jag tror det var bra, det blev mindre jobbigt då med sug och annat jobbigt. Och så fick jag rensat skallen ordentligt, och började jobba bort skammen. Eller om du är jättetrött efter jobbet, sov så mycket du kan bara. Kroppen behöver läka. Försök prioritera dina egna behov så mycket som det bara går. Det här fixar du!
skrev Kungslilja i Den stora maktlösheten
Kvällen gick bra. Inga lögner behövdes, men hade lugnt tagit till både en, två och tre om det behövts ska jag erkänna. Jag vill verkligen det här. Även om det känns tusans motigt och svårt så jo jag vill. Jag klarade dag 6. Mitt första riktigt stora prov kommer imorgon efter arbetet. Rädslan har inte släppt snarare ökat. Funderade nyss på om jag skulle ta dubbel dos av tabletterna imorgon. Har beslutat mig för att låta bli. Är lite "tabletträdd".
Jag rent ut sagt hatar måndagar, har alltid gjort. Dom har aldrig brukat blivit vackra, inte ens i tanken under en kraftig berusning/fylla. Just nu snurrar bara tankarna kring just det: Måndag, den stora tröttheten när jag snubblar ut från arbetsplatsen vimmelkantig och bara vill hem, få hjärnan att varva ner med vin. Jag är i skrivande stund inte sugen på vin, inte alls. Det första glaset brukar jag tom inte ens tycka är gott. Det är det 2a till 8e som smakar bra. Just på måndagar smakar dom mer än bra. Dom får mig att glömma dagen, som om den aldrig hade hänt. Som ni hör är jag helt besatt av måndagar. Besatt och riktigt rädd. Jag vet helt enkelt inte hur jag ska hantera det. Inte alls.
Önskar er alla, oavsett vart och vad ni befinner er i en bra start på veckan.
skrev Kungslilja i Den stora maktlösheten
@Se klart och @Andrahalvlek
Ni har helt rätt! Jag får beta av den alkoholfria stigen sund för stund, med pyttesmå steg. Det är så skört. Måndag imorgon och ju närmre den kommer desto oroligare blir jag för att det väldigt lätt kan gå åt pipan. (Speciellt nu när min arbetssituation förvärrats just måndagar. Gått från att vara tunga till att nu bli riktigt tunga i arbetsbörda). Jag får möta den så. Kanske rent av sekund för sekund. tack för kloka ord!
skrev majsan_nu i Mitt nya liv
@majken_r Hej o tack för att du frågar! Det är nog lite bättre idag, har tagit det väldigt lugnt... Men känns fortfarande som en svacka i hur jag mår. Är inte så sugen på vin just men det är så mycket som snurrar i huvudet. Livssorger som någon skrev i sitt inlägg, detsamma gäller för mig o det tär...
🤗
Tack @varafrisk för att du frågar hur det går. Tack @rehacer och @litentjej!
Nu är det ett tag sedan jag har skrivit här. Ibland brukar uppehåll signalera att det inte går så bra, men för mig är det den här gången tvärtom. Jag tänker inte så mycket på alkohol och då glömmer jag bort att skriva. Men jag ska ändå berätta hur det går för mig.
När jag ställde om mitt tänk från ”jag ska inte dricka/jag ska inte dricka så mycket/jag ska inte dricka på vardagskvällar etc” till ”vad behöver jag för att stärka min hälsa, sova bättre och må bra” så blev det mycket lättare att fokusera på annat än att inte dricka.
Nu tänker jag mer på vad jag behöver för att sova gott på natten och vad min kropp behöver av motion och träning. Jag äter och dricker inte efter sju på kvällen och det gäller även på helgerna. Till vardags dricker jag ingen alkohol, och på helgerna kan det bli ett eller två glas vin till maten, ofta inget. Det mest fantastiska är att jag mår bra, jag sover bra, jag är pigg och jag är inte stressad. Det känns som om jag har fått ett nytt liv.
Jag har gått igenom alkoholprogrammet här på alkoholhjälpen och det har varit ett bra sätt att identifiera mina risksituationer och triggers på. Alkoholkalendern var en ögonöppnare och fick mig att inse att jag var på väg åt ett farligt håll. Kanske hann jag hejda mig innan det gick för långt. Jag är dock fullt medveten om att man måste vara på sin vakt. Så jag fortsätter att registrera i kalendern mina nollor och mina enstaka glas. Skulle det öka kan jag dra i bromsen. Så mitt svar på min egen fråga är att jag kan dricka lagom=måttligt= en bra bit under risknivå. Jag är fullt medveten om att detta inte är lösningen för alla, kanske inte ens för mig i det långa loppet. Men just nu är det en fungerande väg som jag mår bra av.
Kram till er alla som kämpar!