Senaste kommentarerna i forumet

@Varafrisk hur mår du?
Saknar dina uppdateringar 💖.
Kram

Vad är det jag vill? Jag vill lyckas. Jag vill må bra. Helt. Dricker vardagligt 1-2 glas vin till maten på kvällen. Ibland cider eller öl i stället. Inte många dagar ren. Känner att jag mår bra, men funderar då och då på hur jag skulle må utan en längre period. 3 månader utan alkohol är en utopi för mig. Skulle säkert må bra av det..? Måste rusa nu.. kram🥰

Eller helt nykter är jag nog inte... men bara tre glas vin i ett försök att döva ångesten efter bråk. Men det räcker så. Ska sova nu.

@Varafrisk tack för att du frågar och tack för omtanken :).

Allt är bara jobbigt just nu. Har själv satt mig i den här sitsen och får väl försöka leva med det. Ångesten har aldrig varit värre. Är själv nykter idag men inte maken och vi har bråkat. Han tycker att jag ställer krav och att jag var sur/arg för att jag gick och la mig vid 22. Jag var och är trött, ville sova. Nu efter bråket har han somnat och jag lär väl inte få mycket till sömn. Han är ledig hela sommaren och vill njuta av ”en öl” till kvällen. Själv jobbar jag och är så trött eftersom nätterna blir sena. Ska försöka sova nu och hoppas på att orka leverera något alls i morgon.

Tack för din omtanke ❤️

Vet du, om det är någon som fixar det här så är det du! 👊💚🙏 på ett eller annat sätt går vi genom detta. Antabus kan också ge dig tröttheten som stör. Du kan bli piggare och hitta nya fördelar med nykterhet. Självklart kan du fortsätta åka till mottagningen. Tex skriva på ett avtal att du är nykter några dagar till.

Vi finns här ❤🌸❤🌸❤

Oh, så lätt det är att snubbla. Själv var jag i en situation där jag smakade bubbel. Någonstans hittade jag en handbroms. Men den handbromsen har jag fått öva på. Många snedsteg har det blivit. Sånt händer.
Försök att hitta tillbaka till viljan och motivationen. Skriv och läs 💚🙏🌸 Kämpa ❤

Grattis till 101 dagar, strongt jobbat 💪💪

Tack Andrahalvlek för pepp 😀! Detta var en helt ”waisted” dag! En dag till att lägga på högen av spoilerade dagar pga a! Gräsmattan fick sig trots allt en omgång, det är allt jag fått gjort idag!
Ingen självömkan, jag var den som lyfte glaset! Påverkad av en ”illusion” om hur skönt det vore att njuta och tillbringa lite tid med min forne vän…. Men stryk fick jag igen, ångesten kom som ett brev på posten idag!
Men hojjen står kvar, nu skall det trampas igen, bara denna bakisdag gått till historien!

Ha det gott allihopa, gör inte som jag gjorde…..

Hej,
Det låter tufft, som du har det. Du har ju skrivit tidigare att grundproblemet nog inte är alkohol utan ångest. Det ligger säkert något i det, men alkoholen ökar ju tyvärr ångesten, och det är nog svårt att ta tag i den innan alkoholen är borta. Jag har hört mycket gott om Riddargatan 1, kanske kan du börja där? Du verkar ha bra disciplin när det gäller mycket annat, skulle du kunna ge dig på tre månaders nykterhet som en hälsoutmaning? Så du får en paus och hinner fundera på hur du ska gå vidare. Jag läser mycket ilska mot dig själv i dina inlägg. Det är så lätt att vara självkritisk, men jag tror det skadar en ännu mer och gör det svårare att sluta. Kan du tänka att du egentligen reagerar ganska naturligt, du har blivit beroende av ett beroendeframkallande ämne, vi är så många här inne som gjort samma misstag, trots att vi i övrigt är kloka människor som har koll. Du är inte ensam, och inte värre än någon annan här inne. Du vill dessutom förändra din situation och försöker ta reda på hur. Det är starkt och modigt. Jag kan rekommendera dig att läsa Sattvas trådar, tror du kommer hitta igenkänning och få inspiration till att det går att förändra och hitta balans och värdighet. All styrka till dig, ge inte upp!

Hej,
Jag har nog läst inlägg från dig tidigare, fint att du är tillbaka och skönt att checka på 100 dagar 🌟
En nyfiken fråga; tänker du ett längre uppehåll, ”aldrig mer” eller ”måttligt i framtiden” . Just det sista alternativet kanske inte.
Jag har snart varit nykter 1,5 år. Just idag känns det helt fjärran att jag någon gång skulle dricka igen. Forumet- dvs det fina gänget här- är min metod.
Sol!

Jag gillar ju att räkna mina dagar, och igår var det 100 jämt.

Allt rullar på som vanligt, inget speciellt sug eller annat.

@Varafrisk
Tack för frågan!
Det går upp och ner men idag är en bra dag.
Har sovit väldigt dåligt den här veckan men inatt var det bättre.
Trots nykterhet sover jag dåligt och har ångest så det är kanske något som jag får söka för lite senare. Ändå skönt att veta att det inte beror på alkohol om jag söker vården.
Kram 💖

@Varafrisk ibland hade jag önskat att det var tillåtet med placebo i vården. Tänk om du hade fått Antabus som inte var Antabus. Hade inte påverkat din kropp men säker haft samma effekt.
Jag tror på dig och att du fixar detta!
Styrkekramar💕💕

Fortsätt bara göra det du redan gjort i 40+ dagar!! Du klarar det, det är INTE värt det att halka ner på 0 dagar igen! Tänk på all insats du har i dina dagar, ge inte upp!!!🤗💪💪💪💪😍

Tråkiga nyheter VaraFrisk, men du har kanske också haft det uppehåll du behöver för att inte vara fast i vanan. 6 veckor att ändra en vana eller vad man brukar räkna med.
Senaste avsnittet av Närvaropodden var som riktat till mig och de funderingar som jag har haft på sista tiden. Känns som att just det avsnittet skulle passa sig också. Jag blev nästan full i skratt över hur innehållet presenterades. Tyvärr är jag just nu lite väl uppe i mina tankar och har även svårt att lyssna fokuserat då. Tänker att du ibland har lite liknande problem med att tänka tankar klart.
Det är mycket att tänka på. De tog upp oro och hur man hanterar det. Att oroa sig för att få tillbaks cancer. Och att man inte behöver oroa sig över hälsan. Det där är svårt, men det är möjligt. Jag förtränger en del sånt nu och det går bra för det mesta. Förtränger = lägger fokus nån annanstans. Skällde ut min mamma och syster som frågade om det, för då måste jag vara i oron och det har jag faktiskt inte lust med. Just levern har ju stor läkförmåga VaraFrisk. Vila i den tanken!

Oro kring barnen är nog bland det mest tärande man kan ha. Och där är det kanske bäst att fokusera på vad du kan påverka. Du kan inte ana vad jag har haft många funderingar på det här just nu. Oro för att inte räcka till. Oro för vad andra tycker, oro för att vara sämre än andra. Oro för att inte vara rätt. Min oro är smittsam. Och jag börjar oroa mig för om barnen inte räcker till, om barnen inte är rätt etc etc.
Vad kan man som förälder påverka i det här, vad har jag saknat hos mina nära och kära som är ”ärftligt”. Mina föräldrars osäkerhet på exakt samma områden har smittat av sig.
Det jag faktiskt kan ge barnen är de insikterna om att en del av den osäkerhet som jag känt under åren har varit helt obefogad. Jag kan definiera mig själv och jag kan välja fokus. Jag kan välja åt dem också. Jag kan frossa i deras goda egenskaper och på så sätt bidra med självförtroende. Har också oroat mig för dotter och vänner. Hon har inte heller så många nära vänner, jag försöker ge henne perspektiv på det och att man också behöver hamna i sammanhang där man är ”rätt”. Hon är en ”gammal själ”, det var jag också. Är glad att hon är lite äldre nu för man är kanske inte den mest obekymrade då. Hon har alltid tänkt på andra och velat att alla ska få vara med. För att passa bra med andra i tonåren ska man prata mer skit tror jag. Vara mer egocentrerad. Så jag försöker tala om hur rätt hon är. Hur bra hon är och ge exempel. Jag skulle kunna hänga med henne jämt (nästan).
Oro för oss själva och för barnen skapar en osäkerhet. Den här känslan av att inte passa in. Jag tror att det bästa vi kan ge våra barn är tillförsikt. Visa på deras fina, goda egenskaper och frossa i dem. Det blev så uppenbart nu att min osäkerhet på att min dotter skulle vara rätt blev smittsam. Hon ska inte ärva det där och det kan jag faktiskt förhindra. Lite sent påtänkt kanske att inse att jag måste börja i mig själv, men bättre sent än aldrig.
Vi är bra som vi är VaraFrisk! Vi har haft våra tillkortakommanden men de definierar oss inte. Vi kan bestämma själva och jag bestämmer att vi duger, vi inte bara duger, vi är rätt bra. Och din dotter, det hon har på planen kan hon ha i livet. Det handlar mest om självförtroende och självinsikt ändå. Att veta sitt bästa ben och sparka med det, eller att förstå spelmönstret och agera rätt i det.

Du klarar dig förövrigt utan antabus. Välj andra vägar. Sysselsätt dig om suget kommer. Vi måste inte agera på våra tankar. Kommer ihåg Vinäger som satt på sina händer till kl 15 en lördag. Det är möjligt!

@Renova
Vad skönt att inte behöva hitta på hos läkaren. När du uteslutit allt du räknar upp (jag vet) så återstår alkoholkonsumtionen. Du har ju läst i min deppiga tråd och jag är övertygad om att det tar tid att repa sig från en riskkonsumtion som pågått länge. Vår ålder gör också att allt i kroppen ställer om och vi kan inte leva som vi gjort. Det gläder mig att du har hittat hit och gör programmet. Det har hjälpt mig mycket - något att hålla mig i och kloka tankar från rådgivarna. Nästa vecka ska jag göra sista delen.
Härligt att gå rakryggad i alla situationer!

@Ase Godmorgon🌺 Bara tittar in för att fråga hur du mår?

Kram🥰

Fortfarande lika störd, tränar ännu mer. Fjällmarathon i juli, undrar vad de tycker om min färdkost 😵‍💫
Gjort nya mätningar idag på både klienter & mig själv (är PT osv) och jag har ökat SJUKT i muskelmassa sen förra året. adhd, vaddå? Alla mina bröder har det, men INTE jag nej/för högpresterande 😉
Blir spännande att se hur länge jag överlever, för antar väl någonstans att även jag är mänsklig 🙏
Hoppas att allt är bra med dig! 💖 @Pianisten

Ännu mera fucked up nu än någonsin. Herregud… om folk bara visste. Jag är 100% sjuk i huvudet. Önskar bara att jag inte hade samvete! Känslor! Allt det!!!
Jag lever ännu mer dubbelliv nu, kryssar omkring mellan 2 män också numera. Alla vill något, alla drar. Känner mig så pressad, stressad, men vågar & vill inte såra någon!
Vad vill jag då? Vem är jag i allt detta?
Jag bara dricker istället. I smyg. Full, äcklig, åldras ovärdigt. Vill kräkas på mig själv bara. Hur i helvetet tar man hjälp, när att komma ihåg en tid är 99% omöjligt?

Önskar att jag varit stökig kille, istället för duktig jävla kvinna som dessutom är (enligt normen. Och ok, faktiskt på riktigt - där gav jag mig själv en sekunds kärlek) vacker. Härlig visst. Men det är också sjukt lätt att manipulera alla runt omkring mig, och svårt för folk att SE MIG!!! Inte bara det där glittret. Jag är SMUTS.

Känner igen mig 100 %. All kärlek till dig ♥️@pytteliten.o.trasig

Varafrisk 💗

Förstår att det känns jobbigt att få beskedet från läkaren så plötsligt.
Men det är ett beslut du måste följa såklart.
Kan det finnas annan medicin som du kan börja med istället? Det finns ju något som heter Campral?
Du får förhoppningsvis bra råd och hjälp på beroendekliniken hur du ska fortsätta behandlingen.🤞🤞

Vad gäller min son så har han självmedicinerat sin psykiska ohälsa i större delen av sitt vuxna liv. Tyvärr har han inte riktigt räknats som missbrukare av vare sig droger, läkemedel eller alkohol. Han har alltid fallit mellan stolarna på något vis. Ingen har tagit ansvar för var han egentligen passar in...så det känns bra att han nu till slut ska få hjälp.

Lycka till kära Varafrisk🍀, hoppas på allt det bästa för dig!
Kram 🧡🌷🧡

Usch så tråkiga nyheter. Det har ju gått så bra så länge för dig och jag har varit glad för din skull! Men vi vet ju hur det kan vara med antabus, att det kan påverka levervärden och då är det ju tyvärr som det är. Jag förstår att det känns tufft, men när du tänker efter så är det ju du som har klarat av att stå emot alkoholen så här länge nu. Visst, du blir av med ett av stödhjulen du har haft, och det kan kännas skrämmande, men du kommer fixa det här. Du får luta dig lite mer mot dina andra stödhjul helt enkelt, när det behövs. Som oss här på forumet.

Nöta, nöta, nöta! Upp på hojjen igen och trampa vidare mot målet!

Kram 🐘

Tyvärr blev det dricka ikväl Vad kan man säga? Har inga ursäkter! Sommarkväll, sol, terassväder o ledighet blev mitt fall 🙁! Fy fn vad jag är led mig själv!
Tänker inte avsluta min tråd här, fast det känns som jag skulle ge fn i det!
Nope, någongång skall jag också lyckas bemästra denna skit!

Må väl, kämpa på, ge upp är inget alternativ!

Har inte mått riktigt bra idag. Väldigt trött, orolig i magen, känt som om jag vore lite darrig..lite ont i huvet. La mig och sov med vår hund ca 45 minuter. Åkte och tog mitt antabus. Vägde mig på Viktväktarna. Har inte gått upp i vikt. Hem och pratade m min terapeut i telefon. Ett bra samtal. Kände mig lite mer optimistisk. När jag avslutade samtalet hade jag ett röstsvar. Fr min läkare. Jag hade ju tagit prover i fredags. Måste sluta direkt med antabus. De förhöjda levervärden hade stigit. Ska ta nya prover igen. Blev så otroligt ledsen och rädd😢Först rädd att jag inte ska kunna stå emot alkohol. Sedan rädd för hur ser det ut i min kropp😢 Nu behöver jag er mer än nånsin🙏🏻

❤️❤️