Senaste kommentarerna i forumet

@Lady175 modigt att du bokat tid hos läkare! Hoppas du kan få hjälp och stöd. Hur har din dag varit idag?

@Stinalotta jag är gift , två vuxna barn. Dricker nästan varje dag tyvärr...kommer ta upp detta på min lökartid på torsdag

@frihetenfinns tack för att du skriver. Ja, jag tyckte att jag hade det under kontroll (ett tag) efter månaderna som nykter. Drack inte på veckodagar, inte ens på vissa helger. Gjorde upp regler & följde dem. Har haft ett tufft år & det blev skönt att få fly. Stänga av precis som du säger. Men ångesten & tröttheten som kommer sedan gör det ju bara ännu värre. Sen så har det blivit bättre i livet nu, men drickandet har fortsatt…
Riktigt bra att du hällde ut vinet! Det känns som att jag är långt ifrån det mindsetet. Känn dig stolt över att du just den dagen gjorde ett mycket bra val!!

@Antonia 🤣🤣🤣, det är väl vår nya gud kanske? Hur går din söndag? Du verkar väldigt stark i din vilja att inte dricka💪🏽🙌

@Carisie ja semester☀️, 50 dagar blir det i sommar för mig. Absolut en fördel med mitt jobb. Jag menade mer att nu vill jag välja att vara hälsosam, och har bett chat gdp om hjälp med motivationen till det. Kanske hjälper det, kanske inte. Det funkar ju inte så bra att förbjuda mig själv att dricka, kanske fungerar det bättre att göra hälsosamma val. Vi får se. Dessutom var chaten så snäll och trevlig att den känns som en vän att luta sig mot. Märkligt men så lättlurad är jag🤣.
2 jobbdagar kvar, och imorgon ska jag
Dessutom få gå på mammografi🙌💪🏽. Har haft knölar förr och är alltid lite orolig inför kontroll. Tacksam för vår fina vård i Sverige. Funderar på om jag ska äta lite campral för att hjälpa mig själv lite på traven… vi får se.

@LAO
fnissade lite åt att jag tänkte när jag såg din rubrik - "nu har jag bett till Gud om styrka", står det säkert här.
Men alltså, ChatGPT är ju klart bättre på att ge tydliga svar!

@LAO Alltså alla val är alltid dina i alla fall fram till första glaset. Därefter fattar du inte dina egna beslut. Risken att fatta beslut att ta glas nummer ett är att du vaknar dagen efter och inte kan fatta nyktra beslut. Plus att du matat tant sug så hon kommer och tjatar på dig.

Semester ändå 🙏🏼 Jag jobbar torsdag sen ledigt i två veckor 🩵

Hej läser det ni skriver och känner igen mig mkt, jag var här första gången för ett år sedan, strax efter mitt först inlägg var jag alkoholfri i tre månader, tyckte det var jätteskönt, var inte ens nära att bryta det, var väldigt målmedveten, men vad hjälpte det när jag började igen efter tre månader, drack då "normalt"/socialt länge men så halkar jag in i att dricka lite varje dag hemma i perioder, tycker som ni skrev också i början att jag inte skadar någon men eftersom det följs av sorg och skam och känsla av destruktivitet och att jag gör det när jag har ångest, så är det ju ingen njutning. Häromdagen tex hade jag köpt en flaska, öppnade den och drack två glas, sedan hade jag ingen lust att dricka mer, dagen efter hällde jag ut resten för att inte dricka två glas den dagen också. Just nu är jag glad och lättad över det men har inte riktigt kraften att förändra mer än så... vet att jag åker hit och dit, upp och ner i pepp och noll lust att sluta. Vet ni vad som triggar er när ni dricker? För min del är det ofta behov av att dra på mig ett skyddande skal, att stänga av, trubba av, bli tröstad osv...

@Carisie nu har jag bett chat gpt om motivation för ett hälsosammare liv med avstamp på onsdag då semestern börjar. Ska försöka hålla tanken att jag väljer för att jag vill. Fyller 50 nästa år och det vore ju magiskt att må bra då!

@Lady175 hur ser ditt liv ut med drickandet? Dricker du varje dag? Har du familj? Vad är din plan? Jag har senaste tiden druckit varje dag. Inga mängder vissa dagar, massor andra dagar. Var här på forumet för två år sedan & höll mig då alkoholfri i 3 månader. Det var så skönt! Men sen på nåt vis halkar man tillbaka.
JA, vi peppar varandra!

@Stinalotta jag är likadan, vi kan väl peppa varann, jag måste skärpa mig

Jag är bara en människa som försöker. Så säger jag till mig varje gång jag ramlat ner för stegen. Min livsstege har varit en tillvaro av kämpande egentligen sedan 2017, då jag fick min första existentiella livskris i samband med en arbetsplats som var mycket osund och under tre år (pendlande till E-tuna med två små förskolebarn+ nytt hus) så om inte knäcka mig i alla fall skada mig på djupet och få mig att tvivla på mig själv så mycket jag inte trodde var möjligt.

Alkoholen har funnits med som en röd tråd i mitt liv ända sedan jag gjorde debuten vid 15 års ålder. Jag har redan i ung ålder testat med uppehåll (som längst 6 månader vid ca 18 års ålder). Men det hjälpte inte.

Min entrébiljett till cirkus Psykisk ohälsa blev en konsekvens i samband med den traumatiska j jobbsitsen mellan 2017-2020 och den fick flera akter tyvärr.

Under 2021 gjorde jag den största insatsen hittills för att förändra drickandet. Jag tog hjälp av Riddargatan 1, fick formulera en målbild och tog mig igenom ca 6-8 månaders regelbunden alkoholterapi. Jag trodde jag var på väg uppåt och försökte se till min styrka. Jag fick inte stöd var min dåvarande make som hela tiden såg på terapin som en bluff, ett skämt. Jag var ett skämt för honom. Att ändå tro på sig själv i såna lägen är en rätt fet utmaning.

Så vad har hänt sedan? Skilsmässa 2023. Livrädd då att alkoholen skulle ta över helt då jag nu plötsligt var singel vid 40plus..utan riktning/mål/ngn vidare ekonomi mm.
Lyckades ändå få ett nytt hyfsat välbetalt och i min sektor "prestigefyllt" kulturjobb.
Det vände. Igen. Och sen...krasch igen. In i den psykiska ohälsokarusellen, utan bälte.

Spolar fram till dagens datum. Alkoholen som jag trodde jag hade om inte gjort helt slut med (ej tagit beslut att bli nykterist) så inser jag att jag istället har en självmedicinerande en "tillfällig rebound"-relation med. När det känns ensamt, rastlöst, bekräftelsesökande oroligt.
För det är ju skönt och kul att dricka och känna sig fri, sedd, som den roliga, smarta, begåvande och bekräftade "skilda" singelmamman.

Men dagen efter kommer igen. Borttappad telefon. Fall och stygn i skallen på akuten.
Onödigt sex som tröst. Återigen oro från exmaken, "kan du verkligen ta hand om barnen som du mår du"?

Min målbild sedan 2021 har varit att kunna dricka "tryggt" och vid risksituationer välja en tydlig strategi (naltrexol, gå hem vid en särskild tid, inte stanna "till the bitter end") Det vet jag att jag kan iom att kaoskvällarna inte inträffar VARJE gång jag dricker.

Men med mitt senaste fall ca 10 pinnhål ner för stegen undrar jag om jag ens kan formulera en ny målbild?

Dom som har samma erfarenheter av samma sorts alkoholmönster som mig kanske vet vad jag pratar om?

@LAO Alltså jag är totalobstinat! Men nu bestämmer jag ju själv! 😂

@Lady175 det känns alltid så bra innan & nu inte alls lika bra. Jag vet allt det där att man ska tänka några steg framåt & på hur det känns då, när man inte tagit första glaset. Hur bra det känns. Men jag skiter liksom i det.

Känner igen mig! Sitter o dricker vin jag med, hopplöst o skäms

@LAO lördagen gick utmärkt, när barnbarnen väl kom hit. Jag var otålig på förmiddagen för jag hade kommit på en utveckling av en vattenlek i sandlådan på vår gård, som jag ville prova, och min stränga man vägrade låta mig leka där själv. När de väl kom blev den en succé; vi byggde ett helt underjordiskt kanalsystem med hjälp av mjuka plaströr som jag hade köpt i metervara.
En stor fördel med att få barnbarn är att man kan få utlopp för all sin egen barnslighet!
Sen gick vi och badade och efter några intensiva timmar åkte de hem.
Då gjorde maken och jag inte som vi brukar, ty det fanns ingen rosebox i kylen (bara fyra sommarljumma folköl gömda högst upp i ett skåp, jag har inte kommit på vad man ska göra med dem, men de känns inte som något hot, de får nog stå där som ett hemligt monument över ett beslut på nationaldagen 2025) men så småningom vandrade vi ut i sommarkvällen och tog en alkoholfri drink och åt middag på restaurang med alkoholfri öl och bubbelvatten.
Jodå, ett litet sug fanns ju där på restaurangen, men det var hanterbart.
Och: när jag sitter där, en (enda) vecka in i nykterheten känner jag att en inte helt sympatisk, dryg och självgod sida hos mig själv bubblar upp: "men kära nån, vad de dricker, de där människorna där borta...".
Den sidan ska jag inte odla.
Hoppas du får en härlig söndag, LAO, nu kämpar vi på! Suget är till sin natur inte långvarigt, och kan snackas ned, nu fyller vi livet med innehåll istället!

Har världens bästa liv. Allt jag önskar. Ändå sitter jag här en söndag 10:32 & dricker. Tänker att det inte är så farligt. Sonen är på jobb, särbon är inte här. Jag skadar ingen. Det kan jag väl få unna mig? Men ändå kommer den här känslan av sorg & skam. Förstår ju att det inte är normalt. Hur kunde jag hamna här?

@Carisie 🤣🤣👼🏽👼🏽. Man kan ju tänka på det som en positiv sak, barnasinnet i behåll och allt sånt😘. Min hjärna är verkligen barnslig ibland och när jag ska göra jobbiga saker (typ gå uppför berg, köra bil långt, titta på tråkig film och sånt) så protesterar hela huvudet och liksom skriker åt mig att sluta och ger mig massor av anledningar att låta bli och slippa undan. Sen blir jag stört nöjd när jag lyckas och då vill jag liksom skryta en aning. Pinsamt!

@Antonia jag fyller 50 nästa gång, och även om barnbarn säkert är 10 år bort i tid så längtar jag.
Hur gick lördagen?

@LAO Jamen lite kanske 😅 Jag vet av egen erfarenhet att det är svårare att släppa tanken på att "jag ska aldrig mer få dricka vin" än att inse att "jag vill aldrig mer ha någon form av efterdyningar av alkohol". Jag vägrar också att förbjuda mig själv. Jag får dricka exakt hur mycket alkohol jag vill för mig själv. Ingen bestämmer över mig utom jag (typisk storasyster). Så jag fattar bara det ena beslutet efter det andra men jag tänker till varje gång jag erbjuds alkohol. Vad vill jag? 🤔 Hittills har det blivit nej varje gång. Jag har sagt det förr: jag kan inte sitta här i juni 2025 att jag aldrig mer i hela mitt liv kommer att dricka alkohol men jag kommer inte att göra det idag för idag vill jag inte. Jag tänker att man får ta de steg man finner nödvändiga bit för bit för att nå de målen man själv sätter upp. Det är fullkomligt meningslöst att sätta upp mål man inte kommer att kunna hålla och då bli besviken och ta sig en pruttare för att rätta till att man trampade snett igår 😂. Bättre att sätta rimliga mål man kan växa med och öka självkännedom och självkänsla och vara nöjd 🥰
🩵

@LAO sorgligt med dina föräldrar.
Barnbarnsrelationen är speciell, och verkligen något som berikar.
Men jag vet att det låter ganska främmande när man är i den ålder som jag har kalibrerat dig till.
(Jag känner mig som om jag fortfarande är i den åldern, det är svårt att fatta att man plötsligt blivit lika gammal som en massa pensionärer!).

@Carisie absolut! Det är så jag tänker att det måste bli. Och jag tyckte inte att du var hård men jag hör ju att jag låter som ett barn. Små steg framåt nu! Tänker att mitt uppehåll var bra för då fick jag känna en annan version av mig själv, och jag gillade den versionen. Nu ska jag ta mig ditåt långsiktigare än förra gången när jag bara stängde munnen.
Tack för att du är med på resan!

@LAO Fullkomligt förståeligt! Det var inte min mening att låta hård. 🥺 Jag har aldrig upplevt att min hjärna var kidnappad utan snarare nån sorts "jag är vuxen och bestämmer själv"-tänk. Och det blev på sikt dåligt.

Att välja bort alkohol blir recycling ♻️ Jag kände tidigt att jag inte ville välja bort alkohol... skrev spaltmeter om det förra våren. Men i takt med att jag valde mitt välmående så fasades alkoholen naturligt ut - eftersom den lirar dåligt med mitt bälmående.

Makes sense? 🤪🩵

@Detblirbättre en lite blingblings kamp! Som att cykla med punka🤣

@Andrahalvlek tack! Min pappa är döende I pancreas nu, min mamma som är 69 har tydliga tecken på demens som jag tror beror på alkohol och jag är livrädd att gå i deras spår, men ändå är det ditåt jag är på väg.
6 år låter magiskt, det längtar jag efter att få säga🙌