Senaste kommentarerna i forumet

Välkommen! För mig försvann mycket nedstämdhet när jag slutade dricka alkohol. Jag gjorde programmet här på Alkoholhjälpen och började med tre alkoholfria månader. Kände så många positiva effekter att jag sedan fortsatt alkoholfritt. Läs och skriv mycket härinne, det brukar hjälpa en att förstå sin situation bättre...

Välkommen hit! Själv har jag varit nykter i 478 dagar, så mig kan du knappast slå följe med. Men jag hoppas att du får svar från andra nykomlingar snart. De ligger i vassen och lurar 😉 Du har tagit ett bra beslut! Det enda jag ångrar är att jag inte slutade tidigare, men det går ju inte att göra gjort ogjort. Man kan bara se framåt.

Kram 🐘

Välkommen hit! Här är du bland vänner, som kommit olika långt på den nyktra resan. Jag har en tråd här under ”Förändra sitt drickande” som heter ”Behöver all hjälp jag kan få”. Den skildrar tiden upp till 6 månader som nykter. Sen har jag en tråd under ”Det vidare livet” som heter ”Andra halvlek har inletts” och den skildrar den fortsatta nyktra resan. Idag visar min app Nomo att jag har varit nykter i 478 dagar, tjoho! Det enda jag ångrar är att jag inte slutade dricka tidigare.

Kram 🐘

@Se klart Åh goa du❤️

Kram🥰

@Sattva @Sisyfos @Ase @Miss Mary Poppins Varmt stort tack❤️

Nu vet jag inte riktigt varför men nu rinner tårarna ner för kinderna🥲känt mig lite låg idag så det är ju i och för sig skönt att det lättar på trycket🥲

Massvis av känslor rör runt..mycket handlar om jobbet...om vänner...om motion..om trötthet...om alkohol.

Lika lite som jag trodde för drygt tio år sedan att jag skulle bli alkoholberoende lika lite kan jag idag tro att jag inte kommer ha sug efter alkohol en dag. Men ni som har gått före säger ju att suget försvinner så jag hoppas att det blir så. För nu har jag sug...det kommer och går...och det handlar inte om att dricka ett eller två glas utan att komma åt berusningen😉men nu gör jag ju inte detta tack vare antabus.

När vi kom hem t Sverige m vår son ...då hade vi väntat på honom i nästan fem år... hade varit i Bogota, Colombia i sex veckor. En underbar tid att lära känna vår son men en tid då vi levde ganska restriktivt och gick aldrig ut efter skymningen....så då när jag gick med honom liggande i barnvagnen ute på stan...ja då tror jag att jag var självlysande av glädje och stolthet. Och det var min kärlek t mitt barn som gav mig den känslan. Den allra starkaste känslan❤️ och det var som en berusning men beroende på kärlek.

Jag eftersträvar inte att få uppleva en så fantastisk känsla igen men att få tillgång till känslorna ..alla känslor utan alkohol det är något att eftersträva🙏🏻

Kram🦋

Du är grym @varsfrisk och ta nu inte din väl förvärvade nyktra tid till att hitta på nya saker att klanka ner på sig själv. Du är nykter. Punkt. Räcker väldigt långt.
Pallkragar går ju inte ifrån oss och om man struntar i dem helt så tar kirskålen över.
Kram till dig! 🌸

Ja så där är det.
Sorg och adjö och välkommen något som man inte vet hur det ska bli.
Däremot är det lätt att veta att man inte vill bli en fylletant med begynnande alkoholdemens, prickig näsa och barn som inte vågar ringa på kvällen av rädsla att mamma är full.
You go!

Så märkligt min hjärna fungerar. Sorg och lättnad över att förändra, och över att inte ha förändrat tidigare. Som en djup utandning.

Extremt trött, trots att det är tisdag, och jag har inte druckit på en tisdag på länge.

Tänker att tröttheten inte har med alkoholen att göra egentligen, utan att hjärnan jobbar konstant med att fråga ”men nu då - hur ska det bli nu- kommer det inte att bli roligt mer?” Och samtidigt svarar sig själv ”Nu ska vi ta det lugnt och bygga upp, njuta - inte har det varit så himla kul att gå omkring och skämmas”.

Vilken brottningsmatch. Hela tiden.

Nu te med barnen och tidigt i säng. Vad skönt det känns att ha er.

@Varafrisk skrev:"Dessutom, vill jag tillägga, det krävs ett mod en styrka att tre gånger i veckan gå in på Rådgivningscentrum..."

Exakt så känner jag! Du är så modig att jag ser upp till dig ❤🙏💚 Vilken match du tagit mot A. Och du går från klarhet till klarhet!

Jag kan fortfarande tänka tillbaka de dagar då jag önskade att du fick erfarenhet att "nykterhet är möjligt "! Nu vet du att du inte dog! Du sliter och tar dig framåt samt inspirerar andra! Så stolt att fått dela min resa med dig (även om jag ibland varit så frustrerad över att du behövt vänta på antabus 🙈😅💚)

Jag önskar och tror att även ditt mående förbättras snart. Jag har också varit energi lös och ätit en massa godis. Men nu är sommaren här och jag börjar bli igen mer sugen på frukt och grönt. Så hoppas det vänder för oss båda 💚🙏🌸

Kram 🌸💚🌸💚🌸

@Haddock2019
Såg nu att du varit medlem länge😊 men för mig var du ny!
Kul att "träffas"😄.

@Haddock2019
Hej och välkommen!
Vi är alla här av samma anledning att vi inte kan hantera alkohol.
För mig har det hjälpt väldigt mycket att läsa på forumet, framförallt hos dem som varit nyktra länge.
Sen är det väldigt skönt att ta följe med någon som varit nykter ungefär lika länge som en själv tycker jag. Ofta är det så att man tampas med ungefär samma problem.
Hur tänker du? Ska du vara helt nykter eller vill du vara måttlig?
Många tippsar om bra böcker och andra saker man kan titta eller lyssna på. Själv har jag lyssnat på: Skål ta mig fan! Mycket bra bok.

Ta hand om dig vi är här och stöttar och hejar på

Välkommen hit. Det låter som du precis som jag självmedicinerar med alkohol. Jag har varit nykter i 164 dagar nu. Tagit tills nu att hitta ett lugn då jag hade underliggande psykiska problem jag inte visste om. När jag fick reda på dem och fick rätt medicin så har livet blivit lättare. Vi pratar de senaste 4 veckorna så jag vågar inte ropa hej än. Jag har gått felmedicinerad i 12 år så inte konstigt att jag använt alkohol.

Du kanske skulle må bra av att söka hjälp i vården. Det är ju inget måste med medicin om du är orolig för biverkningarna. Du kan ju få gå på terapi. Finns ju bra terapi för GAD om det är det du har. Jag trodde jag hade det. Visade sig att jag var bipolär och hade borderline så det är medicin livet ut för mig.

Sen att testa ssri det finns ju ganska milda sånna och det går ju att sluta om du mår dåligt. ❤️

Välkommen hit. Det låter som du precis som jag självmedicinerar med alkohol. Jag har varit nykter i 164 dagar nu. Tagit tills nu att hitta ett lugn då jag hade underliggande psykiska problem jag inte visste om. När jag fick reda på dem och fick rätt medicin så har livet blivit lättare. Vi pratar de senaste 4 veckorna så jag vågar inte ropa hej än. Jag har gått felmedicinerad i 12 år så inte konstigt att jag använt alkohol.

Du kanske skulle må bra av att söka hjälp i vården. Det är ju inget måste med medicin om du är orolig för biverkningarna. Du kan ju få gå på terapi. Finns ju bra terapi för GAD om det är det du har. Jag trodde jag hade det. Visade sig att jag var bipolär och hade borderline så det är medicin livet ut för mig.

Sen att testa ssri det finns ju ganska milda sånna och det går ju att sluta om du mår dåligt. ❤️

Tack Li-Lo!
Det känns som jag är på ”rätt spår” nu! Viljan finns nu att göra en förändring!
Livslusten har delvis av olika orsaker lyst med sin frånvaro, men ser lite mer positivt på läget just nu 😊!
Skillnaden denna gång jmf med andra är att jag ”väljer” att välja bort alkoholen! Jag vill helt enkelt inte ha den i mitt liv längre, för den ger ingenting mer, den bara tar!
Sitter nu på terassen vid stugan o ser ut över havet! Det är det mest vilsamma som finns!
Skillnaden nu jämfört med det tidigare ”normala”, är att nu har jag inget vinglas eller ngn kall dryck innehållande A i som sällskap!

Må väl alla!
Haddock

@Vin Santo @Pianisten Tack för era svar!! Det känns fint!
Jag har ju som sagt hållit på väldigt länge och det är precis som Pianisten skrev. Jag är ute efter effekten, och för att få den krävs en viss mängd. När jag fått den mängden så är ”trollet” lugnt.
Men det är trollet som styr mitt liv, även om den mängd jag intar är långt under det som många andra behöver.
Jag har skrivit dagbok många år, där jag utöver vardagliga händelser även antecknat det jag druckit i alkoholmängd. I dagboken från 2004 framgår att jag redan då var orolig för att jag drack mer eller mindre var dag. Jag skrev små upprop till mig själv och ritade en glad gubbe om jag någon dag inte hade druckit min ranson och en ledsen gubbe när jag misslyckats med att vara utan. Många ledsna gubbar blev det........

Jag förstår att jag förmodligen framför allt blivit psykiskt beroende. Med den mängden jag dricker varje borde jag kunna avstå lätt som en plätt, kanske många tycker som dricker väsentligt mer. Men det är inte så lätt för mig faktiskt.

Det är så fint att få visa ord på vägen från er. Att ta ansvar för min glädje var något som jag skall ta med mig.
Med GAD, (som jag tror att jag har) så tampas jag oxå med hälsoångest. Med det följer även att jag försöker äta nytttigt, vilket är positivt naturligtvis, men på axeln sitter en liten papegoja och tjattrar om att jag borde göra mer för att leva ett sunt liv, för att inte bli sjuk.
Jag har en trädgård, som jag den här tiden på året som jag ägnar mycket tid i. Har växthus, odlar grönsaker, blommor osv. Jag älskar djur och natur. Vintertid syr och fixar jag mycket. Bästa är att få utlopp för min kreativitet. Och det måste jag säga att jag har möjligheter till.

Jag tänker så här nu: jag skall bestämma en dag när jag skall börja att vara vit vissa dagar i veckan. När jag väl bestämt dag, så kommer jag att skriva här för att, jag kanske då kanske kan få pepp eller råd osv, för att klara det jag ännu inte lyckats med. Att ge uttryck för de tankar, oro och de viskningar och tjattret som trollet och papegojan, tror jag kan hjälpa mig över knölen. Who knows, men det är att ge mig själv en chans att klara av att vara den jag vill vara.
Kram!

@Varafrisk
Jag tycker du är supermodig!😊💕

@Varafrisk
Hej!
Tack för att du frågar 💖
Det är ganska bra. Längtar så efter att få känna mig pigg och energisk. Men det kanske aldrig blir så... Det viktigaste ändå är att jag är nykter.
Det är vackert väder och för barnen är det snart sommarlov.

Detta med lov ger mig stresspåslag. Känns som alla kan vara lediga med sina barn hela sommaren. Det har jag aldrig kunnat. Jag har inte heller möjlighet att jobba hemma. Men de lediga veckorna vi har ska vi ha det superbra hoppas jag😊

Kram 💖

Hej Garden. Det finns många likheter mellan oss, jag drack på precis samma sätt, av precis samma orsaker. Jag kände mig också som en bättre människa med lite alkohol i kroppen.
Det är möjligt, om din konsumtion mot alla odds stannar på denna nivån, att det kan fungera hälsomässigt ok, men då får du acceptera att resten av ditt liv styrs av alkoholen. Den bestämmer när du mår bra, den styr din ångest, oro och rastlöshet. Du är kidnappad och kommer inte uppnå några fler drömmar eller utvecklas som människa. Du blir sittande hemma med ditt vinglas och en tomhet tills Sankte Per kommer.
Att du känner dig normal när du dricker är biologi. Hjärnans hormoner har normaliserats av regelbunden alkohol och ligger på minus när du inte dricker, det är grunden till ångesten, oron och rastlösheten.
Tyvärr av egen erfarenhet så tror jag inte Vin Santo's tips kommer fungera för dig. Du vill uppnå effekten och en mindre mängd kommer bara reta det behovet. Möjligen kan du istället prova att välja ut max 1-2 dagar i veckan då du tillåter dig att dricka den mängden du önskar och håller resten vitt.
För att hjälpa dina hormoner som ligger på minus är fysisk aktivitet fantastiskt. Om du börjar väldigt måttligt(!) och jobbar på att skapa en rutin av fysisk aktivitet kommer du få ett väldigt bra grundskydd mot sug och de psykiska besvären du upplever.
Börja ta ansvar för din glädje. Det du gör har direkt koppling till hur du mår. Om du inte har roligt i livet nu är det ditt ansvar att ändra på. Att ha aktiviteter i vardagen som gör dig glad är en förutsättning för att må bra.
Skapa djupa positiva rutiner. När det kommer en dålig dag, eller dålig vecka.. då behöver du rutiner att vila på. Det kan exempelvis vara en promenad du alltid gör på söndag morgon. Sängen du bäddar varje morgon. Hitta dina svagheter och bygg stöttor av rutiner. Efter några veckor sitter de utan ansträngning och bär dig i de sämre perioder.

Hej Haddock2019

Vad fint att du startat en ny tråd. Det låter som att ventilen förvandlats till en brunn och att du mitt i smärtan är nyfiken på vem du är och hur livet kan te sig utan alkohol. Vilken etikett du sätter på dig själv är förstås upp till dig. Insikten att alkohol nästan har blivit en hobby är tuff.

Du eftersöker gemenskap och här finns den!

Hoppas att din tråd får fart nu och att du fortsätter att berätta vilka steg du tar. I tanke och handling.

Varma hälsningar
Li-Lo
Alkoholhjälpen

@Garden Hej Garden
Väldigt positivt och ovanligt att konsumtionen inte ökat mer under dessa åren - jättebra!
Hade jag varit dig så hade jag trappat ner i lugn takt - kanske välja ett svagare vin alternativt dricka ett glas i soffan med tidningen istället för 2,5 glas under något år.
Att du ser trött ut kan även ha med din övriga livsföring att göra så prova om du märker någon skillnad i spegeln och med ditt mående av att promenera, käka bättre, ändra sovvanor etc.
Jag tror att du fixar detta - din predisposition för alkoholism etc. verkar ju vara gynnsam :)
Lycka till!

Hej & Tack!
Jag försöker hitta ny/mer motivation för att bryta mitt dryckes-mönster. Har tänkt att det kunde hjälpa att prata med likasinnade och kanske få tips/ideer på banbrytande. Jag har nått ett vägskäl där jag står inför stora negativa konsekvenser om jag fortsätter, t.ex svårt att behålla koncentrationen på jobbet, ångest och trasigt självförtroende för att nämna några. Kanske finns det någon eller några som har tips på ideer eller verktyg? Jag har även sökt till en KBT för att försöka räta ut en del kring sorg och nedstämdhet.

Jag tänkte berätta lite mer om mig själv. Jag är snart 70 år och började ganska tidigt med att upptäcka att A gav mig lugn och var såååå förknippat med trevligheter. När tillvaron och händelser i livet har varit negativa har jag sökt lindring i A, och när tillvaron varit bra har jag velat förstärka min måbrakänsla med vin.
Men jag lärde mig också tidigt att jag var känslig för alkohol, blev fort illamående och det snurrade i huvudet. Jag verkligen ogillar att må dåligt, har svårt att stå ut med det. Ogillar är egentligen ett understatement, jag hatar det. Men jag har älskat effekten av 2 till max 4 glas vin, för då har jag inte mått dåligt och förlorat kontrollen. Att förlora kontrollen hatar jag oxå.
Det är just att jag så fort mår dåligt och blir yrslig, som har räddat mig från att dricka större mängder vid ett och samma tillfälle. På så sätt kan man säga att kroppen varit min vän.
Jag har aldrig varit någon festprisse, och har väl oftast varit den som druckit minst och gått hem först från festen.

Det började för många många år sedan att jag tyckte att det var ok att dricka vin till maten på onsdagar, utöver helgerna. Hade tankar om att man ju i sydligare länder alltid dricker vin till maten, så det måste ju vara ok.
Senare började jag med att ta ett par glas efter jobbet. Komma hem efter arbetsdagen, ta en tidning och lägga mig i soffan och läsa en stund och sippa på vinet. Då varvade jag ned och tyckte att jag hade det väldigt trevligt o skönt! Så det fortsatte jag med år ut och år in.
Numer är jag pensionär och kommer inte hem från något jobb, men vanan sitter i. Nu när klockan är ca 16.00 så börjar jag före middagsmatslagningen att dricka ca 2 1/2 glas vin. Är tom i magen då så vinet kickar in rätt snabbt, vilket jag är ute efter. Till middagen dricker jag vatten.

Jag känner mig misslyckad med att inte kunna avstå vinet och inser att jag faktiskt är en beroendeperson. Jag rökte tidigare och försökte sluta, men fick tillslut hjälp via sjukvården som hade ”sluta röka kurs”. Då fick jag nikotintuggummi, som jag än idag 30 år senare tuggar. Vilket givit mig ett tuggbehov utöver nikotinbehovet. Har försökt att sluta, men har inte lyckats.
Jag fick oxå för ca 15 år sedan insomningstabletter. De har jag heller inte kunnat sluta med. De är ju oxå beroendeframkallande, men även där har jag lyckats hålla samma dos, eftersom jag som sagt hatar att vara trött och må dåligt, vilket man gör dagen efter som man tagit för stor dos

Åter till alkoholen. Även de glas jag dricker gör att jag känner mig sliten. Tittar mig i spegeln och jag ser också sliten ut. Jag blir ledsen och känner det hopplöst att alkoholen skall ha sån makt över mig.

Inte ens min man förstår att mitt intag av är för mycket och för ofta. Han ser mig ju aldrig full, eller uppfattar att jag är påverkad. Han tror nog att jag bara tar 1 glas.
Han själv dricker nästan aldrig alkohol, bara nån 33cl starköl till maten någon gång ibland.
Jag vill inte berätta om mina våndor när det gäller alkoholen. Orsaken är att han skulle se ned på mig, och säga att det är väl bara att sluta! I hans värld är det bara svaga människor som håller fast vid sånt som inte är bra.
När jag inte lyckats sluta med nikotinet, så tycker han att jag är en svag och dålig människa. När han säger det, så tar det rakt in i hjärtat. Jag tror att det beror på att han egentligen förstärker min egen känsla av att vara svag och dålig.
När jag känner mig så, så blir effekten att jag ger upp. Han menar att han stöttar mig och hjälper mig i mina försök att sluta med nikotinet, men effekten blir det motsatta.
Jag vill verkligen inte berätta för honom hur det är fatt när det gäller alkoholen. Orkar inte med att få kritik och känna mig usel, det räcker med den kritik jag ger mig själv.
Känner mig jäkligt skamfylld och ensam i detta!

Jadu VaraFrisk! Det krävs en enorm styrka att söka hjälp. Det krävs mod att inse att den bästa vägen inte är att göra det själv, det krävs något alldeles extra när man sväljer sin stolthet för sig själv och för andra och vågar erkänna att man behöver hjälp. Jag har ju sökt hjälp men kastade ändå inte av mig rustningen. Det går liksom inte. Tänk vad less min alkoholterapeut måste ha varit eftersom jag aldrig kom till skott ordentligt.
Och om man tänker på skolsammanhang... jag var lite så att jag inte skulle kämpa och plugga så mycket. Man skulle vara bra resultat men ingen plugghäst.., såhär i efterhand kan jag ju tycka att en del vänner hade en bättre strategi. De kämpade på och satsade. Jag hade lätt för mig, tänk om jag kämpat och satt mål. Fördelen med antabus som du har nu är att du slipper tänka på alkohol. Använd tiden till att fundera på det sätt som du redan gör så är du väl rustad sen när du slutar med medicinen. Tror att det för många av oss i slutändan handlar om att förändra vårt sätt att tänka och hantera livet och du är där och gör jobbet.

@Andrahalvlek Tack för att du skrivit, det hjälper och känns som man blir sedd. Det gör oxå att jag vågar fortsätta att skriva här. Hade inte någon kommenterat mitt första inlägg hade jag nog kanske inte vågat fortsätta. Men nu skall jag göra som du tipsade om, läsa och ta reda på så mycket som möjligt. Igår läste jag stora delar av din tråd. Väldigt nyttig läsning och jag blir imponerad över ditt arbete med att sluta med A!
Du skriver så fint och jag har tedan tagit till mig och beställt och skrivit upp tips på böcker. Började igår att lyssna på Kjell-Olof Feldts bok.
Stor kram till dig!

Grattis till nykterheten!!!
Det är ju ingen tävling i att vara nykter, varken antal dagar eller med vilken metod. Det är utvecklingen i det inre som är viktig. Att det håller i längden!!